Hälften av de kvinnliga studenterna på Chalmers i Göteborg har utsatts för könskränkningar och var tredje har kränkts sexuellt. Det är resultatet av en stor enkät som har besvarats av över 4 000 studenter. Chalmers ledning är orolig för att den bristande jämställdheten äventyrar den framtida rekryteringen av studenter.
– Att komma tillrätta med könskränkningarna är en överlevnadsfråga för Chalmers, säger informationsdirektören Bodil Vesterlund.
För tre år sedan drog debatten om jämställdheten på Chalmers tekniska högskola igång. Sedan dess har högskolan ett rykte som fäste för grundmurade manliga traditioner. Ledningen insåg att något måste göras och en av åtgärderna blev beslutet hösten 2001 att göra en stor enkät. Våren 2002 genomfördes enkäten men först nu ett år senare presenteras resultatet. Enkäten skickades ut till 7 600 av Chalmers drygt 10 000 studenter. 4 200 besvarade enkäten, proportionellt fler kvinnor än män.
Och resultatet från enkäten bekräftar farhågorna; det står inte bra till med jämställdheten på Chalmers.
I enkäten skiljer man mellan könskränkande beteende och sexuellt kränkande handlingar. Könskränkning innebär att man upplever sig annorlunda behandlad på grund av sitt kön. Sexuell kränkning innebär att bli utsatt för sexuella anspelningar, ovälkommen beröring och blickar.
49 procent av de kvinnliga studenterna har varit utsatta för könskränkningar, i ungefär lika hög utsträckning av lärare som av andra studenter. För tio procent av kvinnorna har könskränkningarna inverkat negativt på studieresultatet.
– Som man och handledare tänker man uppenbarligen inte alltid på vilken makt man har och hur ens handlande kan upplevas som kränkande, kommenterar Chalmers rektor Jan-Eric Sundgren.
29 procent av kvinnorna har utsatts för sexuellt kränkande handlingar, i de flesta fall av medstudenter och i mindre utsträckning av lärare och annan personal. För fyra procent av de utsatta har den sexuella kränkningen påverkat studieresultatet negativt.
Tar tag i problemet
Bodil Vesterlund, informationsdirektör på Chalmers och medlem i högskolans ledningsgrupp tror inte att Chalmers har en mer extremt manlig miljö än andra tekniska högskolor.
– Skillnaden är att på Chalmers är problemet uppe i ljuset. Man kan se det som positivt att vi tar tag i problemet, säger hon.
I Chalmers ledning är oron stor för att den dåliga jämställdheten i framtiden ska stöta bort studenter.
– Om vi inte lyckas komma tillrätta med den bristande jämställdheten kommer vi inte att fortsätta att tillhöra de finaste tekniska universiteten. Ungdomskullarna minskar snart och vi behöver ett stort intresse i ungdomsgruppen att söka till Chalmers, säger Bodil Vesterlund.
Därför har Chalmers ledning beslutat om åtgärder.
– Omedelbart och konkret ska det bli tydligt i organisationen vart man vänder sig om man drabbas.
Dessutom ska de grupper som jobbar med sociala frågor vidareutbildas.
Den stora lärargruppen ska också gå på kurs och dras in i en fortlöpande diskussion.
– När man sätter sig ner och diskuterar med människor som är kunniga ökar insikten och då börjar saker hända, säger Bodil Vesterlund.
I slutet av 2004 ska en ny enkät genomföras, den här gången med alla anställda.
– Lärarenkäten kan ge ännu sämre resultat än studentenkäten, eftersom den som är medveten ser mer. På så sätt har sjukdomsinsikten ökat.
Men just nu verkar det vara si och så med sjukdomsinsikten på Chalmers. Många på högskolan vill uppenbarligen inte ha en förändring och enkäten har fått mycket kritik.
– Studenter har varit arga för att det i enkäten inte fanns något alternativ för att allt är bra på Chalmers, säger Bodil Vesterlund.
Samma enkät som Chalmers gjort har också genomförts på Karolinska institutet och Handelshögskolan i Stockholm. De resultaten ska vara klara innan sommaren.
PER-OLOF ELIASSON
