Striden om Sahlgrenska akademin är avgjord. Akademistyrelsen blir kvar men Göteborgs universitet tvingas ändra styrelsens sammansättning. I stället för att utses uppifrån ska akademistyrelsen i fortsättningen väljas av lärarna.
Högskoleverkets beslut den 11 december är en seger för kritikerna av Sahlgrenska akademins organisation som hävdat att konstruktionen med en av universitetsstyrelsen tillsatt akademistyrelse är odemokratisk.
Men också för Göteborgs universitetsstyrelse är beslutet en seger. Den hårt kritiserade akademistyrelsen kan finnas kvar, om än i modifierad form.
–Detta är väldigt bra tycker vi, säger Åke Pettersson, pressekreterare vid Göteborgs universitet.
Han menar att debatten om Sahlgrenska akademins fokuserats på organisatoriska och formella frågor och att man glömt bort akademins grundtanke med samverkan, dels mellan de ingående fakulteterna och dels mellan akademin och samhället utanför universitetet.
–Jag tycker det är tillfredsställande med Högskoleverkets beslut att vi nu kan fokusera på själva verksamheten, säger Åke Pettersson.
Två bakläxor
Två gånger tidigare har GU fått bakläxa av Högskoleverket för att Sahlgrenska akademins styrelse bildat en extra beslutsnivå mellan universitetsstyrelsen och fakultetsnämnderna. Den konstruktionen strider mot högskoleförordningen.
Nu har GU:s styrelse gjort reträtt till en modell liknande den som Uppsala universitet har med områdesnämnden för humaniora och samhällsvetenskap. Skillnaden mot tidigare är att akademistyrelsen nu blir vald, som en fakultetsnämnd. För att den konstruktionen ska vara möjlig begär nu GU hos regeringen dispens från högskoleförordningen i sex år:
• Tillåtelse att behålla de tre fakultetsnämnderna för odontologi, vårdvetenskap och medicin under akademistyrelsen.
• Ett ”minoritetsskydd” så att odontologiska och vårdvetenskapliga fakulteterna får tillräcklig representation i akademistyrelsen i förhållande till den starkare medicinska fakulteten.
Under mellantiden innan den valda styrelsen för akademin kan tillträda 1 juli 2003 fråntas styrelsen rätten att fatta tunga ekonomiska beslut.
Två år sedan
Sahlgrenska akademin invigdes för bara ett år sedan men dess korta historia är kantad av bråk. Det som har fått störst uppmärksamhet är striden kring professor Lars Hamberger. Men också striden kring organisationen av akademins styrelse har givit akademin skamfilat rykte.
Akademin är tänkt att vara ett slags västsvensk motsvarighet till Karolinska institutet som samlar hälsovetenskaplig forskning och utbildning under en hatt.
Ledningarna för Göteborgs universitet och Sahlgrenska akademin hade inte räknat med att Högskoleverket skulle underkänna akademins organisation även om den inte riktigt var i enlighet med högskoleförordningens krav.
PER-OLOF ELIASSON
