Att lita på sig själv och ha en god självkänsla är nödvändigt för att kunna ha en sund tillit till andra. Rätt nivå är en som varken präglas av misstänksamhet eller okritisk tilltro. Vårt första intryck är viktigt men det kan naturligtvis också visa sig vara fel. Vissa människor utstrålar pålitlighet och konsekvens som gör att andra litar på dem.
Vi vet inte hur vanligt det är att vantolka andras signaler, säger Bertil Törestad, lektor i psykologi vid Stockholms universitet.
Tilliten är för stor när den innebär blåögdhet eller att inte förstå när man blir utnyttjad. Osjälvständiga människor som är beroende av andra blir lätt duperade och den som utstrålar osäkerhet och ber om råd i småsaker är också lätt att manipulera. Stor brist på självständighet och en tro på att alla är ärliga är ett distanslöst förhållningssätt som inte är särskilt vanligt bland vuxna.
Alla manipulerar
Alla manipulerar vi mer eller mindre men själva ordet används bara om andra. Själva ”påverkar” vi. Det finns många olika sätt att manövrera för att få det önskade resultatet och att smickra är den vanligaste metoden. ”Du som gjorde detta så bra kan väl….. ”.
Men en komplimang kan ju också ges utan biavsikter och den som aldrig kan uppskatta beröm är alltför skeptisk.
Att sätta någon i tacksamhetsskuld fungerar också. Dessutom finns de utarbetade manipulativa teknikerna som försäljare använder. Den som vill sälja något dyrt eller be om en stor tjänst börjar med att nämna något litet och ökar sedan successivt under samtalets gång. Eller att tvärtom: att börja med något stort och sedan backa till den nivå man egentligen tänkt sig.
Vi litar på andra för att vi vill det. Att ständigt tvivla på andras avsikter är väldigt besvärligt. All samvaro människor emellan bygger på tillit. Därför är det svårt när någon sviker förtroendet, speciellt i ett förhållande. Partnern har hyst stor tillit men inser efter exempelvis otroheten att den varit alltför stor.
Tilltro går att återupprätta, men det tar lång tid. Sveket lever kvar länge, liksom tankarna på att den som varit i stånd att bedra kan göra det igen.
Tillit grundläggs tidigt
Förmågan till en sund tillit grundläggs mycket tidigt genom en lagom stark anknytning mellan mamma och barn. Barnet måste känna kontakt och konsekvens från sina föräldrar och lär sig då att andra människor är att lita på. Ryckighet eller avståndstagande i omvårdnaden kan ge en allmän misstro senare i livet.
– Det finns säkert en genetisk komponent som gör att det lilla barnet tyr sig till föräldrarna och att de tar hand om sina barn. Tillit har ett överlevnadsvärde och det är sannolikt naturens avsikt att vi ska lita på andra. Men hur förhållandet mellan biologi och inlärning ser ut är alltid svårt att avgöra.
Förtroendet människor emellan kan förändras över tid. Både ungdomars och vuxnas tilltro till auktoriteter har minskat. Det är slut på vördnad och blind tillit till överhet och föräldrar.
– Du-reformen har haft betydelse, säger Bertil Törestad.
– Det nya tilltalssättet minskade klyftorna och då blev det lättare att ifrågasätta.
Universitet och högskolor lär ut kritiskt tänkande. Då är det inte brist på tillit utan en sund misstro mot auktoriteter – de har inte alltid rätt men inte heller alltid fel. Självtillit är nyckeln till att våga tänka självständigt.
Beroendeförhållande
Känslan av förtroende för kollektivet lärare eller kollektivet studenter bygger på goda erfarenheter. Mellan lärare och student finns ett beroendeförhållande och i alla mänskliga sammanhang där maktobalans finns kan makten missbrukas. Om en lärare gör något olämpligt, som att behandla studenter olika, kan misstron rikta sig också mot de andra lärarna. Lärares misstro mot studenter kan exempelvis bero på fusk. De tekniska möjligheterna att fuska via webben har ökat lärarnas sökande efter oegentligheter.
– Jag vet inte om fusket ökat, men känslan bland kollegor är att det har blivit vanligare och det kan ju knappast öka tilliten till studenter som grupp, säger Bertil Törestad.
– Studentkåren skulle kunna vara lite tydligare och mer aktiv i samband med att den talar om rättssäkerhet i examinationen. Det är en del av rättssäkerheten att inte vissa studerande ska kunna fuska sig fram.
Håller inte löften
Inom den akademiska världen är behovet av att kunna lita på sina kollegor inte lika tydligt som i de yrken där samarbetet bokstavligen handlar om liv och död.
Den akademiska friheten ger också viss möjlighet att komma undan det gemensamma institutionsarbetet. De som drar sig undan litar på att andra sköter uppgifterna. Det är inte heller helt ovanligt att människor lovar sådant som de inte håller.
– Jag kan inte förklara varför vissa inte gör det de åtagit sig. Vissa kommer exempelvis alltid med manuskript i tid medan andra notoriskt kommer för sent.
Graden av förtroende för en person sprider sig också från arbetet till andra områden i livet.
Ett grundläggande förtroende är en förutsättning för att en arbetsplats ska fungera. I den idealiska gruppen kan alla lita på varandra. Känslan av misstänksamhet kan väckas av dålig information. Det ger grogrund för rykten och i en sådan atmosfär bildas lätt kotterier. De ger trygghet genom att erbjuda åtminstone någon eller några att lita på. Bristande förtroende har också en tendens att stegras över tid.
– Varje arbetsplats är unik och situationen måste analyseras för att visa vilka åtgärder som behövs för att vända misstro till förtroende.
ANNIKA GRANSTEDT
