Många arbetsuppgifter, mycket övertid och lite tid för forskning. Så ser vardagen ut för lärarna på landets lärosäten. Ändå trivs de flesta – med undantag för en grupp på cirka 20 procent i alla tjänstekategorier.
Det visar den senaste undersökningen om lärarnas arbetsvillkor på högskolor och universitet. Så sent som sommaren 2002 publicerades den stora arbets-miljöundersökningen om den fysiska och psykiska arbetsmiljön på lärosätena. Undersökningen gjordes av SCB på uppdrag av arbetstagarna (SACO-S, OFR och SEKO), samt Arbetsgivarverket (Universitetsläraren nr 9/2002).
Denna gång är det Högskolverket som i en postenkät förra året vänt sig till drygt 5 000 lärare, det vill säga professorer, lektorer, adjunkter, forskarassistenter och annan forskande och undervisande personal. Svarsfrekvensen är 66 procent.
Doktorandspegel senare i år
Doktoranderna ingår inte i undersökningen, eftersom verkets Doktorandspegel kommer att publiceras senare i år. Undantagna är också gäst- och timlärare.
Syftet med den aktuella lärarunder-sökningen är att beskriva lärarnas situation idag. Bakgrunden är högskolans expansion. Ökningen av antalet helårsstu-denter var som störst under första delen av 90-talet, men även efter 1995 ökade antalet helårsstudenter med 25 procent, medan ökningen bland högskolelärarna var 13 procent.
Till detta kommer flera nya reformer och uppdrag under årens lopp, samt fler kontakter med de omgivande samhället.
Högskoleverket sammanfattar:
– I vilken omfattning olika reformer enskilt eller tillsammans har påverkat dagens arbetssituation ligger utanför vad denna undersökning kan ge svar på, men klart är att många lärare upplever att vissa förhållanden har försämrats under senare år.
– Bland de lärare som anser sig kunna överblicka sin arbetssituation ur ett tioårigt perspektiv, så uppger en klar majoritet, 85 procent, att arbetsbelastningen har ökat under de senaste tio åren.
Verket konstaterar:
– Tre av fem tycker att förutsättningarna att bedriva undervisning blivit sämre, samtidigt som lika många anser att studenternas krav på dem som lärare ökat och att studenternas förkunskaper har minskat. Nära hälften anser att studenternas möjligheter att klara studierna har minskat.
En genomsnittlig arbetsvecka för lärarna är 48 timmar. Mer än hälften av dem arbetar övertid flera gånger i veckan. Tre av fem måste flera gånger i månaden ta till helgerna för att hinna med.
Men det är skillnad mellan lärarkate-gorierna: 77 procent av professorerna arbetar mer än 50 timmar i veckan, 54 procent av lektorerna och 37 procent av adjunkterna.
Det varierar också inom olika områden. Det är främst de som arbetar inom medicin, odontologi och farmaci som uppger att de har för mycket att göra (56 procent). Motsvarande andel är lägst bland lärarna på vård- och receptarieutbildningarna (41 procent).
Undervisningen viktig
Lärarna anser att möjligheterna till forskning är viktig, men bristen på tid och särskilt en sammanhängande tid för forskning påtalas. Ett undantag utgör många äldre, manliga adjunkter som tycker att egen forskning inte är så angelägen.
Å andra sidan framhåller lärarna att också undervisningen är viktig:
– Nio av tio lärare uppger att det är ”mycket viktigt” eller ”viktigt” att själv undervisa på grundutbildningen.
Behovet av pedagogisk utbildning lyfts fram i undersökningen. Bland dem som undervisar skulle hälften vilja utveckla sin pedagogiska skicklighet.
I siffror kan nämnas att 90 procent av lärarna inom grundutbildningen bedömer sin ämnesmässiga kompetens vara ”mycket hög” eller ”hög”, medan motsvarande andel för den pedagogiska kompetensen är 75 procent.
Olika bild av vardagen
Lärarna och studenterna har en något olika bild av vardagen framgår när verket jämför den aktuella lärarundersökningen med sin rapport från 2001om studenterna, ” ”Studenterna i Sverige”.
– Studenterna tycker i högre grad än lärarna att studierna innebär memorering av fakta, lyder sammanfattningen.
I siffror kan nämnas, som exempel, att 19 procent av studenterna tyckte att de fått det stöd de behövt för att utveckla sin kommunikationsförmåga, medan 41 procent av lärarna i lärarundersökningen uppgav att de gett studenterna detta stöd.
Livlig debatt
Lärarundersökningen debatterades livligt vid en konferens, arrangerad av Högskoleverket i början av mars i Stockholm, med drygt hundra representanter från många universitet och högskolor.
Samtidigt presenterades verkets reportagebok ”Allt samtidigt”, där åtta journalister (av vilka Jan Thorsson och Kerstin Kåll är välbekanta för Universi-tetslärarens läsare) beskrivit personliga intryck från åtta olika lärosäten och med olika perspektiv.
Flera deltagare i konferensens panel bekräftade den bild journalisterna tecknat av dagens högskola. Men de protesterade också, till exempel tyckte Margaretha Fahlgren, dekanus för historisk-filosofiska fakulteten vid Uppsala universitet att bilden av modlöshet och missnöje var bekant, men att det trots allt inte var så överallt.
På tal om lärarnas många olika uppgifter och behovet av administratörer kommenterade Hans Wigzell, rektor för KI:
– Man ska bara anställa administratörer som älskar verksamheten.
Och på tal om att lärarna trots allt trivs sade Marie-Louise Ekman, rektor för Konsthögskolan i Stockholm:
– När lärarna säger att de trivs, så är det för att de trivs med studenterna.
Relationen till studenterna har dock förändrats under årens lopp, menade Jonas Nordquist, lektor vid statsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet.
– Det talas allt oftare om ”eleverna”, inte ”studenterna”.
Kvinnliga doktorander
Gustaf Lindencrona, rektor för Stockholms universitet sade att sjukskrivningarna på lärosätena var lägre än i övriga samhället med undantag för en grupp.
– Särskilt drabbade är kvinnliga doktorander.
Göran Blomqvist, SULF:s förbundsdirektör, betonade att långtidssjukskriv-ningarna ökat 2,5 gånger under perioden 1997–2000. Riksdagsledamot Sören Wibe (s) ville dock se jämförelser med andra yrkesgrupper och andra länder innan han ville dra några slutsatser av förändrade förhållanden inom högskolan.
Får konsekvenser
Inge-Bert Täljedal, rektor för Umeå universitet vädjade till Wibe att han, som är professor i nationalekonomi, borde kunna räkna ut att fler studenter per lärare får konsekvenser.
Och studentrepresentanten Erik Lindsten reflekterade över graffiti i en tunnel:
– Någon hade sprayat: ”låtsas som ingenting”. Det får mig att tänka på Sören Wibe.
Också Anders Fransson, professor vid Högskolan i Borås, noterade att lärarna trivs, samtidigt som deras kommentarer om hur högskolelagens mål uppfylls varierar påtagligt mellan olika utbildningar. Han ville diskutera detta, men på konferensen tog andra aspekter på lärarundersökningen överhanden.
EVA RÅDAHL
Fotnot: Lärarundersökningen i sin helhet finns på Högskoleverkets hemsida: www.hsv.se
