Sista veckan i april möttes drygt 170 universitetsanställda från 30-talet länder på konferens på Malmö Högskola. På dagordningen stod; hur ska vi göra för att öka internationaliseringen i studierna?
Konferensen var slutpunkten för tre års arbete i nätverket Internationalisation at Home, IaH, som omfattar 120 universitet och högskolor världen runt.
Nätverket är ett resultat av en idé som bland andra eldsjälen Bengt Nilsson, internationell chef på Malmö Högskola, har drivit.
Idén är att internationaliseringen ska börja på hemmaplan.
Artikel väckte anklang
År 1999 skrev han en artikel i den europeiska tidskriften Forum som väckte anklang världen runt. Projektet Internationalisation at Home föddes. Sedan dess har han rest som en skottspole från land till land för att sälja idén till universitetspersonal och studenter. Nätverket har fått en styrgrupp med folk från Holland, Tyskland, Belgien och Sverige och idéerna har bollats virtuellt mellan medlemmarna över Nätet.
I många år arbetade Bengt Nilsson med att få svenska studenter att åka utomlands under studietiden för att studera, först som anställd på universitetet i Lund och sedan som internationell chef på Malmö Högskola.
Sköt fart på 90-talet
Idén om internationellt studieutbyte föddes på 1980-talet och sköt ordentlig fart på 1990-talet, särskilt sedan Sverige gått med i EU 1994. Studenterna skulle, som en del i utbildningen, studera i andra länder och på så sätt skaffa nya intryck och erfarenheter.
Som mest lockades 10 procent av studenterna till utlandsstudier. För få, tyckte Bengt Nilsson, och funderade på hur fler kunde lockas att resa ut i världen.
Det finns många hinder både för lärare och studenter för att vistas på utländska universitet. Ett av de största är att det oftast inte är en merit. Det är lättare att sitta hemma och fila på avhandlingen vilket snabbare leder till examen och därmed kanske till en tjänst.
– Internationella meriter borde vara ett plus i examen, resonerar Bengt Nilsson.
Mångkulturella studier
Han kom till Malmö Högskola när skolan var ny i slutet av 1990-talet. Skolan har från början en profil mot mångkulturella studier. Bland annat har det så kallade IMER-programmet (International Migration and Ethnic Relations) blivit populärt. En rad kurser, som bland annat Bengt Nilsson och hans medarbetare har puffat för, är numera helt på engelska. Det största problemet med dem har varit att få lärarna att känna sig hemma med att helt undervisa på engelska.
Lätt att få kontakt
För Malmö Högskola har det varit viktigt att visa upp en mångkulturell sida mot bakgrund av att skolan ligger i en kommun där 35 procent av invånarna har invandrarbakgrund med rötterna i 169 länder. I den internationella marknadsföringen av skolan lyfts de mångkulturella aspekterna fram. Det tycks ha varit framgångsrikt, berättar Bengt Nilsson.
– Vi har haft lätt att få kontakt med universitet i andra länder. Det finns en nyfikenhet på Malmö Högskola, säger han.
Öppnare samhälle
Internationella kontakter är viktiga, både för individen och samhället, tycker han. Internationalisering är ett honnörsord för honom. Kunskap i språk och andra kulturer skapar en vidsynt individ och leder till ett öppnare samhälle. Den mångkulturella kunskapen är också ett vapen mot rädsla och därmed mot främlings-fientlighet och rasism, tror Bengt Nilsson.
På Malmö Högskola vill man ha studenter som åtminstone kan två språk, som är vidsynta och respektfulla mot andra människor, som är öppna och välkomnande mot invandrare och som är motståndare till rasism.
Bland annat detta säger Bengt Nilsson till deltagarna i konferensen om Internationalisation at Home. Det är också själva kärnan bakom.
Skrämt myndigheter
De flesta deltagarna på konferensen kommer från Europa och USA. Intresset finns dock även på andra håll. Cirka 120 universitet och högskolor är som sagt med i nätverket. Även universitetsfolk från Kina och HongKong har anmält sig men tvekar med tanke på rädslan för den smittsamma lungsjukdomen sars som har skrämt upp myndigheterna ordentligt.
Det finns intresse även från afrikanska länder och också från till exempel Afghanistan men de har inte råd att komma. Istället är det länderna i norra Europa, USA, Canada och Australien som dominerar konferensen. En rad föredrag om internationalisering hölls givetvis.
Gurun på området heter Joseph Mestenhauser, professor från University of Minnesota, som anser att utvecklingen av pedagogiken inte håller jämna steg med utvecklingen inom till exempel tekniken, politiken och kulturen. Exempelvis har en ökad användning av datorer inte alltid medfört förnyad pedagogik.
– Pedagogiska förändringar tar tid, säger Bengt Nilsson som själv i grunden är pedagog.
Som ett avstamp
Konferensen i Malmö är tänkt som ett avstamp för att gå vidare med arbetet i nätverket för att öka internationaliseringen i undervisningen hemma. Men ingen vet vad som följer.
– Jag hoppas med detta att idén har satt sig nu, säger Bengt Nilsson som nu i huvudsak lämnar arbetet. Han är nämligen redan pensionär och arbetar på övertid. Hur ska det gå då eldsjälen försvinner?
– Det finns andra eldsjälar i projektet, säger han lugnt.
JAN THORSSON