Allt fler universitet och högskolor satsar på nya kontakter i samhället för att få fram nya pengar till forskningen. Fundraising kallas det. Orsaken är givetvis att statens forskningskaka har blivit allt knappare de senaste tio åren. Chalmers i Göteborg var tidigt ute. Nu kommer även Lunds universitet.
Chalmers startade 1996, två år efter att högskolan blev stiftelse. Stiftelseformen gav lite friare ramar och vyer och det ledde bland annat till att en amerikan anställdes för att bygga upp ett utvecklingssekretariat. Att anställa en amerikan ansågs naturligt eftersom det framför allt är i USA erfarenheten finns på området.
Numera heter avdelningen alumni- och marknadskontakter och har tio anställda. Peter Alehammar har varit med från starten och berättar att avdelningen lyckats dra in cirka 400 miljoner kronor till forskningen sedan 1996. Nyligen tog Chalmers steget över Atlanten och etablerade en verksamhet i USA, även den stiftelsestyrd. Sex personer arbetar på ideell basis med kontakterna där.
– Vi tror att det finns unga filantroper i USA som vill satsa på Chalmers, säger Peter Alehammar, själv ursprungligen chalmerist och med en gedigen bakgrund från näringslivet, bland annat som VD i ett hissföretag, innan han började arbetet med att få tag i nya pengar till forskningen.
Lite trevande
Lunds universitet började lite trevande för ett halvt år sedan. Då anställdes Carina Skoglund som har en lång erfarenhet från bankvärlden. Bland annat har hon varit chef för Föreningssparbankens samtliga kontor i Malmö. Sin juristexamen, jur kand, läste hon i Lund.
Carina Skoglund anställdes just som universitets rektor sedan tio år, Boel Flodgren, stod i begrepp att lämna rektorsstolen. Med den nye rektorn Göran Bexell som kom efter årsskiftet blev det också en ny chef för Carina Skoglund. Som gammal medlem av universitetets informella maktcentrum dekanrådet är Göran Bexell väl förtrogen med idén om fundraising. I själva verket var han med på den studieresa till USA för några år sedan då idén föddes. Tanken på fundraising väckte intern debatt och Göran Bexell vill skynda långsamt fram.
– Det är ett arbete på sikt, säger han.
Mycket att lära
Carina Skoglund började sitt arbete i höstas med att delta i två kurser om fundraising, en i USA och en i England.
– Vi har mycket att lära av dem, säger Carina Skoglund.
– Speciellt i USA är det självklart att det omgivande samhället vill delta i universitetens verksamhet på olika sätt och medverka till lyckade resultat.
Carina Skoglund är i första hand anställd på tre år för att bygga upp verksamheten.
– Det ska bli roligt att bygga upp något nytt. Jag har gjort det förut inom bankvälden.
Endast ett totalt misslyckande ser dock ut att kunna hindra fortsatt anställning. Rektor Göran Bexell bedömer risken som obefintlig.
– Det är ett prioriterat mål för oss att bygga ut och vårda våra relationer med det omgivande samhället, säger nye rektorn.
Fundraising är en del i detta arbete.
Tar sju år
Göran Bexell tror att det tar cirka sju år att få fart på den nya verksamheten. Det visar erfarenheterna från USA.
Carina Skoglunds jobb är alltså inte bara att få fram nya forskningspengar utan att i hög grad också arbeta för att skapa nya relationer mellan universitet, företag, stiftelser och privatpersoner. Stiftelser anses som en särskilt viktig grupp att knyta nära kontakter med.
Under våren ska olika stiftelser bjudas in till Lunds universitet. De ska då få information om strategiska forskningsprojekt.
Kontakterna kan leda till nya forsk-ningspengar men också till andra värdefulla kontakter för universitetet och dess ledning. I arbetet ska Carina Skoglund stödja sig på en tung rådgivande kommitté som nu ska etableras. Den består av Ericssons styrelseordförande Michael Treschow, förre finansministern och EU-generaldirektören Allan Larsson och Maria Schottenius, numera kulturråd på svenska ambassaden i London och tidigare kulturchef på Expressen. Fler ledamöter ska rekryteras.
Nya intressenter
Carina Skoglund tror att hon kan knyta nya intressenter till universitetet, till exempel företagare som inte själva har studerat på högskola.
