Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Reella kunskaper ska testas i höst

1 september, 2003
Universitetsläraren

Höstterminen 2003 kommer de sökandes reella kunskaper för första gången att prövas fullt ut vid antagningen till svenska universitet och högskolor.
I övriga Norden är det Norge som har kommit längst i värdering av den verkliga kompetensen.

I en ny rapport från en projektgrupp under Nordiska ministerrådet, Validering av realkompetanse, analyseras de nordiska ländernas insatser med att värdera kunskaper som har uppnåtts på annat sätt än genom formella studier.
Längst har Norge kommit genom ett treårigt projekt som har syftat till att skapa nationella regler och ge legitimitet inte bara inom utbildningsväsendet utan också i arbetslivet. I Norge har ungefär 5 000 studenter kommit in på universitet och högskolor på sin realkompetens, den största gruppen på sjuksköters-keutbildningarna.
Nordiska ministerrådets projektgrupp anser att ett problem är tillgodoräknande, alltså möjligheten att korta av studietiden på grund av tidigare förvärvade kunskaper. Avkortningen avgörs nu av varje institution, men hittills har institutionerna visat litet intresse med följd att inte mycket har hänt på det området.

Danska systemet skiljer sig
Det danska systemet för vidareutbildning för vuxna på eftergymnasial nivå skiljer sig från systemet i de andra nordiska länderna. Det är ett parallellt system skiljt från den vanliga högskolan.
Systemet ger den enskilde stora möjligheter att dra nytta av sin reella kompetens. Det sker genom dispenser som ger vuxenstudenten tillgång till utbildningar som han eller hon inte har formella meriter till.

En utmaning
Projektgruppen ser det däremot som en utmaning för Danmark att komma fram till hur det ska bli möjlighet att korta av studietiden på grund av tidigare förvärvade kunskaper.
Finland har ett system som närmast kan liknas vid privatistexamen; den som har kunskapen men inte formella meriter kan gå upp i examen utan föregående undervisning. Finland vill gärna räkna privatistexamina som en del av ett realkompetenstänkande.
Problemet, menar projektgruppen, är att systemet inte värderar den reella kunskapen som likvärdig utan att det är den formella utbildningens upplägg som är styrande.
På Island finns den formella möjligheten att komma in på universitetet genom realkompetens, men den möjligheten är lite utnyttjad. Projektgruppen frågar sig varför. Island har en liten befolkning och det borde finnas stora möjligheter att skapa ett flexibelt system för att göra individuella bedömningar.
Men det verkar inte som om landet kommer att utnyttja den här möjligheten att skaffa sig ett försprång på området.

Något tusental
I Sverige kommer de nya bestämmelserna om reell kompetens att användas för första gången vid antagningen till höstterminen 2003.
Men anstormningen verkar inte vara överväldigande.
– I Umeå har vi fått in 150 ansökningar som åberopar reell kompetens. Hur många det är på alla landets lärosäten vet vi inte. Kanske är det tio gånger så många, säger Lars Lustig vid Umeå universitet, ordförande i Svenska universitets- och högskoleförbundets projekt om validering av reell kompetens inom högskolan.
Om Lars Lustigs uppskattning stämmer någorlunda skulle det innebära att på sin höjd något tusental sökande till alla landets universitet och högskolor åberopar kunskaper som skaffats på annat sätt än genom formella studier.
Vilka utbildningar är mest efterfrågade av dem som söker på reell kompetens?
– Vi förväntar oss flest sökande till vårdutbildningar och lärarutbildningar. Förväntningarna bygger på de norska erfarenheterna, säger Lars Lustig.
Men först när antagningarna är klara till hösten kan man se hur många och vilka det är som kommer att åberopa den reella kompetensen.

Kan bara ge råd
Projektledare för Högskoleförbundets valideringsprojekt är Gunni Öhlund.
– Valideringsprojektet kan bara ge råd och rekommendationer, inte ålägganden. Vi hoppas få fram en grundläggande samstämmighet och kunna ge rekommendationer om god sed, säger hon.
Gunni Öhlund berättar att det på en del håll finns en rädsla för att kvaliteten sjunker genom att valideringen sänker behörighetskraven.
– Men det är inte det fråga om en sänkning av nivån utan om en lika stor kompetens som inte uttrycks i formella meriter.

Ska komma överens
De råd och rekommendationer som SUHF:s projektgrupp ska komma fram till handlar inte om att utveckla konkreta metoder för validering utan om att få lärosätena att komma överens om:
• Ska man ge förhandsbesked om behörighet?
• Om en högskola har gjort en validering ska en annan högskola kunna ta det som egen bedömning?

Avslutande konferens
• Hur ska man arbeta med validering, vilka typer av bedömningar blir det fråga om och vem ska ta hand om de olika delarna av bedömningen?
– Vi ska ha en avslutande konferens i november och då ska vi ha rekommendationerna klara. På konferensen ska vi också visa upp goda exempel på metoder som utvecklats ute på universiteten och högskolorna, säger Gunni Öhlund.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023