Vid årsskiftet slutar Boel Flodgren som rektor för Lunds universitet. Hon har suttit på rektorsstolen i 10 år. Det är rekord. Ingen har tidigare varit rektor lika länge.
Hon har trivts.
–Det har varit roligt. Uppfyllande. Jobbet som rektor för anrika Lunds universitet tar all uppmärksamhet, konstaterar hon. Men det har inte varit något problem.
–Jag är en universitetsmänniska och har dessutom mycket energi. Det är en stor glädje att vara rektor.
Universitetet i Lund är traditionsrikt. Grundat 1666. Nu har universitetet 5500 anställda omräknat i helårstjänster. Antalet studenter är 35 000. Budgeten omsluter 4,5 miljarder kronor.
Vi träffar rektor Flodgren i hennes imponerande arbetsrum där anorna hänger på väggarna i form av tunga porträtt på föregångare. Vackra äkta mattor på golven och utanför fönstren Lundagård.
Som rektor måste man värna om de långa strukturerna. Det finns en historia och universitetet ska vara kvar länge. På universitetet finns också framtiden. Rektorn ska vara en drivande kraft mot framtiden, tycker hon. Komma med idéer för förändring och förnyelse.
Blickarna utåt
Hon slutar, inte av trötthet för hon utstrålar energi och engagemang, utan för att återgå till den juridiska forskningen. Hennes doktorsavhandling behandlade fackföreningsrörelsen. Nu vänder hon blickarna utåt, mot globaliseringen. Dess juridiska konsekvenser väntar på att bli utforskade. Boel Flodgren, nu 60 år fyllda, tänker gripa sig an projektet. Ett annat projekt är att lära kinesiska. Rektorn sökte en kurs till vårterminen.
–Jag kom inte in, konstaterar hon skrattande. Blev åttonde reserv.
Kanske är det en sinnebild för vad Boel Flodgren står för, det egalitära universitetet. Hon vill inte ha någon elitutbildning. En viktig förändring under 1990-talet var, anser hon, att omvärlden har kommit in i bilden på universitetet på ett annat sätt än tidigare. Kunskapssamhället kräver ett starkt engagemang.
Studenterna i fokus
Studenterna måste vara i fokus men resurserna tryter. Lund, liksom andra högskolor och universitet, har fått fler uppgifter, universitetet tar emot fler studenter med mindre resurser. De senaste tio åren har Lund förlorad flera hundra miljoner kronor samtidigt som man har öppnat för massutbildning. Det är dags att ställa frågan; vad vill samhället med alla dessa nya studerande.
–Det är sorgligt att vi inte kan erbjuda bättre grundutbildning, säger Boel Flodgren och ser i ett ökat fusk ökad stress bland studenterna.
Internationell respekt
Boel Flodgren tycker att det är en god miljö för forskning i Lund. Hon påpekar att det finns en internationell respekt för universitetet. Men även här har resurser-na blivit sämre. Staten borde ta ett större ansvar för forskningsanslagen annars kan forskningens frihet hotas. Framför allt är det mer pengar till grundforskning som behövs.
Mer än hälften av pengarna i universitetets budget kommer från externa källor, från forskningsråd och stiftelser. Lunds universitet har nu anställt en ”fundraiser” som ska ragga mer externa pengar till fors-kning. Målet är att på 2-3 år få in 500 miljoner kronor.
Öka mångfalden
Boel Flodgren var ordförande i en statlig utredning om mångfalden på universitet och högskolor. Hur är det med mångfalden i Lund?
–Den är inte sämre än på andra universitet. Universitetet är internationellt men inte multietniskt, säger hon och fortsätter:
–Det är inte bara universitetets sak att öka mångfalden. Vi är bekymrade men försöker göra något åt bristerna. Så har vi till exempel startat ett projekt tillsammans med folkhögskolan i Eslöv som går ut på att öka mångfalden på universitetet i Lund genom förberedande kurser på folkhögskolan för invandrarungdomar.
På tio år har universitetet blivit mer öppet, diskussionen är livlig samtidigt som universitetet blivit mer sammanhållet. Hon tycker att universitetsstyrelsen under hennes tid alltmer har arbetat långsiktigt, strategiskt. Det finns en strategi för strategi som hon säger.
–Vi pytsar inte ut resurserna utan prioriterar.
Nytt är också att styrelsens beslut följs upp på ett medvetet sätt. Där har rektor också spelat en roll. Överhuvud taget har ledarskapet kommit mer i fokus. Även här tycker Boel Flodgren att hon har spelat en positiv roll.
–Allt ledarskap är en inre resa, säger hon.
–En ledare måste lära sig att vara modig och även ta obekväma beslut.
Varit besjälade
En positiv sak under åren är byggandet av Öresundsbron och det samarbete mellan universitet och högskolor över Öresund som därmed har kommit igång. Det är en stor samhällsuppgift att få allt att fungera. Där har universitet lyckats bättre än samhället i övrigt.
–Det är otroligt vad vi har uträttat, säger rektor. Vi har varit besjälade av uppgiften. Vi har känt att vi måste sköta det bra annars kommer framtiden att döma oss.
Nu läser 1000 svenska studenter i Danmark, vilket är 400 procents ökning på 10 år. 500 danskar studerar i Lund.
Men politikerna på riksnivå får kritik.
–De tar inte sitt ansvar för integrationen över Öresund. De regionala politikerna står utan stöd. I Danmark sköter man det bättre.
Svårt med jämställdheten
Det var några positiva saker, finns det något som Boel Flodgren anser att hon klarat sämre?
Efter att ha tänkt efter en stund säger hon att hon kanske kunde ha arbetat på ett annat sätt med jämställdheten.
–Det var svårare än vad jag trodde.
Har du varit en kvinnlig förebild som rektor?
–Det finns de som sagt att jag har varit det.
Vad säger du om löneutvecklingen för universitetslärarna. Varför är det så svårt att höja kvinnornas löner?
Boel Flodgren tycker inte att löneutvecklingen är dålig.
–Visst skulle kvinnornas lönepåslag kunna vara större men det finns inte fog för att säga att löneskillnaderna är osakliga. Det har vi verkligen ögonen på.
Inget generellt problem
Hon tycker inte heller att kvinnliga doktorander generellt har problem. En utredning som universitetet tog initiativ till visade att den undersökta gruppen av kvinnliga doktorander hade en rad problem med att klara doktorandstudierna, bland annat på grund av att det var svårt att kombinera studierna med till exempel att ha barn.
–Den undersökta gruppen var inte representativ, säger Boel Flodgren.
Generellt sett trivs doktoranderna. Det betyder inte att man ska glömma att även universitetet i huvudsak är en manlig struktur.
Boel Flodgren ångrar absolut inte att hon tog jobbet som rektor. Hon skulle uppmuntra alla att bli rektor. Hon har lagt en viktig del av sitt liv på att arbeta hårt för Lunds universitet men arbetet har, säger hon, inte tagit hennes personlighet i besittning.
–Man måste ha ett stabilt liv vid sidan om också