– Jag har träffat framgångsrika företagare som inte känner till universitetet men som är nyfikna och vill lära sig mer om vad man gör på högskolan. I mitt arbete ingår att locka dem hit.
Hon har idéer om hur det ska gå till. Bland annat ska under våren en rad företag kontaktas och erbjudas att bli medlemmar i Lunds universitets vänner. Medlemskapet utformas som ett årligt abonnemang som kostar till exempel
100 000 kronor. Universitets motprestation blir att förslagsvis bjuda in ledningsgrupper för träffar med forskare eller till exempel delta i olika seminarier.
På Chalmers är alumniverksamheten, alltså kontakterna med tidigare elever på Chalmers, central i arbetet för att få fram nya forskningspengar. Att sköta dessa kontakter är Peter Alehammars viktigaste uppgift. Det är de kontakterna som leder till de nya pengarna. Alumnerna fungerar som dörröppnare.
Vissa områden inom Lunds universitet har alumniverksamhet och sådan verksamhet ska successivt prövas inom hela universitetet.
Även gamla finansiärer
Carina Skoglund riktar sitt arbete även till gamla forskningsfinansiärer, på Chalmers arbetar man helt med att etablera nya kontakter. Ursprungligen skulle man enbart arbeta mot näringslivet men med tiden har alumniverksamheten blivit allt viktigare, inte bara för pengarna utan också för att skapa goda relationer och PR för Chalmers.
I Lund är Carina Skoglund än så länge ensam men håller på att rekrytera en person till.
På Chalmers är det som sagt 10 på avdelningen, tre av dem arbetar helt med fundraising. Avdelningen har också egen expertis för PR- och marknadsföring.
När Chalmers började satte man upp målet att i en tre års kampanj dra in 250 nya forskningsmiljoner, 50 av dessa skulle komma från alumner. Det blev 320 miljoner kronor och 60 miljoner från alumnerna.
Det årliga målet nu för avdelningen är 25 miljoner kronor. En aktuell ny kampanj ska ge 300 miljoner på tre år.
Det nya för Chalmers är alltså att som första högskola i Sverige ta steget över till USA i jakten efter nya forskningspengar då konkurrensen om pengarna ökar allt mer här hemma.
– Det känns naturligt att ta steget över till USA, säger Peter Alehammar.
Stiftelsen US Friends of Chalmers bildades och har nyligen kommit igång med arbetet. I USA är den här typen av verksamhet skattebefriad.
– Vi tror mycket på att få fram nya pengar från USA.
Målen ska höjas efter hand
Den alumni som gett mest på Chalmers är Rune Andersson som bland annat varit VD och styrelseordförande i Trelleborg AB, startat en rad nya företag och blivit miljardär. Han har donerat 10 miljoner kronor. Den största privata donationen fundraisingverksamheten lyckats få fram är 50 miljoner kronor från familjen Olsson, ägare till Stena Line.
Avdelningen på Chalmers får som mest kosta åtta procent av vad man får in per år.
I Lund där verksamheten än så länge är i sin linda ska målen höjas efter hand. Snabbt fick Carina Skoglund alldeles i början in flera miljoner kronor.
Nu ska hon arbeta upp kontakterna internt och externt. Bankkontakterna är givetvis värdefulla för de externa kontakterna. Internt gäller det att väl förankra idéerna i universitets strukturer. Det kollegiala styrsystemet är fast etablerat bland forskare och lärare. Om man inte förstår det är det svårt att lyckas.
Carina Skoglund är medveten om skillnaden mellan bank- och universitetsvärlden.
– Det är självklart viktigt att förankra idéer och förslag i strukturen. Här tänker man mer fritt, diskuterar och uttrycker sin åsikt. Det är en bra och givande miljö att jobba i och som jag trivs i.
Universitetet avgör
I Lund är universitetsledningen noga med att påpeka att fundraising ska styras av samma grundläggande värderingar som annan verksamhet på universitetet. Universitets egenart och akademiska integritet ska värnas. Det är universitetsledningen som avgör vilka pengar man tar emot till forskningen.
– Är vi inte noga med det så förlorar vi vår attraktionskraft, säger Göran Bexell.
– Det går inte att styra forskning hos oss, fastslår Peter Alehammar på Chalmers.
– Vi avgör vilka pengar vi tar emot.
Det har hänt att Chalmers har sagt nej till donationer. Ett exempel var en donation från tobaksindustrin.
JAN THORSSON
