Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ledare

1 april, 2003
Universitetsläraren

Den tidigare ledare kommenterades gymnasiekommitténs förslag till reformerad gymnasieskola, Åtta vägar till kunskap. En av slutsatserna i ledaren var att problemen kommer att flyttas från grundskolan till gymnasieskolan, och därifrån till högskolan. Utredningen föreslår nämligen att eleverna ska kunna skaffa sig grundläggande behörighet för högskolestudier oavsett vilken sektor av den nya gymnasieutbildningen de väljer. Den utgår från att kraven för grundläggande behörighet till högskolan ska anpassas till de krav som gäller för den föreslagna gymnasieexamen. På denna punkt är kommitténs synsätt mycket begränsat, och någon verklig dialog med högskolans företrädare har uppenbarligen inte ägt rum.

LÄSNINGEN AV BETÄNKANDET styrker den allmänna känslan av att kommunikationerna mellan det svenska utbildningssystemets olika delar är klart otillräcklig. Den som vill uppleva en verklig rysare i detta avseende ska läsa senaste numret av Högskoleverkets tidning Nyheter och debatt (nr 1 2003). I en intervju svarar Jan Björkman, ordförande i utredningen och tillika utbildningsutskottets ordförande, följande på journalistens frågan om ”problemen med förkunskaper skjuts framåt och kan leda till en ytterligare gymnasiefiering av högskolan”:
”– Jag förstår inte sambandet, säger kommitténs ordförande Jan Björkman (s) och låter uppriktigt förvånad. Det intressanta för högskolan är ju inte vad eleverna har med sig in i gymnasiet utan vad de har med sig när de går ut.”
Jan Björkmans uttalande är fullkomligt häpnadsväckande. Självfallet har det stor betydelse vad eleverna kan både då de kommer in på och då de lämnar gymnasiet. Den enda rimliga hållningen är att varje utbildningsstadium måste fullgöra sina uppgifter, och tilldelas resurser för detta. Den analys av studenternas förkunskaper i matematik som presenterades nyligen (DN
15/2 2003) visar att kunskapsluckorna är ett väldigt bekymmer, för högskolan och för individen.
Det är fullständigt orealistiskt att högskolan förutom att fullgöra sitt utbildningsuppdrag också ska täcka upp generella brister inom ungdomsskolan. Våra politiker måste definitivt skaffa sig bättre helhetssyn och eftersträva en rimligare samordning mellan olika utbildningsstadier än den gymnasiekommittén förespråkar.

KOMMITTÉNS BRIST på helhetssyn, för att inte säga hållningslöshet, illustreras också av de siffror som Högskoleverket nyligen presenterade över andelen gymnasister som efter avslutade studier också läser ett år eller mer på KOMVUX. Mer än 50 procent av nybörjarna på högskolan har gjort detta. I realiteten har således minst hälften av de nya studenterna minst fyra års utbildning på gymnasienivå innan de påbörjar högre utbildning.
Det är inte frågan om annat än att det måste finnas flera olika möjligheter för individen att skaffa sig behörighet för högskolestudier. Men när 50 procent går KOMVUX har ju gymnasieskolan börjat förlora sin ställning som behörighetsgivande utbildning. Det är inte rimligt att landets knappa ekonomiska resurser utnyttjas på detta sätt, samtidigt som högskolan inte kan erbjuda tillräcklig undervisning och lärarna sliter ut sig på att hålla genomströmningen uppe.
Det måste sägas igen: En av gymnasiekommitténs avgjorda svagheter är det mycket begränsade perspektivet. Högskolan är gymnasieskolans största avnämare. Hälften av ungdomarna ska läsa vidare. Relationen är således ingen marginell fråga. Men utredningen saknar genomlysning av hur utbildningssystemets olika delar på bästa sätt hakar i och stöder varandra.
I den förra ledaren framhölls vikten av att gymnasiekommitténs förslag diskuteras ordentligt inom högskolan. Men på den punkten har våra höga statsmakter tänkt till och uppenbarligen beslutat sig för att inte ta några risker. Utredningen skickas nämligen inte på remiss till alla lärosäten! Från Lund inlöper meddelandet att ”Ett antal universitet och högskolor har valts ut som remissinstanser. Lunds universitet ingår inte bland dessa.”

VALTS EFTER VILKA principer? Och av vem? Den inslagna vägen är farlig: det kan visa sig vara behändigt att i framtiden remittera kontroversiella förslag till dem som svarar på önskat sätt.
Det finns anledning att påpeka att vem som helst fritt kan avge ett yttrande över gymnasie-kommitténs förslag, även om man inte har fått det på formell remiss. SULF uppmanar alla fackliga företrädare och medlemmar att se till att detta viktiga ärende får all den uppmärksamhet det förtjänar.

GÖRAN BLOMQVIST

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023