Det nuvarande centrala arbetstidsavtalet för högskolans lärare träffades mellan SACO-S och Arbetsgivarverket, AgV, våren 1998. En väsentlig fråga i förhandlingarna gällde att planeringen av årsarbetstiden skall ske i samråd med berörd lärare. Alltså inte ”efter samråd” som AgV i det längsta hävdade i förhandlingarna. Men det är tyvärr långt ifrån alltid som samrådsförfarandet tilllämpas på det sätt som SULF avsett.
Utformning och tillämpning av de lokala arbetstidsavtalen måste bli bättre.
Omfattningen av undervisning
Andra viktiga frågor i förhandlingarna våren 1998 var självfallet omfattningen av undervisning, forskning och annat arbete. I det centrala avtalet sägs att ”Samrådet (med den enskilde läraren) skall leda till en översiktlig plan över omfattning och förläggning av lärarens undervisning som medger utrymme för egen forskning eller konstnärligt utvecklingsarbete, att följa forskningen inom det egna undervisningsområdet, annan kom-petensutveckling samt övrigt arbete, såsom att samverka med det omgivande samhället.”
Det är alltså i praktiken sällsynt att samrådsförfarandet fungerat och därmed planeringen för den enskilde läraren.
Tillämpningen brister
I de lokala arbetstidsavtalen anges ofta men inte alltid omfattning av forskning och kompetensutveckling. Men tillämpningen brister enligt många medlemmar. Ett lokalt arbetstidsavtal kan i och för sig ange andelen forskning i procent av årsarbetstiden. Men med hänvisning till att det saknas öronmärkta pengar för forskning erhåller den enskilde läraren i praktiken inte någon forskningstid.
I vissa lokala arbetstidsavtal förekommer olika villkor för tillsvidare- och tidsbegränsat anställda lärare. Följande formulering ”Varje enskild tillsvidareanställd lärare skall under en planeringsperiod, som normalt bör omfatta 3 år, beredas tid för forskning/utvecklingsarbete/egen kompetensutveckling” finner vi till exempel i avtalet för Stockholms universitet.
Det är enligt EUs direktiv inte tillåtet att diskriminera tidsbegränsat anställda arbetstagare. Sådana formuleringar i avtalen måste tas bort.
Fyra modeller
En viktig fråga i de centrala och de lokala förhandlingarna var självfallet frågan om förhandlingsordningen vid
oenighet.
Fyra olika modeller förekommer i de lokala avtalen.
”Uppsalamodellen” som bland annat innebär att vid fastställande av undervis-ningsvolymens omfattning för den enskilde läraren skall utgångspunkten i nor-malfallet vara att en undervisningstimme inklusive för- och efterarbete skall omfatta fyra klocktimmar.
”Göteborgsmodellen” som bland annat innebär förhandlingar, överläggning-ar och ytterst att frågor om till exempel tjänstgöringsplan som inte kan lösas på fakultetsnivå kan föras till en partssammansatt universitetsövergripande avtalsgrupp för bedömning. Vidare har Göteborgs universitet i det lokala avtalet åtagit sig att vid bedömda överträdelser handlägga dessa frågor prioriterat i universitetets linjeorganisation för att få rättelse.
”Linköpingsmodellen” som bland annat innebär att riktvärden för beräkning av undervisningsinsatser bör fastställas av respektive institutionsstyrelse efter samverkansförhandlingar eller andra överläggningar mellan prefekten och företrädare för de lokala organisationerna.
”SLU-modellen” som bland annat innebär att vid oenighet om arbetstidens fördelning och förläggning skall på begäran av part frågan överlämnas till en lokal skiljenämnd. Skiljenämnden skall bestå av en opartisk ordförande som parterna enas om samt en företrädare för arbetsgivarsidan respektive en företrädare för arbetstagarsidan vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Driva typfall
Det är omvittnat och väl dokumenterat att pressen på universitetslärarna är omfattande och har ökat de senaste åren. En bidragande orsak kan vara att omläggningen av arbetstidsavtalen fungerat mindre väl. Vissa arbetstidsavtal innehåller på pappret mycket som är positivt för lärarna men tillämpningen av avtalen fungerar sällan bra. Många medlemmar upplever att utformningen och tillämpningen av de nya arbetstidsavtalen snarast bidragit till att öka pressen i arbetet. Det är inte acceptabelt lika lite som att de anställda känner stor osäkerhet om vad som gäller.
Vissa delar bör omförhandlas
För att åstadkomma en bättre arbetssituation för högskolans lärare och dokto-rander anser SULF för det första att nuvarande lokala arbetstidsavtal skall tillämpas. SULF avser om det behövs att driva typfall i tvisteförhandlingar gentemot lärosäten.
SULF anser vidare att vissa delar i nuvarande lokala arbetstidsavtal bör omför-handlas.
Diskriminerande inslag tas bort. För befordrade lärare anpassas arbetsvill-koren till den nya befattningen.
SULF överväger också att omförhand-la nuvarande centrala arbetstidsavtal i an-slutning till avtalsrörelsen 2004. Förslag till yrkanden tas fram av SULF:s förhandlingsdelegation efter hörande av lokalföreningar och sektioner. SULF:s styrelse beslutar sedan om förbundets yrkanden.
BJÖRN BIRATH
ombudsman
