Ledare

Under februari månad framlades två nya policydokument i den europeiska universitetsdebatten. EU-kommissionen sände ut sin debattskrift ”The role of the universities in the Europe of knowledge”. Ungefär samtidigt kom den brittiska regeringens visionsdokument till underhuset med förslag om omfattande förstärkningar av landets högre utbildning och forskning. Den brittiska vitbokens strategiska perspektiv är mycket intressanta och det finns anledning att återkomma till dem.
Skriften från EU-kommissionen har sänts till medlemsländerna på en omfattande remissrunda (dokumentet finns på http://europa.eu.int/eur-lex/en/com/cnc/2003 com2003_0058en01 .pdf). Det är viktigt att den uppmärksammas och diskuteras, eftersom den behandlar stora frågor: synpunkter kan lämnas till slutet av maj.
Givetvis innehåller texten de välkända slagorden, men dokumentet är också ett försök att samlat ta upp de stora frågorna om universitetens villkor, utveckling och framtida roll inom EU-området. Frågorna formuleras ofta konkret och handlar till exempel om resurser, autonomi och samverkan med näringslivet.
Förebilden och utmaningen är USA, och kommissionen konstaterar på punkt efter punkt att Europa vid en jämförelse kommer till korta.
Sina förtjänster till trots saknar EU-skriften några väsentliga inslag. Det har sagts tidigare och det måste upprepas: EU:s ramprogram för forskningen är inte ägnade att öka Europas konkurrenskraft inom forskningen. På denna punkt dryftas som bekant för närvarande en lösning med ett europeiskt forskningsråd, och det är bra. Likafullt är det en brist i kommissionens analys att inte självkritiskt ställa frågor också om den egna forskningspolitiken. Detta också med tanke på att införandet av ett eventuellt europeiskt forskningsråd kommer att ta tid: 2010 ska Europa vara världsledande, och det är redan 2003!
En annan lucka i skriften är bristen på resonemang om den akademiska karriärens låga attraktivitet i många europeiska stater. Andra EU-rapporter, till exempel ”Skills and mobi-lity”, har pekat på den förestående bristen på forskare. Och den bristen är allvarlig. Enligt vissa bedömare behövs cirka 850 000 nya forskare fram till år 2010, och en motsvarande ökning av forskarutbildningen i nuvarande EU lär inte vara möjlig. Dessutom erbjuder EU långt färre forskartjänster för disputerade än USA. Bristen på karriärmöjligheter avskräcker därför unga människor.

ATTRAKTIVA OCH BRA forskningsmöjligheter med goda ekonomiska villkor måste skapas. Karriären och arbetsvillkoren för lärare och forskare måste förbättras. Givetvis är det möjligt att rekrytera personal utanför EU-området. Men det kommer att ske i konkurrens med USA, som också kommer att ha brist på egna forskare, och som dessutom utövar en betydande lockelse på europeiska forskare.
Det är således viktigt att öka uppmärksamheten på frågor om forskarutbildning och forskarrörlighet inom EU. SULF medverkar till att så sker. Tillsammans med fackliga kolleger i ett stort antal länder behandlar vi den akademiska karriärens attraktivitet vid en konferens i Potsdam i april; de rapporter som ska debatteras kommer senare att publiceras i en bok. Denna konferens är en förberedelse för ministermötet i september i Berlin, då bland annat forskningspolitiska frågor ska behandlas.

GÖRAN BLOMQVIST
Förbundsdirektör SULF


Kategorier: Arkiv