Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ledare

1 januari, 2003
Universitetsläraren

Den viktiga debatten om den så kallade Bolognadeklarationen har i stor utsträckning förts på ministernivå. Medan de organisationer som representerar universiteten (det vill säga rektorerna) samt studenterna på europeisk nivå har uppmuntrats att engagera sig i debatten, så har lärare och forskare i stor utsträckning lämnats utanför.
SULF har genom organisationen Education International (EI) arbetat för att lärarna och forskarna ska involveras. Detta krav är särskilt viktigt nu. Inför och efter regeringskonferensen i Berlin i september formuleras de bredare frågorna om omvandlingen av de europeiska staternas olika system för högre utbildning.
Fackföreningarna för universitetslärare och forskare hävdar att universitetens uppdrag måste vidmakthållas och utvecklas. Detta är nödvändigt om lärosätena ska kunna möta de behov som finns i samhällena och bland invånarna. Och det är rent av viktigare än att tillmötesgå diffusa fordringar från den globala marknaden, något som verkar ligga under en del av arbetet kring Bologna-processen. Av denna anledning vill fackföreningarna lägga fram sina visioner för framtidens utbildning, och försäkra sig om rätt att delta i debatten. Fackföreningarna hoppas därmed också kunna bidra till att de enskilda lärarna engagerar sig mera i debatten än hittills.

SULF OCH VÅRA KOLLEGER i andra stater är väl medvetna om de globala utmaningar för högre utbildning och forskning som ligger i frihan-delsförhandlingarna enligt GATS. Bland kolleger i Storbritannien, Irland, Belgien, Frankrike och Tyskland förs en kritisk diskussion om det eventuella sambandet mellan GATS-förhandlingarna och Bologna-processen.
Den senare syftar ju till att åstadkomma en ökad harmonisering av de nationella utbild-ningarna. Genom denna ökande konvergens, denna likriktning, skulle den europeiska processen kunna spela en global standardisering i händerna. Så är tanken bland kollegerna, och den är bestickande. Till Bologna-processens försvar bör dock sägas att i den har genomskinlighet och öppen debatt eftersträvats.
Det är viktigt att svenska beslutsfattare i regering och riksdag ger tydliga besked. I Tyskland har regeringen uttalat sig klart för att behålla ett högskolesystem som finansieras med offentliga medel. Utbildningsministern har dessutom klargjort att etablerade och gällande kvalitetsnormer också ska vara bindande för privata utbildningsanordnare.

DET ÄR BRA KLARGÖRANDEN. Länkarna mellan de globala och europeiska processerna måste göras tydliga. Det är viktigt att implikationerna för både utbildning och forskning i Europa debatteras öppet, och att lärare och studenter inbjuds att uttrycka sina åsikter.
Lärare och forskare kommer i direkt kontakt med de ständigt nya fordringar som ställs på högre utbildning och de har det dagliga ansvaret för att möta dem. Det är därför nödvändigt att de får möjlighet att delta i diskussion och beslut, till exempel i Berlin i september i år. Det finns som bekant oroväckande tecken på sjunkande engagemang från lärarnas sida. Såväl omfattande forskning om professionella yrkesgrupper som praktisk erfarenhet visar att lust och engagemang är viktiga för den enskilda läraren, och att de tillför den samlade verksamheten och arbetsplatsen stora plusvärden.

GÖRAN BLOMQVIST
Förbundsdirektör SULF

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023