Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt 20-02

20 december, 2002
Universitetsläraren

Vi ser alla i vår dagliga verksamhet att den svenska högskolan idag dras med en rad allvarliga problem av olika slag, och om inte annat så kan man läsa om detta i snart sagt varje nummer av denna tidning. Kanske kan man rentav tala om en kris. Vi har emellertid en angränsande bransch som i så fall befinner sig i en långt allvarligare kris: skolan.
Flera av de svårigheter högskolan står inför delas av grundskola och gymnasium. Inom högskolan pekar vi ofta på hur vår minskade resurstilldelning (per student räknat) tillsammans med ett starkt tryck uppifrån att hålla uppe genomströmningen, och (på många områden) vikande förkunskaper hos studenterna, gör det omöjligt att upprätthålla kvaliteten i undervisning och examination. Denna situation har mycket tydliga paralleller i exempelvis gymnasieskolans matematikundervisning. Ett annat högskoleproblem som ofta dryftas är rekryteringen av lärare de närmaste 10-15 åren, och även detta har sin motsvariget i grund- och gymnasieskola, dock med skillnaden att deras lärarbrist ser ut att kunna bli avsevärt värre än vår.
Bland den svenska skolans problem måste naturligtvis också framhållas lärarnas löne- och arbetsvillkor: De har under den gångna 30-årsperioden halkat efter kraftigt i den allmänna löneutvecklingen, och deras arbetsförhållanden har som en följd av bland annat kommunali-seringsreformen och diverse besparingsåtgärder försämrats drastiskt. Även om en viss uppgång kan skönjas i den senaste antagningsomgången till lärarhögskolorna, riskerar denna proletarisering att – om inget radikalt görs för att förbättra situationen – få förödande konsekvenser för rekryteringen till läraryrket.
En del av skolans problem handlar mindre om ekonomiska resurser än om rådande ideologier, där idén om att skolans främsta uppgift är att förmedla kunskap till eleverna alltmer kommit att stå i bakgrunden till förmån för tankar om social fostran och allmän dagisifiering. Det tabu mot nivågruppering av elever som idag råder, är en del av denna tendens, och är till stor skada för alla inblandade.
Här finns inte plats att mer utförligt diskutera situationen i dagens skola. Vi nöjer oss istället med att sammanfattningsvis konstatera att skolan – och därmed hela samhället – befinner sig i ett mycket allvarligt läge.
Vi anser att det är dags för oss inom högskolan att avsevärt höja våra röster i skoldebatten. Vi ser en rad skäl till att ta ett sådant ansvar. För det första finns det flera direkta kopplingar mellan vår verksamhet och skolans: deras elever blir våra studenter, vi ombesörjer utbildningen av framtidens lärare. För det andra är det natuligt att vi engagerar oss i hela utbildningssystemet. Om inte vi tar på oss rollen som kunskapens främsta försvarare – vilka skall då göra det? För det tredje har vi helt andra möjligheter än grundskole- och gymnasielärare att göra oss hörda, då vi alltjämt har tillträde till landets finaste och mest inflytelserika debattutrymmen. Låt oss utnyttja detta mandat till något annat (och viktigare) än att ständigt skri-ka efter mer forskningspengar! Till detta kan läggas att om vi inom högskolan uttalar oss i skolfrågor, så löper vi mindre risk att avfärdas som ett ”särintresse som talar i egen sak” jämfört med de skollärare som själva deltar i debatten.
Vidare anser vi att diskussionen om skolan bör behandla både innehåll (vilka kunskaper skall förmedlas?) och form (hur?). Debatten idag har kommit att handla mycket om formen men alltför lite om innehållet.
De läsare som delar vår uppfattning om skolpolitikens avgörande betydelse för framtiden, och som är intresserade av att vara med och påverka, är varmt välkomna att höra av sig till oss. Kanske kan rubriken på detta debattinlägg även bli namnet på ett nätverk av engagerade universitets- och högskolelärare som stöttar varandra med tankar och idéer i detta viktiga arbete?

OLLE HÄGGSTRÖM
PROFESSOR I MATEMATISK STATISTIK, CHALMERS
olleh@math.chalmers.se

SVEN ENGSTRÖM
PROFESSOR I FARMACEUTISK TEKNOLOGI, CHALMERS
sven.engstrom@surfchem.chalmers.se

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023