Svenska Universitet och högskolor har ett av världens snabbaste datanät, GigaSunet.
Men smakar det så kostar det. Investeringen i det nya nätet belöper sig på cirka 340 miljoner kronor, pengar som till stor del belastar lärosätenas redan hårt ansträngda ekonomi. Utbildningsdepartementet svarar för bara en knapp fjärdel av Sunets kostnader.
Chalmers tekniska högskolas avgift till GigaSunet har mer än fördubblats, vilket gått ut över kärnverksamheten. De flesta andra lärosäten sitter i samma båt.
Sunet är ett datanät för forskare, lärare, studenter samt teknisk och administrativ personal vid landets universitet och högskolor. I fjol implementerades det nya Giga-Sunet med en dubbelriktad överföringskapacitet på 10 Gbit per sekund (10 miljarder bitar) och är därmed ett av världens kraftfullaste högskolenät.
– Forskarna kräver allt högre överföringskapacitet, bland annat fysiker, astronomer och molekylärbiologer men också samhällsvetare som använder stora databaser, säger Hans Wallberg, samord-nings- och utvecklingsansvarig för Sunet.
– Vi kommer inte att slå i kapacitetstaket den närmaste fyraårsperioden och underhållskostnaderna är låga.
Jan-Martin Löwendahl är IT-strateg på Chalmers tekniska högskola i Göteborg:
– Varje lärosäte borde ha ett avtal med Sunet, där det bland annat framgår vad dom ska leverera och vilka regler som gäller för prishöjningar. Vi betalar sju miljoner kronor för att få tillgång till GigaSunet. Det är mer än en fördubbling, jämfört med vad anslutningen till det gamla nätet kostade.
Drabbar undervisningen
– Den höga avgiften går ut över kärnverksamheten i ett redan ansträngt ekonomiskt läge, som tvingat oss att säga upp lärare, säger Jan-Martin Löwendahl.
– GigaSunet är förvisso ett kraftfullt datanät men inget som vi bett om att få. Vi kan köpa den bandbredd vi behöver på den öppna marknaden till mindre än halva kostnaden men ”får” inte göra det. Då borde staten istället dra det tunga lasset för att kompensera oss.
Chalmers har i en skrivelse till Sunet bland annat frågat om vilka konsekvenserna blir om man utträder ur Sunet och väljer en annan nätleverantör.
– Vi likställer stiftelseägda Chalmers med andra universitet och högskolor, säger Olle Thylander på Vetenskapsrådet och sekreterare i Sunets referensgrupp.
– Det är inte förbjudet att välja en annan leverantör. Men den som gör det lär ändå få betala sin del av Sunetavgiften.
Förblir oförändrad
Idag är avgiften relaterad till lärosätets omslutning och förblir – åtminstone tills vidare – oförändrad. Utbildningsdepartementet vill titta närmare på konsekvenserna av det förslag som Vetenskapsrådet och Högskoleförbundet (SUHF) lagt, innan man eventuellt ändrar på tingens ordning. Förslaget bygger på en fördelningsprincip, där 75 procent av avgiften styrs av lärosätenas omslutning och 25 procent av antalet årsanställda. En student motsvarar 0,25 procent av en årsanställd.
En sådan betalningsmodell skulle enligt Sunets beräkningar innebära att flera större lärosäten skulle få lägre avgift. Lunds universitet skulle i år ha fått en sänkning med 0,6 miljoner kronor, Karolinska institutet med 1,4 miljoner och Uppsala universitet med 0,4 miljoner.
Trafikmätningar
För bland annat Luleå tekniska universitet och Umeå universitet skulle avgiften bli oförändrad. Däremot skulle Karlstads och Örebro Universitet, Mälardalens högskola, Växjö universitet och Mitthögskolan drabbas av en avgiftshöjning på 300 000 kronor per år.
För att kunna hitta bästa möjliga fördelningsmodell ska Sunet nu göra trafikmätningar för att avgöra vad som är ”nyttotrafik” och ”nöjesåkning” på den digitala motorvägen. En enkätundersökning har redan påbörjats. Resultatet av denna avgör om man ska gå vidare med ytterligare undersökningar. Tanken är att undersökningsresultaten ska presenteras vid höstens Sunet Forum.
Självkostnadsprincipen
År 2003 kommer staten att tillskjuta 39 miljoner kronor och högskolorna 133 miljoner kronor till Sunets verksamhet, som inte får generera något överskott.
Högskolorna skulle kunna betala efter hur mycket kapacitet de kräver i nätet men det är ett ganska trubbigt mått. Kvalitet och tillgänglighet bör också vägas in i priset.
Hasse Odenö, f d rektor vid Mälarda-lens Högskola, och ordförande i Sunet, skulle allra helst se att staten och lärosätena delade på kostnaden för Sunet men utbildningsdepartementet har hittills gjort tummen ner för en ökad statlig finansiering.
Även Mats-Ola Ottosson, universitetsdirektör i Uppsala, anser att staten borde stå för en större del av finansieringen av GigaSunet. Hans lärosäte har – liksom många andra – fått vidkännas en kraftig höjning av kostnaden, som ökat från sju till 16 miljoner kronor per år.
Hans Wallberg anser att departementet borde inse värdet av ett kraftfullt universitetsdatanät.
– Det är viktigt inte minst ur forsk-ningssynpunkt, menar han.
– EU-kommissionen kommer att ställa höga krav på näten för att bevilja forsk-ningsstöd enligt sjätte ramprogrammet, som Sverige också är med och finansierar. Det internationella forskningsutbytet kräver höghastighetsnät, både mellan olika länder men också nationellt och lokalt. Via Sunet får forskarna exklusiv åtkomst till forskningsnäten i Europa och USA, vilket ingen kommersiell operatör kan erbjuda.
CLAES-GÖRAN HANBERG