En åtgärdsplan för lärarnas arbetsmiljö i högskolan håller på att ta form. De första utkasten till punkter i planen utkristalliserades vid förbundsstyrelsens möte i Riga i slutet av mars. Nu har arbetsutskottet fått i uppdrag att vidareutveckla punkterna, samt att lämna en delrapport till styrelsemötet i Stockholm i mitten av maj.
Tanken är att SULF efter sommaren ska ha en konkret åtgärdsplan för hur förbundet, både centalt och lokalt, ska komma tillrätta med brister i lärarnas arbetsmiljö.
– I dagsläget finns sex punkter som ska beaktas särskilt i det fortsatta berednings-arbetet, konstaterar Mari Willart, ombudsman på SULF, som tillsammans med förbundsdirektör Göran Blomqvist och ombudsman Ann Fritzell sammanfattade gruppdiskussionerna i Riga.
Punkterna i korthet:
1) Inflytande. Här betonas bland annat vikten av regelbundna utvecklingssamtal minst en gång om året, samt regelbundna arbetsplatsträffar.
2) Anställningstrygghet. På varje arbetsplats ska det finnas bemanningsplaner färdiga i god tid. Missbruket av visstidsanställningar måste stoppas. Kanske behövs konkreta formuleringar för att förhindra missbruket både i kollektivavtalet och i högskoleförordningen?
3) Arbetstidsavtal. Mer än 70 procent av lärarna säger att de har alltför mycket att göra. Antingen följs inte arbetstidsavtalen eller så måste de modifieras.
– Arbetsinnehållet måste förtydligas så att alla olika uppgifter beaktas. Många tänker till exempel inte på hur tidsödande det är att besvara brådskande e-post eller angelägna telefonsamtal, säger Mari Willart.
Först när arbetsinnehållet har definierats går det att göra något åt arbetsbör-dan, tillägger hon.
4) Ledaraspekter. SULF kommer att utifrån rådande krav och förhållanden utforma en policy för ledarskap som passar i en miljö med mycket självständiga medarbetare.
5) Resurser. SULF:s opinionsarbete för ökade resurser ska fortsätta. Dessutom kommer förbundet att kräva konse-kvensanalyser av fattade beslut på både central och lokal nivå, till exempel om högskolans utbyggnad fortsätter.
– Det behövs riktlinjer för hur arbets-insatserna ska prioriteras när arbetstiden inte räcker till. Det ska göras i dialog med arbetsgivaren, kommenterar Mari Willart.
Högre status
6) Arbetsmiljöarbetet. Skyddsombu-dens ställning bör stärkas. Deras arbete måste utvidgas, så att det inkluderar både den psykosociala och den fysiska arbetsmiljön.
– Skyddsombudens arbete måste få högre status. Man kunde till exempel framhäva genomförda insatser genom att uppmärksamma vidtagna åtgärder i kvartals- och årsrapporter, säger hon.
– Nog är det en kvalitetsfråga att de anställda mår bra!
Arbetsutskottet ska nu ta ställning till punkterna och vidareutveckla dem.
EVA RÅDAHL
