Kommer mentorskap för nya lärare att kunna motverka de många avhoppen från läraryrket?
Ja, det tror Ulla Lindgren, filosofie doktor och universitetslektor vid institutionen för svenska och samhällsvetenskapliga ämnen i lärarutbildningen, Umeå universitet, och en av de få som har disputerat (år 2000) på mentorskap i Sverige.
Nyligen beviljades hon 104 000 kronor av Vetenskapsrådet för att i Umeå, i början av juni i år, anordna en konferens om mentorskap som kommer att behandla forskares erfarenheter i USA, England och Sverige under de senaste fem åren.
– Det känns mycket stimulerande och utvecklande att vi får anordna denna konferens. Jämförelser länder emellan kan bidra till ny kunskap som torde vara av stort intresse för såväl lärarutbildningar som kommuner att få ta del av, säger Ulla Lindgren.
Hon håller också på att dra igång ett mentorskapsnätverk med bland andra högskolan i Gävle och lärarutbildningen i Stockholm. Och hon samarbetar även med högskolan i Kristianstad i ett forskningsprojekt om lärares arbetsplanering.
Varm förespråkare
Sedan länge har hon varit en varm förespråkare av mentorskap för nya lärare mot bakgrund av att man med goda resultat i USA, sedan ett tiotal år tillbaka, använt ”teacher mentoring” som en nyckelkomponent vid förändring av undervisning.
– Dels behöver vi bra lärare i Sverige, dels är det ett slöseri med pengar och med mänskliga resurser att inte stötta dem som kostat på sig utbildningen så att de inte ger upp innan de blivit förtrogna med arbetet och fått fotfäste i sin nya yrkesroll, säger hon.
Under förra läsåret genomfördes ett mentorskapsprogram i Umeå med kommunen som huvudman. Totalt ingick 29 mentorer och 41 adepter.
– Vi har av naturliga skäl ännu inte kommit så långt i vår forskning i Sverige, men mycket tyder också här på att mentorskap för lärare minskar risken för att de nyutbildade lämnar yrket, säger hon.
Nästan 35 000 studenter, tio procent av alla högskolestudenter i Sverige, utbildar sig till lärare vid de 23 universitet/högskolor som har rätt att erbjuda utbildningen.
Och alla har, enligt det nya avtalet för lärare, rätt till en mentor under det första yrkesverksamma året, det så kallade introduktionsåret.
– Det finns ingen yrkesutbildning som till hundra procent kan spegla verkligheten, och därför är det oerhört viktigt att erfarna lärare delar med sig av sina yrkeskunskaper i den takt som den oerfarna läraren efterfrågar dessa, säger Ulla Lindgren.
Det handlar om kunskapsförmedling på nybörjarlära-rens villkor. Mentorskap bygger på en oberoende relation till skillnad från handledning som styrs av handledarens teorier och idéer och alltså sker på handledarens villkor.
Mentorns främsta uppgift är att lyssna, ge förslag, fungera som samtalspartner, och alltid utifrån den nya lärarens, adeptens, behov och önskemål.
LENA WIKSTRÖM
