Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Kulturkrockar är en utmaning

1 januari, 2003
Universitetsläraren

Studenter med olika bakgrund är en pedagogisk utmaning. Skillnaderna i förväntningar och referensramar finns men de är ofta subtila.
– När vi talar om kulturkrockar blir det ofta skillnader på anekdotnivå. Men det är ett pedagogiskt problem som föranleder större uppmärksamhet än det får, säger Jonas Stier, sociolog på institutionen för pedagogik i Växjö.

Att ha elever med skilda bakgrunder ställer krav på lärarens förmåga att se sitt ämne ur nya perspektiv. Utländska studenter och gästforskare kommer med vissa grundläggande olikheter i värderingar och förväntningar när det gäller ansvar, kritisk hållning och krav. För studenter som kommer från ett auktoritärt system är det en ny erfarenhet att ta ansvar för att argumentera och ifrågasätta.
– När det gäller gäststudenter måste läraren fundera över balansgången mellan frustration och erfarenhet. De har kommit för att läsa utomlands och få nya erfarenheter. Ge inte studenterna svar på alla tänkbara frågor, men var noga med att förklara hur kursen fungerar.

Läsa mellan raderna
Examination har inte heller samma innebörd för alla. Läraren får läsa mellan raderna hos vissa utländska studenter. Det är mycket mer än rena språkproblem. Japanska studenter svarar ofta ytterst kort och ger enkla och koncisa svar medan amerikanska svarar långt och luftigt.
Jonas Stier berättar om en kurs i Intercultural studies. Åtta studenter från Japan hade exceptionellt dåligt resultat på en tenta. Han erbjöd dem extra hjälp men bara en av dem dök upp. Studenten förklarade besvärat att de andra inte kommit för de tyckte att det var orättvist om bara de skulle få extra hjälp och inte de andra i kursen. Detta är ett logiskt resonemang som är långt från den svenska synen på vad orättvisa är (något som missgynnar mig).
En annan skillnad är uppfattningen om hur formellt tilltalet ska vara. Den svenska informella tonen kan uppfattas som grovt oartig. Studenter och lärare från olika länder har också med sig skilda förväntningar på vad en föreläsning innebär och hur samspelet mellan föreläsaren och eleverna ska vara. I vissa länder ställer studenterna inga krav alls på sina lärare.
– Här är det tvärtom. Kursen ska vara både vara kul och erbjuda enkla lösningar på svåra problem.
Synen på könsskillnader kan komplicera samarbetet liksom synen på administrativ personal. Det kan vara naturligt för en gästforskare att begära skrivhjälp. Likaså kan en utländsk professor förvänta sig att bli omhändertagen av någon med samma akademiska meriter som han själv och inte av någon inom administrationen.

Oartiga svenskar
I andra länder är intresset för gästforskare och studenter ofta större än här.
– Det är svårt att få lärare här att ta sig an gäster. Man kanske har ett möte och delar upp besväret. Sedan bjuder man på restaurang istället för att de blir hembjudna. Som lärare utomlands var jag ofta inbjuden till mina kollegors hem.
I Sverige finns ibland en oartighet som gästerna inte väntar sig. I fikarummet är det inte självklart att presentera sig och intressera sig för nykomlingen. Den här typen av kulturella skillnader är ofta outtalade och inte så tydliga.
Men kulturkrockar kan också vara mycket konkreta. En japansk studentska åkte med lokalbussen en kväll. Förutom chauffören fanns en passagerare. Han satt långt bak och hon gick dit och satte sig bredvid honom. Att inte göra det skulle varit oartigt, rent av oförskämt.
När det handlar om samarbete med utländska universitet finns det mer eller mindre subtila skillnader som kan ge samarbetsproblem. De akademiska systemen fungerar på olika sätt och ibland är inte heller kompromissviljan särskilt stor. Missförstånd uppstår lätt.
– Svenskarna tror ibland att det finns en överenskommelse också när det inte gör det. Alla möten och förhandlingar har en viss rytm. Tidsplanering och struktur är viktiga här. Vi tycker vi är rakt på sak, arbete först och nöjen sen. I många andra länder är det mest väsentliga att etablera förtroende och samförstånd först.
Han berättar om att vara gästföreläsare i Mexiko. Första dagen skulle han hämtas och var uppklädd och förberedd. Men kollegan som kom sa helt oväntat: gå och byt om, du ser trött ut. Idag tar vi sightseeing istället. Studenterna får komma tillbaka imorgon. Och så blev det.
Samarbetet kan vara olika svårt inom olika områden. Det är lättare inom teknik och medicin där utbyte är ett medel och inte själva målet. Och extra svårt inom samhällsvetenskap där kunskapen bygger på kulturbundna resonemang.

Ny värld
Det finns kulturkrockar också bland svenska studenter. För studenter från arbetarklassen kan universitetsstudier vara en helt ny värld. Invandrare och äldre studenter har inte alltid samma referensramar och associationer som unga infödda svenskar.
– Vi vill se universitetet som en mer medveten och tolerant plats än övriga samhället, säger Jonas Stier. Men här finns samma fördomar och etnocentrism även om de utrycks mer subtilt. Också här diskrimineras invandrare.

Överdriven respekt
Många av de ”nya” studenterna har en överdriven respekt för universitetsstudier och inser inte att deras erfarenheter har gett dem viktig kompetens även om den är annorlunda. Och det gör inte alltid lärarna heller. Lärarna måste kunna välja exempel som handlar om sådant som studenterna känner till och har intresse för. Speciella förklaringar eller instruktioner till invandrare eller arbetarbarn är inte alltid nödvändiga. Egentligen handlar det om att tillvarata varje students kompetens och det är en stor pedagogisk utmaning att ta vara på mångfalden.
– Men universitetslärare har fått en omöjlig ekvation från statsmakterna: fler studenter med olika kompetensnivå och dessutom krav på individualisering samtidigt som gruppstorlekarna vuxit. Istället skulle vi behöva arbeta mer flexibelt med tid för handledning och smågrupper.

ANNIKA GRANSTEDT

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023