Många universitet och högskolor är dåliga på att informera om forskning på sina webbsidor. Det visar en genomgång som IVA-aktuellt gjort av webbarna vid svenska universitet och högskolor.
De flesta högskolor och universitet är flinka att informera om både det ena och det andra, som hedersutmärkelser eller att lärosätet fått några miljoner för att bygga till. Däremot är många av dem sämre på att sprida vad deras forskare gör och vilka avhandlingar som produceras.
– Forskare brukar säga att de har svårt att nå ut. Men den första förutsättningen är att man talar om att man finns. Ett välskrivet pressmeddelande har en extremt stor chans att slinka in i någon tidning. Det är vansinnigt dumt att inte utnyttja den möjligheten, säger IVA-aktuellts chefredaktör Per Rönnberg som gjort undersökningen.
Han påpekar att genomgången av webbplatserna inte är någon kvantifierad vetenskaplig undersökning utan en subjektiv bedömning.
– Några högskolor har ringt och tyckt att de blivit orättvist behandlade, säger han
.
Fyra kriterier
Bedömningen grundar sig på fyra olika kriterier.
Det första är att det på ingångssidan ska finnas en länk till media, press, aktuellt, eller liknande och där man utan alltför mycket krångel hittar pressmeddelanden. 29 av 31 granskade webbplatser klarade testet.
Andra kriteriet är möjligheten att enkelt kunna prenumerera på pressmed-delanden. Bra sju av de 31 granskade hade denna mycket praktiska funktion.
Det tredje är att det ska vara någorlunda lätt att hitta namn och telefonnummer till press- eller informationsansvarig. Bara 21 av 31 sidor klarar detta elementära krav.
Fjärde kriteriet är att det går att hitta åtminstone en doktorsavhandling eller liknande i kort sammandrag. 17 av 31 sajter blir här helt godkända.
Bara fem av de 31 granskade högskolorna och universiteten fick helt godkänt, bäst i test blev SLU. Däremot gör många högskolor inte så bra ifrån sig.
– KTH är ett bottennapp. Här måste finnas hur mycket intressant forskning som helst som inte kommer fram på webben, säger Per Rönnberg.
Ett enda pressmeddelande
Under 2002 doktorerade 200 personer och 176 avlade licentiatexamen vid KTH.
Men bara ett enda pressmeddelande om forskningsresultat från andra halvåret finns på KTH:s webb.
– Självklart borde vi ha fler pressmeddelanden om forskningsresultat på webben. Ambitionen finns att lägga ut betydligt fler, säger Magnus Myrén, presskontakt vid KTH.
Två högskolor har inte en enda pressrelease på sina webbsidor.
– Vi har inte det arbetssättet, säger Lars Söderberg, informationschef vid Högskolan i Gävle.
– Vi har inte så mycket att skriva pressmeddelanden om som skulle få Expressen och Aftonbladet att rusa hit.
Kontakterna med lokala media sköter Lars Söderberg på annat sätt och han framhåller att högskolan i Gävle förekommer mycket i lokalpressen.
Högskolan på Gotland har inte heller några pressmeddelanden på webben.
– Det är en resursfråga. Vi har haft den här hemsidan ganska länge och inte moderniserat den så mycket. För närvarande skickar vi ut pressmeddelanden men givetvis borde de ligga på hemsidan också. Det är något vi jobbar på, säger informationsansvarige Magnus Gille.
Rättvist betyg
En annan av de högskolor som får sämst omdöme är den i Kalmar.
– Det låga betyget är rättvist. Bara den tekniska institutionen hos oss har bra webbsidor. Men vi jobbar sedan i höstas med att göra om hela sajten, säger Gun Hjortryd, webbmaster och projektledare för omgörningen.
Och högskolan är medveten om att forskningsinformationen inte har fungerat så bra.
– Vi har därför från årsskiftet anställt en person som ska ha ansvar för forsk-ningsinformationen, säger Gun Hjortryd.
Ser olika ut
Alla universitets och högskolors webb-sajter ser olika ut och har olika upplägg. Inte nog med det, ofta har varje fakultet och till och med varje institution sin egen disposition. Det gör att besökaren måste lägga ned mycket energi för att hitta väsentlig information som gömmer sig på olika ställen på olika webbplatser (om den över huvudtaget finns tillgänglig).
Per Rönnberg anser att det vore bättre med ett standardupplägg, en central mall som kunde anpassas till lokala behov. Förutom att det skulle bli lättare att hitta skulle det bli billigare.
– Universitet och högskolor lägger ner miljoner på sina webbar. Det vore bättre att lägga de pengarna på forskning, säger Per Rönnberg.
PER-OLOF ELIASSON
