Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ledare

1 juli, 2003
Universitetsläraren

Beskedet om att antagningsreglerna till högskolan ska utredas är mycket välkommet. Det är bra att några av bristerna i de nuvarande reglerna särskilt pekas ut som angelägna att komma till rätta med. Det handlar om möjligheterna för ungdomar att gå direkt från gymnasieutbildning till högskolestudier, och om att uppmuntra fler att välja ämnen som matematik och språk. Dessa och andra behörighets- och antagningsfrågor vore strängt taget förtjänta av en friare översyn än vad som ligger i uppdraget till utredningsmannen.
Avgjort större undran och förundran känner man under läsningen av Utbildnings-departementets uppdrag till lärosätena, Vetenskapsrådet med flera att utarbeta forskningsstrategier. Dessa är tänkta som underlag till forsk-ningspropositionen 2004, en proposition som enligt flera uppgifter istället kommer 2005.
Det är ingen liten önskelista som överlämnas till universitet och högskolor. Vårt enhetliga högskolebegrepp genomsyrar texten. Alla ska lämna samma uppgifter, liten Operahögskola såväl som stort universitet i Uppsala. Ventilen är möjligen att redovisningen inte får överstiga 20 sidor, fast då ska sammanfattningen också rymmas.

VAD FÖRVÄNTAS SVENSKA lärosäten med flera åstadkomma? Övergripande bedömningar av den vetenskapliga utvecklingen inom företrädda forskningsområden ska vara med, liksom redovisning av svensk forskning och utveckling, om än kortfattat och översiktligt. Bedömningar av forskningsbehov och forskningsmöjligheter ska göras såväl inomvetenskapligt som ur ett bredare samhälleligt perspektiv. Starka och svaga sidor av verksamheten ska redovisas, inklusive åtgärder och avvägningar för att åstadkomma ökad kvalitet. Även om-prövningar hör hit, liksom avvägningar och prioriteringar samt arbetet med kraftsamling för uthållig profil. Samverkan med näringslivet och andra delar av samhället, forskningsinformation, omsättning av forskningsresultat i nya eller förbättrade produkter, tjänster och processer ingår också, liksom om forskningsresultat utnyttjas i verksamheten (sic!, det patetiska och det sublima ligger ibland snubblande nära varandra). Verksamhetsanalysen ska belysas ur ett jämställdhetsperspektiv.
Med denna nätta katalogaria är vi så framme vid den egentliga redovisningen av strategierna, som klaras av i 18 punkter bara. Den oro man känner över beskedet att strategierna i första hand ska avse åren 2005 till 2008 förbyts i lättnad över att de ”skall om möjligt sättas in i ett ännu längre perspektiv.”

DET ÄR TACKSAMT att raljera över uppdraget till lärosätena, men saken är alltför allvarlig för gyckel. Med all respekt för dem som tyckt och tänkt, beskrivit och befallt: Är detta rimlig? Uppdragen ska redovisas den 10 november, vilket innebär att mycket omfattande insatser måste göras under återstoden av våren och under hösten. Och detta parallellt med undervisning, handledning, forskning och andra plikter.
Detta är inte förnuftigt i dagens pressade arbets- och resurssituation för lärare och forskare. Pengarna och tiden kan användas mycket bättre: till undervisning, handledning och forskning.
Detaljeringsgraden i uppdraget innebär att regeringen ikläder sig rollen av nationell fakultetsnämnd. Dessutom: lärosätena lämnar redan i sina årsredogörelser en rad data om sin verksamhet och om resursanvändningen. Detta är naturligt, men nu ska verksamheten belysas på nytt, och från delvis andra perspektiv. Det måste gå att samordna och förenkla insamlingen av material, till nytta för båda parter.
Uppdrag om forskningsstrategier gavs första gången 1999 inför den forskningspolitiska propositionen Forskning och förnyelse. Lärare, studenter och administratörer lade ner ett omfattande arbete på att ta fram det material som överlämnades till regeringen. Vad som hände där är än idag oklart. Mycket tyder på att regeringen inte på ett meningsfullt sätt förmådde tillgodogöra sig de ambitiösa forskningsstrategierna. Högskoleverket gjorde en förtjänstfull genomgång, som bland annat visade att alla, eller i varje fall nästan alla, ville satsa på till exempel IT, genom globalisering och mångkulturalitet. Viktiga områden, och på modet. Vem vill inte visa att man är med – eller helst före – sin tid?

INGET SÄGER ATT förutsättningarna är annorlunda denna gång. Dessutom uppger regeringen närstående och forskningspolitiskt initierade personer att det inte finns några pengar till de förstärkningar och nysatsningar som är så behövliga! Om det sista är riktigt, ja då blir det än viktigare att hushålla med knappa resurser, använda dem klokt och där de gör störst nytta.
Tankarna går till Grönköping, som också kämpar på med hjälp av profilvässare och liknande dundergudar: ”Med en vilja utav stål, vi vandrar utan mål!”

GÖRAN BLOMQVIST

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Åsa Morberg

kronikapuff-asa-morberg

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 5, 2024
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023