Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ledare 20-02

20 december, 2002
Universitetsläraren

Reportagen om A-kassereglerna i nummer 19 av Universitetsläraren har väckt berättigad uppmärksamhet. När arbetslösheten slår till, visar sig den avgift som medlemmar under en följd av år har betalat till kassan inte ger något
ekonomiskt skydd.

DET ÄR VIKTIGT att medlemmar i A-kassan tar del av de regler som gäller. Vi belyser därför frågor om arbetslöshetsersättning med ytterligare konkreta exempel i detta nummer av tidningen. Den som känner sig osäker om förutsättningarna för medlemskap i A-kassan och ersättning därifrån ska självfallet ta kontakt med AEA (Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa) eller med oss på SULF och ställa sina frågor.

DE EXEMPEL som ges i artiklarna visar att A-kassereglerna har blivit föråldrade och måste ändras. De passar för den som har haft en heltidsanställning före arbetslösheten. Men för många på dagens arbetsmarknad är förhållandena annorlunda. Åtskilliga SACO-medlemmar har eget företag i kombination med en anställning t.ex. inom högskolesektorn. SACO driver uppfattningen att fler akademiker ska arbeta, och ska kunna arbeta, som egna företagare. Tillämpningen av A-kassereglerna visar dock vilka otroliga svårigheter som i praktiken möter den som har startat företag eller är uppdragstagare.
Det finns alla skäl för SULF och SACO:s övriga förbund att verka för att A-kassereglerna blir företagarvänligare. Dessutom måste de bli så enkla och tydliga att såväl SACO:s och AEA:s ordförande Anna Ekström, AEA:s chef Anders Edward som vanliga SULF-medlemmar kan förstå och förklara dem. AMS, regering och riksdag måste få klart för sig att reglerna är företagsfientliga.

A-KASSEREGLERNA BELYSER ett av de övergripande problemen i dagens svenska samhälle, nämligen alla de hinder som motverkar en ökad privat företagsamhet.
Sverige ligger väl framme när det gäller att patentera kunskaper, men däremot i botten internationellt sett vad gäller entreprenörskap. Mellan åren 2000 och 2002 minskade entreprenörskapet rent av i Sverige!

Det har framförts kritik mot det s.k. lärarundantaget, som ger lärarna inom universitet och högskolor rätt att kommersialisera sina upptäckter. Kritikerna har menat att denna ordning inte främjar nyföretagandet.
Enligt de studier som den senaste tiden har kommit från VINNOVA finns dock en rad helt andra faktorer som missgynnar universitetsforskares engagemang, och som innebär att den kommersiella potentialen inte utnyttjas i den omfattning som är möjlig och önskvärd. De enskilda individerna däremot har enligt undersökningarna avgörande betydelse när forskningsresultat ska utvecklas till kommersiell produkt.

DÄREMOT ÄR DET en brist att Sverige saknar nationell policy för entreprenörskap. År efter år fortlever regler som hämmar nyföretagandet. De kulturella, politiska och sociala normerna måste också kritiskt ifrågasättas, för det är bara att konstatera att entreprenörskap i Sverige uppenbarligen har låg acceptans. Universitetslärare som ägnar sig åt sådan verksamhet betraktas många gånger även av sina kolleger med misstänksamhet, och misstankar om fiffel formuleras ofta.

DE REGLER SOM vid arbetslöshet drabbar småföretagare passar väl in i detta negativa system för företagandet. Vi måste få bort sådana regler och bygga strukturer som ger de enskilda initiativen möjlighet att fungera.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023