Svenska forskare allt mindre citerade

Publiceringar i vetenskapliga tidskrifter har blivit ett allt viktigare mått på hur svenska forskares prestationer står sig i en internationell jämförelse. Utbildningsdepartementet har också krävt att publiceringarna redovisas i lärosätenas årsredovisningar.

För att förbättra statstiken diskuteras nu ett samarbete mellan Vetenskapsrådet, Vinnova och de svenska lärosätena – man har talat om en nationell svensk databas för forskares publiceringar.
– Vetenskapsrådet och Vinnova har gemensamt skaffat licens för den amerikanska Institute for Scientific Informations (ISI) statistik över internationella publiceringar, berättar Ulf Heyman, analytiker på Vetenskapsrådet.
Samtidigt pågår arbete på olika lärosäten med att förbättra statistiken och göra det lättare att söka efter artiklar och andra publikationer.
– Vi diskuterar nu samverkan med lärosätena men formerna för detta är ännu inte klara, säger Ulf Heyman som hoppas att ett nationellt system ska kunna vara i bruk till hösten.

Minskat genomslag
Samtidigt som fokuseringen på forskarnas publiceringar ökar, finns det dock oroande tecken på att genomslaget för svenska forskares publicerade forskningsrön minskat.
Antalet artiklar i vetenskapliga tidskrifter är ett viktigt mått på hur framgångsrik svensk forskning är. Särskilt betydelsefulla är publiceringar på de medicinska och naturvetenskapliga områdena. När artiklarna sedan citeras av andra forskare får man också ett mått på hur stort genomslag forskarens rön fått.
Nu minskar antalet citeringar av svenska forskares artiklar visar en genomgång som Olle Persson, professor i biblioteks- och informationsvetenskap i Umeå, gjort.
– Man kan ju inte veta exakt vad detta beror på, men man kan se det som en varningssignal och en anledning att fundera vidare på om svensk forskning håller på att tappa sitt försprång, säger Olle Persson.
Varför är det då så viktigt att svenska forskare skriver i internationella vetenskapliga tidskrifter?
– Dels är det självklart angeläget att svensk forskning publiceras och blir tillgänglig för en internationell publik. Det har också betydelse för svenska forskare som blir mer kända. Det skapar kontakter och är ett sätt att upprätta prioritet – att tala om att det är vi som gjort detta. Att internationella experter har granskat texten innebär att man får en kvalitetsbedömning och för forskaren medför det också att man kan få värdefulla synpunkter på det man skrivit, konstaterar Olle Persson.
Publiceringarna och deras genomslag har också ett betydande värde för universiteten.
– Det finns tusentals universitet och forskningsinstitut i världen. De tävlar om forskningsanslag och uppmärksamhet. För ett enskilt universitet eller ett land är det av intresse att veta hur man hävdar sig i konkurrensen både nationellt och internationellt. Ett sätt att mäta detta är att räkna antalet vetenskapliga artiklar som produceras och i vad mån dessa citeras, menar Olle Persson.

Försprånget minskar
Han har analyserat statistik från ISI över publicerade och citerade artiklar i cirka 8 000 internationella vetenskapliga tidskrifter.
En analys som visar att de stora svenska universiteten (inklusive Karolinska Institutet) hävdar sig väl i en internationell konkurrens. Men också att det försprång svenska forskare haft på den internationella arenan minskar.
Under perioden 1992 till februari 2002 är Karolinska Institutets, Umeås och Lunds forskare de mest citerade i Sverige, enligt ISI, men Stockholm, Uppsala, Göteborg och Linköping ligger inte långt efter.
I en internationell jämförelse ligger Sverige fortfarande högt även om man inte når upp till samma nivå som de allra bästa; Rockefeller Institute, Harward, Yale och Stanford i USA.
– Det finns många fler vetenskapliga tidskrifter än de drygt 8 000 som ingår i ISI, totalt rör det sig om cirka 30 000. Men ISI täcker in de viktigaste, de mest spridda och kända, påpekar Olle Persson.
– Det finns stora skillnader i betydelsen av publicerade artiklar inom olika vetenskapsgrenar. Därför påverkas statistiken för ett universitet av dess vetenskapliga profil. Inom humaniora och samhällsvetenskap skriver man böcker eller kapitel i antologier i första hand. Inom sociologin är kanske 30 procent av publi-ceringarna i tidskrifter och resten i bokform medan proportionerna är de omvända inom psykologin. Inom naturvetenskap och medicin handlar det till 90 procent om artiklar i tidskrifter.

Inte fullständiga
ISI och andra databaser är alltså inte fullständiga om man vill hitta allt svenska forskare skriver. Det man mäter är synlighet på den internationella tidskriftsmarknaden. Men den är inte ointressant och även för svenska sociologer och samhällsvetare är det viktigt att synas på den marknad där de själva hämtar mycket information om andras forskning, menar Olle Persson.
Inslaget av publiceringar inom ”mjuka vetenskaper” ökar successivt – delvis hänger det ihop med att det blir allt vanligare med samarbeten mellan forskare från olika länder.
Andelen har fördubblats på 15 år. Framförallt är det samarbetet med andra forskare inom EU som ökat. Samtidigt har andelen artiklar skrivna tillsammans med amerikaner stagnerat.
Olle Persson har dock noterat att svenska forskare som skriver tillsammans med andra européer inte citeras lika flitigt som de som skriver tillsammans med amerikaner.
– Antalet citeringar för artiklar med svenska forskare som författare minskar i båda fallen jämfört med tidigare, men inte lika mycket om det är amerikaner med.
Samförfattandet kan vara en förklaring till att skillnaderna mellan olika länder minskar och att Sverige förlorar sitt försprång.

Inte bara artiklar
Men om man ska mäta allt som svenska forskare publicerar räcker det alltså inte med tidskriftsdata.
På Uppsala universitet har man påbörjat arbetet med en egen databas för det som publiceras av universitetets egna forskare. Systemet bygger på att forskarna själva lägger in sina publikationer.
– Man kan inte bara ta med artiklar i vetenskapliga tidskrifter för då får vi inte med humaniora och samhällsvetenskap, konstaterar Leif Eriksson på Universitetsbiblioteket i Uppsala.

GUNILLA WINSNES


Kategorier: Arkiv