Nordiska hälsovårdshögskolan fyller 50 år i vår. Skolan ligger naturskönt i ett gammalt regementsområde vid hamninloppet i västra Göteborg. Utanför vajar de nordiska fanorna för att markera att här pågår nordiskt samarbete.
Det här är en högskola av eget slag. Den står inte under Högskoleverket utan har sina befogenheter från Nordiska ministerrådet.
Skolan har ingen grundutbildning, istället tar man in personer från alla de nordiska länderna som har en kandidatexamen eller motsvarande och som är yrkesverksamma inom hälsoområdet. De är läkare och sjuksköterskor, sociono-mer och psykologer men också socialantropologer och en och annan präst.
Sedan 1978 har Nordiska hälsovårdshögskolan, NHV, rätt att utfärda magisterexamen och sedan 1987 doktorsexamen. Skolan har ett 50-tal doktorander, de flesta på deltid eftersom det bara finns fyra doktorandtjänster (som ska utökas till sex).
I och med att skolan inte har någon grundutbildning är medelåldern bland studenterna över 40 år. Undervisningsspråket är skandinaviska utom på de 20 procent av kurserna som ska attrahera forskarstuderande från hela Europa.
NHV är Nordiska ministerrådets största institution med ett 60-tal anställda och en budget på cirka 45 miljoner.
– Anledningen till att Nordiska hälsovårdshögskolan hör till Nordiska ministerrådet är att när folkhälsotanken aktualiserades efter andra världskriget tyckte man att det var ett lämpligt område för nordisk samarbete, säger nytill-trädde rektorn Lars Cernerud.
Blygsam start
År 1953 startade i blygsam skala det som skulle bli NHV. När lokalerna på Medicinarberget ovanför Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg blivit för trånga flyttade skolan 1987 till kulturreservatet Nya varvet.
Nya varvet är en säregen miljö, präglad av 285 år av militär närvaro. Redan 1699 beslöt Karl XII att anlägga en örlogsstation här. I huvudbyggnaden från 1812 med ett pampigt klocktorn har NHV sina lokaler där amiralerna huserade i äldre tider. Byggnadens ålder märks främst på de nedslitna kalkstenstrapporna, där varje sten är markerad med ett kryss.
Bor i fängelset
I entrén under klocktornet är golvet belagt med träkubb. Förut kunde man med häst och vagn köra rätt igenom entrén och ut i den allé som leder ned till vattnet och bryggorna. Där har Nordiska hälsovårdshögskolan segelbåtar som studenterna kan låna. Till låns finns också cyklar, cykelvägen in till centrala Göteborg passerar förbi NHV.
Studenterna bor dels i den gamla kasernen, dels i tygförrådet och i det före detta fängelset. Skolan förfogar över 90 enkelrum och de brukar alla vara upptagna när kurser pågår för här bor studenterna i internat.
Kurserna är gratis men kost och logi bekostas av studentens arbetsgivare liksom lönen under studierna. Cirka 700 studenter passerar årligen högskolan. Hur många helårsstudenter det motsvarar vet inte Lars Cernerud.
– Vi kan inte räkna om dem till helårsstudenter, säger han.
Och det behöver han inte heller för Nordiska hälsovårdshögskolan är anslagsfinansierad och ersättningen är inte prestationsbaserad.
Typisk väg
Lars Cernerud själv har gått den typiska vägen inom NHV. Han började 1980 med en enstaka kurs just när han blivit utsedd till skolöverläkare i Stockholm.
– När jag studerade här förstod jag att folkhälsovetenskap var något jag borde lära mig mer om, säger han.
Så han fortsatte studera, tog sin magisterexamen 1987, blev doktor 1991 och var sedan en tid anställd på högskolan. Därefter har han bland annat varit ämnesföreträdare för folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola innan han vid årsskiftet återvände till NHV.
Tämligen ensam
Nordiska hälsovårdshögskolan var länge tämligen ensam om folkhälsoper-spektivet, så är det inte längre. Lars Cernerud talar sig varm för skolans fördelar.
– Vi finns mitt i strömfåran. Folkhälsovetenskap står i allra högsta grad på agendan med fetmaepedimi, ohälsa, förtidspensioneringar och allergier. Nu har det dykt upp folkhälsovetenskap vid var och varannan högskola, men vi är äldst och först och har mycket god kvalitet. Alla våra lärare är disputerade och tjänstgör som professorer och lektorer. Jämför man med till exempel vårdhög-skolorna har de en väldig tyngd mot odisputerade lärare, säger han.
Han menar att Nordiska hälsovårdshögskolan har två konkurrensfördelar:
– Den första är det nordiska sammanhanget, det är ett tydligt mervärde att studera folkhälsa i ett nordiskt perspektiv. Den andra konkurrensfördelen är att vi har en betydande forskningsverksamhet. En sådan tar tid att bygga upp, minst tio år. Vi har hållit på i 15–20 år.
Undervisningen och forskningen på NHV har tre inriktningar:
1. Beskriva och analysera hälsoutveck-lingen.
2. Kunskap om hur man främjar hälsa.
3. Hälso- och sjukvårdssystemens organisation och arbetssätt, numera kallat management.
Tre profilområden
Nordiska hälsovårdshögskolan tänker bygga upp tre profilområden där den ska vara ledande i Norden och internationellt erkänd. Det första är barnhälsovetenskap.
– Det känns speciellt roligt eftersom jag är barnläkare i botten, säger Lars Cernerud.
Men allt är inte frid och fröjd på Nor-diska hälsovårdshögskolan.
Antalet sökande till kurserna har minskat på grund av det allt hetsigare tempot i arbetslivet som gör att studenterna har fått svårare att få tjänstledigt. Högskolan har försökt möta tidspressen genom att korta de enskilda kurserna från en månad till två veckor, så att studenterna inte behöver vara borta från jobbet så länge.
Ha kvar träffarna
Nästa steg är att satsa på e-learning. Det mesta ska studenterna läsa hemma vid datorn men samlas på campus 2–3 dagar för att studera intensivt.
– Vi vill begränsa bortavaron från jobbet men ha kvar träffarna här. I dem ligger mycket av den nordiska tanken, säger Lars Cernerud.
PER-OLOF ELIASSON
