Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Språkvetare avvisar tanken på språklag

1 september, 2003
Universitetsläraren

Flera tunga remissinstanser gör tummen ner för förslaget om en språklag, som ska göra svenskan till landets officiella språk. Lars Melin, docent i nordiska språk vid Stockholms universitet, sällar sig till kritikernas skara, liksom Vetenskapsakademien.
– Svenska språket ska vara en fredad zon, utom räckhåll för klåfingriga politiker, menar Lars Melin. Han har också botaniserat bland modeorden, språkrabattens ogräs som frodas i styrelserummen. Kanske hämtar de sin näring från mineralvattnet?

Lagförslaget kommer från den parlamentariska språkkommitté, som i fjol lade sitt betänkande, kallat ”Mål i mun”. Kommittén vill värna det svenska idiomet, bland annat för att motverka engelskans utbredning i högskolevärlden. Veten-skapsakademien är en av remissinstanserna och undrar ironiskt om det blir förbjudet att ge tentamensfrågor på främmande språk, om lagen skulle antas.
Bland språklagens anhängare finns Statskontoret som menar att den kan bidra till att stärka svenskans ställning i EU. Remisstiden har gått ut. Nu sammanställs remissvaren och propositionen läggs våren 2004.
– Det är relativt få länder som lagt fast sitt officiella språk i lag, säger Lars Melin.

Finansdepartementet kan sätta stopp
– Norge och Finland har dock gjort det, liksom Nederländerna, där företrädare för olika språk strider om herraväldet. Jag befarar att Sverige blir nästa land som får en språklag. Det pratas också om en ny myndighet, Sveriges språkråd. Förhoppningsvis kan finansdepartementet sätta stopp för det hela genom att hävda att det inte finns pengar för den nya myndigheten, säger han och fortsätter:
– Självklart ska vi värna vårt svenska språk. Men man kan inte styra en evolutionsprocess med lagparagrafer. Språkvårdsregler ska vi ha men inte en språklag. I Sverige har språknojan gått i vågor. Olof Rudbeck trodde att Adam och Eva talade svenska. Och Viktor Rydberg skrev Singoalla utan ett enda utrikiskt, vitlöksoftande ord. Idag köper vi svenska flaggor som aldrig förr. Då behövs det knappast någon språklag.
I Frankrike är det förbjudet att använda låneord i skriftspråket.
– Det är ett dumt beslut, menar Lars Melin.
– Förbudet har skapat en klyfta mellan tal- och skriftspråk. Det blir stopp i tankeapparaten när folk plötsligt ska hitta en fransk motsvarighet till engelska ord som tidigare varit införlivade med franskan.
En språklag skulle enligt Lars Melin försvåra dialogen mellan svenska forskare och deras utländska kollegor. Idag är engelskan det internationella vetenskapsspråket. Det beror naturligtvis på att det är det språk människor världen över behärskar bäst, bortsett från sitt modersmål.
– Men i framtiden kan det mycket väl bli något annat språk som bygger broar mellan världens forskare, menar Lars Melin.
– För inte så länge sedan var latinet forskarnas språk. Kanske tar kinesiskan över efter engelskan så småningom? Jag kan dock ta gift på att det inte blir svenskan…

Intresserad av modeord
Lars Melin är intresserad av modeord, så kallade buzz words. De flesta sådana är metaforer och inte översättningslån från engelskan, som många kanske tror. Modeorden kan delas in i två kategorier. Den ena kategorin är knuten till en företeelse och dör med den. Nu är det inne med ravedance, lika inne som breakdance var för några år sedan. WAP är ett annat modeord som dött sotdöden. Men CRM lever i högönsklig välmåga.
– Den andra kategorin modeord står för något beständigt, som likt en soffa kläs om då och då, säger Lars Melin. Förr sa man ”funktionsprö-va” men idag heter det ”kvalitetssäkra”. Och ”framförhållning” har döpts om till ”proaktivitet”. Modeorden föds inte sällan i de fina styrelserummen i huvudstaden, sprids till regionkontoren och når sedan allmänheten via massmedia. De kan emanera från skilda verksamheter och många hör till den militära vokabulären. ”Att ta strid” och ”att sätta in det tunga artilleriet” är två exempel. ”Strategi” och ”pejla” är andra ord som vd:arna lånat från generaler och amiraler.

Betydelsen tunnas ut
Om modeordens ursprung vet man föga. Däremot har språkvetarna forskat kring så kallad betydelseförtunning. Ordet ”coach” är ett exempel. Det användes först bara om handbollstränare. Idag inbegriper ordet alla tränare och ibland också instruktörer och chefer. Forskningen visar att ordens betydelseprecision sjunker i takt med att användningsfrekvensen ökar. De flesta modeord slutar som vanliga ord. Men vissa hamnar på dekis, som ordet ”typ”, ungdomarnas favoritord.
Många teknikrelaterade modeord har ett ”bäst-före-datum”:
– Sådana ord passar bäst i talspråk, menar Lars Melin.
– I skriftspråk blir de snabbt obsoleta. Den som vill använda modeord måste därför tillhöra avantgardisterna inom sitt gebit. Annars blir det lätt floskelbingo.

Fina ord för att imponera
Vissa använder fina ord för att imponera.
– Om målgruppen är icke-experter, så är risken stor att det enda de förstår är att du själv verkligen kan ditt ämne. Språket lever ett schizofrent liv; det är både en identitetsmarkör och ett kommunika-tionsverktyg. Mitt generella råd är att försöka hitta balanspunkten mellan dessa ytterligheter, säger Lars Melin.
– Vi måste också inse att språket är ett öppet system och bejaka detta. Låneorden berikar svenskan och är antingen översättningslån, till exempel hard disk som blivit hårddisk, eller en ren import, som ordet display. Finns det bra svenska ord och uttryck, så använd dessa! Men det är lätt att förföras av lystern hos engelska ord och uttryck. Visst låter ”Body Shop” mera exklusivt än kroppsbutik? säger han.
Har det svenska språket förflackats?
– Språket som sådant förflackas inte. Däremot kan den enskilda individens språk göra det. Skolan får ofta klä skott för språkliga brister hos dagens unga, men lingvistiska färdigheter handlar framförallt om medfödd begåvning och ett genuint intresse. Då utvecklar man också språket. Men lärarna har en viktig roll och borde ägna mer tid åt att utveckla elevernas tal- och skriftspråk.
Vad anser du om det populära TV-programmet ”Värsta Språket”?
– Jag är imponerad av ”lingotainern” Fredrik Lindströms skicklighet och absoluta gehör för språkets rytm och nyanser. Han predikar dock ibland en språklibera-lism som gränsar till förflackning. Vi måste inse att språket bär vår identitet och skapar vår framtoning. Språk må vara hur kul som helst, men språket som identitetsmarkör är blodigt allvar. Så välj orden med omsorg!

CLAES-GÖRAN HANBERG

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023