– Om Norden ska ha en plats i den internationella forskningen måste de nordiska länderna samarbeta, säger Per Unckel, generalsekreterare i Nordiska ministerrådet sedan 1 januari. Ett nordiskt forskningsråd kunde vara ett steg på väg, ett annat att betona ministerådets funktion som medlare och mäklare, tillägger han.
– Poängen är att använda de små resurser vi har till att förmå medlemsländerna att slå ihop sina påsar.
Han fortsätter att det också ligger i EU:s intresse. Just nu pågår en diskussion om ett EU-forskningsråd, men det kanske behövs även ett nordiskt forskningsråd, eller motsvarande, för ett samlat nordiskt agerande inom EU, tycker han.
Samarbetet i Nordiska rådet och i ministerrådet hyllas ofta, men utsätts också för kritiska omdömen och anklagas ibland för att vara något dammigt och föråldrat, samt att det saknas resultat.
Per Unckel invänder och ger exempel på motsatsen, bland annat ministerrådets 40-tal institutioner i medlemsländerna. Och han understryker att samarbetet inte längre enbart ska prisas i högtidstal, utan att det är dags att förverkliga fler planer på samarbete.
Mycket på gång
Mycket är på gång och framför allt under det senaste året har planerna på ett djupare samarbete tagit fart.
– Gustav Björkstrand, rektor vid Åbo Akademi, har fått i uppdrag att analysera hur de nordiska länderna kan samverka bättre än idag. En möjlig lösning är ett nordiskt forskningsråd, tycker bland andra det svenska Vetenskapsrådet.
– Och Dan Brändström, VD i Riksbankens Jubileumsfond, har fått i uppdrag att se över alla forskningsinstitutioner som finansieras av ministerrådet för att komma med ett förslag till eventuell samordning, berättar Per Unckel.
– Båda förväntas lämna sina rapporter i höst.
Nordiska ministerrådet bildades 1971 och består av de fem nordiska länderna Sverige, Finland, Danmark, Norge och Island, samt de självstyrande områdena Åland, Färöarna och Grönland.
Därför har den stiliserade svanen, det nordiska samarbetets officiella symbol, åtta vingfjädrar.
Nordiska rådet är äldre. Förra året firade rådet 50-års jubileum.
Skillnaden mellan råden är att Nordiska rådet är de nordiska parlamentens samarbetsorgan, medan Nordiska ministerrådet är de nordiska regeringarnas samarbetsorgan.
Ministerrådets sekretariat i Köpenhamn har ett hundratal anställda. I samma hus finns Nordiska rådet med ett femtontal anställda.
Fördelningsnyckel efter BNP
Ministerrådets verksamhet finansieras enligt ett system, där man använder en fördelningsnyckel i förhållande till medlemslandets BNP.
– Vi har en budget på cirka en miljard kronor, av vilka 200 miljoner används för utbildning och forskning, konstaterar Per Unckel.
Pengarna går bland annat till ett 40-tal institutioner av vilka Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg är den största och Nordiska institutet för sjörätt vid Oslo universitet är en av de minsta.
Av de 200 miljonerna får forskningen cirka 110 miljoner kronor, enligt Per Unckel. Det är ingen stor summa i jämförelse med exempelvis det svenska Vetenskapsrådet som har en budget på nära tre miljarder kronor, av vilket mer än två miljarder går till forskning.
Det är mot denna bakgrund han betonar rådets medlande och mäklande funktion för att förbättra det nordiska samarbetet inom forskningen.
– Det kan aldrig bli fråga om toppforskning om alla ska göra allting själva.
Per Unckel, med en bakgrund som bland annat utbildningsminister (m), känner varmt för ”sitt” gamla område, även om han i egenskap av generalsekreterare är engagerad i många andra områden.
Ministerrådet är – trots namnet – inte ett, utan flera ministerråd. Utbildnings- och forskningsminister Thomas Östros är given ledamot (och just nu också ordförande) i rådets utbildningsråd.
Föda in idéer
Det övergripande ordförandeskapet påminner om systemet för EU-ordförandeskap. Varje land utser en ordförande, en så kallad samarbetsminister, för ett år i taget. I år är Sverige ordförandeland och familjeminister Berit Andnor är samarbetsminister.
– Min uppgift är att föda in idéer i de olika råden, säger Per Unckel.
Det innebär också gränsöverskridande förslag som täcker in flera områden, inklusive EU-engagemang.
– Många anser att ett nordiskt forskningsråd skulle stimulera EU-arbetet, fortsätter han.
Å andra sidan, tilläger han snabbt, ett nordiskt forskningsråd är fortfarande bara en idé och mycket beror på vad man egentligen menar med tanken.
Pilotprojekt och förstudier
Men om det inte blir något nordiskt forskningsråd i slutändan kan det nor-diska samarbetet förbättras på andra sätt.
– Våra resurser kan användas som ”seed-money” för en bredare samverkan.
Nackdelar med en sådan samverkan är att den kan minska konkurrensen mellan de nordiska länderna och också drabba udda forskningsprojekt. Men det måste man acceptera, menar Per Unckel, och betonar rådets medlande och mäklande funktion.
Han tillägger att ”såddpengarna” kan användas exempelvis för pilotprojekt och förstudier till större projekt, som de nordiska länderna kan enas om. I ministerrådet sitter ministrarna med en hel del makt över anslagen. Med andra ord finns alla möjligheter till ökat samarbete, säger Per Unckel.
Riva gränshinder
Han berättar om projekt som ministerrådet har beslutat om och han framhåller särskilt ett projekt:
– Gränshindren mellan länderna måste rivas. Det finns ett otal gränshinder inom många områden; från skatter, erkännande av utbildningar till försäkringar och konstiga busstransporter.
Därför har Poul Schlüter, tidigare dansk statsminister, fått i uppdrag av ministerrådet att utreda gränshindren mellan länderna och lämna en rapport i höst.
Förslag till projekt kan även komma från medlemsländerna och rekommendationer från Nordiska rådet.
På tal om sitt nya arbete säger han:
–Det handlar om politisk ledning, men inte partipolitisk ledning.
EVA RÅDAHL
