För högskolans del är regeringens ekonomiska vårproposition mager i alla avseenden, bara besparingar, inga reformer, inga nya pengar. Dessutom kan det i budgeten finnas stora dolda besparingar.
– Inget nytt, inga reformer, ingenting. Det enda i sikte är svångrem, säger Ann Fritzell, ombudsman på SULF.
Hon tar upp tre punkter i vårpropositionen av särskilt intresse för universitet och högskolor.
60 miljoner ska sparas
1) 60 miljoner kronor ska sparas på anslagen till högre utbildning och forskning från och med år 2004. Vad som ska sparas in på är inte preciserat nu. Enligt ansvarig handläggare har det inte heller varit några diskussioner på Utbildningsdepartementet hur de 60 miljonerna ska tas ut. Preciseringar ska komma först i budgetpropositionen i höst. Men i propositionen står att regeringen räknar med att klara av en fortsatt utbyggnad av högskolan.
– SULF kräver att utbyggnaden inte sker på den befintliga verksamhetens bekostnad. Vi hoppas att Thomas Östros är lika klok den här gången som vid förra budgetarbetet och bromsar utbyggnadstakten i stället för att fortsätta urholka den befintliga verksamheten vilket vore oacceptabelt, säger Ann Fritzell.
SULF anser ju att högskolor och universitet istället för att utsättas för fortsatta besparingar borde tillföras tre miljarder kronor för att kompensera tidigare urholkningar av anslagen till grundutbildning.
Ingen konsekvensanalys
2) Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, ska spara sex miljoner kronor. De sex miljonerna ska öka Fiskeriverkets anslag och bland annat användas till satellitövervakning av fiskefartyg. Besparingen görs inom utgiftsområdet Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar, som sorterar under Jordbruksdepartementet och tas inte från utgiftsområdet Utbildning och universitetsforsk-ning som sorterar under Utbildningsdepartementet.
– Men SLU har ett enda anslag och det är inte sagt vilka konsekvenser besparingen får. Vi vet att SLU redan har ekonomiska bekymmer och har friställt personal. Det här späder på deras allvarliga ekonomiska läge vilket SULF anser är olyckligt. Och det är allvarligt att regeringen inte brytt sig om att göra en konsekvensanalys, säger Ann Fritzell.
3) I den ekonomiska vårpropositionen redovisas pris- och löneomräkningen (som skall kompensera bland annat lärosätena för ökade löner och andra kost-nadsökningar) endast som en klumpsumma under varje utgiftsområde och det har inte gått att få några besked från Finansdepartementet om hur beloppet har räknats fram.
– Om beloppet inte redovisas på ett sådant sätt att man kan förstå hur det räknats fram blir man misstänksam. Då kan man befara att här finns dolda besparingar som mycket väl kan vara större än de öppna besparingarna på sammanlagt 66 miljoner. Och om det ligger besparingar dolda i pris- och löneomräkningen så är det inte acceptabelt då det obönhörligen drabbar kvaliteten i verksamheten, säger Ann Fritzell.
– Vi tycker det är djupt olyckligt att vi inte fått reda på hur pris- och löneomräkningen gjorts. Nu kan vi inte förstå beräkningssättet och därför inte heller analysera konsekvenserna. Detta är ovärdigt regeringen, säger Ann Fritzell.
Vet inte vad de beslutar om
Inte heller riksdagsledamöterna får veta hur pris- och löneomräkningen är beräknad och vet alltså egentligen inte vad de beslutar om. Pris- och löneomräkningen per anslag ska enligt Finansdepartementet redovisas först i höstens budget, men då har riksdagen redan beslutat om utgifternas totala omfattning per utgiftsområde och fastställt utgifts-taket.
Totalt ska Utbildningsdepartementet spara 300 miljoner, 240 miljoner på ersättningen till kommunerna för maxtaxan på dagis och så de 60 miljonerna på hög-skoleområdet.
Med tanke på hur den ekonomiska situationen ser ut frågar sig alltfler inom högskolevärlden om regeringen verkligen kommer att lägga fram någon forsk-ningsproposition som planerat hösten 2004. Regeringen verkar ju inte ha några pengar för att genomföra reformer.
– Det vore bra att få ett besked. Runt om på universiteten och högskolorna skriver de på regeringens uppdrag för fullt på forskningsstrategier. Hur meningsfullt är det arbetet om det inte blir någon forskningsproposition? undrar Ann Fritzell.
PER-OLOF ELIASSON
