Ledare

I början av april detta år redovisade VINNOVA sitt regeringsuppdrag om åtgärder för att underlätta kommersialisering av forskningsresultat. SULF har ingått i en referensgrupp till detta utredningsarbete, som har bedrivits sedan oktober förra året.
Förslaget till regeringen innehåller flera bra uppslag, och det är bara att hoppas att de kan förverkligas. Vi lever i en tid då nya statliga medel saknas, och medvetenheten om detta blir ibland förlamande. Det skulle dock vara väl använda pengar att tillvarata utredningens förslag till forskarstöd för kommersialisering av forskningsresultat. Insatsen kan snabbt tjänas in.
Det är välgörande att rapporten visar en sund distans till de mest entusiastiska förespråkarna av en ökad kommersialisering av universitetsforskning. USA åberopas ofta som den stora förebilden, och guld och gröna skogar för universiteten utlovas, om de bara ger sig hän åt affärsverksamhet.

SANNINGEN ÄR DOCK inte så enkel. Det är svårt att se ett enkelt, linjärt samband mellan grundforskningsresultat och kommersiella produkter. Steget från framgångsrik forskning till framgångsrikt företagande är långt. Dessutom visar statistiken från amerikanska universitet att deras inkomst av kommersiell verksamhet är mycket varierande. Ett litet antal ryktbara lärosäten har stora intäkter, men för flertalet är de mycket begränsade eller rent av negativa om hänsyn tas till kostnaderna. Tillskotten till den reguljära verksamheten är slumpmässiga.
Forskningens särklassigt största bidrag till ekonomisk tillväxt, bättre livsvillkor, ökad kulturell mångfald etc går via en högklassig akademisk grundutbildning. Det ligger i sakens natur att denna utbildning i sin tur är beroende av sina nära kontakter med pågående forskning.
Vägen från vetenskapliga resultat till produkter är nämligen smal och stenig. Ofta är det väl rent av så att man inte förrän i efterhand kan se att det fanns en väg. Ett stort hinder (det största?) mot kommersialisering av upptäckter eller uppfinningar är att upphovsmannen inte ser den kommersiella potentialen; problemet, utmaningen ligger på ett helt annat plan för henne eller honom. Den enskilda forskarens uppmärksamhet på resultatens potential kan man inte öka genom att ta bort hans/hennes förfoganderätt över dessa resultat.

DET SÅ KALLADE LÄRARUNDANTAGET säkerställer att rätten också omfattar patenterbara forskningsresultat utan hänsyn till eventuella kommersiella intressen (se SULF:s skrift Vem äger undervisningen? av professor Claes Sandgren). Rapporten från VINNOVA föreslår att Sverige bör behålla lärarundantaget. Detta är ett i alla avseenden klokt förslag. Kritiken mot lärarundantaget för att vara ett hinder mot att resultat omsätts till produkter har varit mycket svagt underbyggd. De seriösa analyser som har gjorts visar att hindren ligger på helt andra plan. Och då är det givetvis där insatser måste göras.
Till detta kommer alltjämt att högskolan måste kunna står fri från politiska och kommersiella intressen. Att ge högskolan en kommersiell uppgift vore direkt olämpligt.
Högskolelagen fastslår att forskningsproblemen får väljas fritt, forskningsmetoder fritt utvecklas och att ”forskningsresultat får fritt publiceras.” Om högskolan skulle få rätt att besluta att söka patentskydd skulle detta strida mot forskarens rätt att fritt sprida den nya kunskapen. Detta vore inte godtagbart.
Forskare har också ansvar för sin forskning, inklusive hur resultaten sprids. Denna aspekt uppmärksammas alltmer i den forskningsetiska diskussionen.

SULF:S UPPDRAG ÄR att försvara forskningsfrihet, och det har vi till exempel gjort i det ovan nämnda arbetet. Forskarnas främsta uppgift är inte att bedriva affärsverksamhet. Deras ledstjärna och uppgift är att tillgodose en vidsträckt samhällsnytta. Den stora möjligheten ligger i att behålla lärarundantaget i kombination med andra åtgärder. Det är önskvärt att universiteten kan erbjuda stöd för patentering och juridiskt stöd. På bl.a. denna punkt innebär förslagen från VINNOVA uppslag till en konstruktiv diskussion som SULF självfallet är redo att medverka i.

GÖRAN BLOMQVIST
Förbundsdirektör SULF


Kategorier: Arkiv