Jag får tacka för kongressens förtroende både på egna och den nyvalda styrelsen vägnar. Jag är övertygad om att vi alla känner oss stå inför lockande arbetsuppgifter och privilegiet att få företräda förbundets medlemmar.
Christoph Bargholtz, nyss omvald som SULF-ordförande för ytterligare en tvåårsperiod, hade mycket beröm att komma med i sitt avslutande kongressanförande.
– Vi kan nu se tillbaka på en mycket framgångsrik kongress, med många intressanta diskussioner och föredrag-ningar. Personligen upplever jag årets kongressförhandlingar som ett stort steg framåt och för det vill jag tacka alla deltagare.
Många viktiga frågor
Många viktiga frågor väntar på avgörande i den nya styrelsen.
– För medlemmarna är självklart löner och anställningsförhållande de helt centrala. Och för bara några veckor sedan lät rapporterna från de pågående förhandlingarna väldigt dystra. Nu, alldeles på slutet tycks det börja svänga. Kanske kan vi ändå hoppas på att de närmaste åren ska bli framgångsrika.
Detsamma gäller arbetet med att förbättra universitetslärarnas anställningsförhållanden.
– När det till exempel gäller visstidsanställningar har högskolan en särställning på en i övrigt väl fungerande arbetsmarknad. Jag ser fram mot att få arbeta med den och många andra viktiga frågor inte minst arbetsmiljön och lärarrollen. Frågor där medlemmarna har berättigade förväntningar på oss. Nästa år är det också dags för en ny Universitetslärar-stämma.
Ett område som brådskar är universi-tetslärarnas rättssäkerhet. Det är hög tid att titta på hur den ska stärkas, menade Christoph Bargholtz.
Andra viktiga områden gäller grundläggande frågor om undervisningen och forskningens frihet för alla utövare. Kommersialiseringen av forskningen kommer också att vara en mycket aktuell fråga de närmaste åren.
Problemen måste lösas
– Alternativet att den vägen dra in pengar framställs ibland som vägen till bättre löner, möjligheter att förbättra arbetsmiljön och så vidare. Personligen lutar jag åt att vi ska motverka en sådan utveckling. Det finns även ideologiska skäl att här vara mycket restriktiv.
– Att forskarutbildningen inte fungerar väl får vi många belägg för i debatten. Frågan har diskuterats sedan 1970-talet. Då skulle assistenttjänsterna lösa problemen, så blev det inte. Nu måste problemen lösas.
Christoph Bargholtz tog också upp förbundets information och opinionsbildning och lyfte där särskilt fram tidningsverksamheten.
– Vår tidning fungerar väldigt väl. Jag hör ofta medlemmar och andra vittna om att Universitetsläraren inte bara är bra, den är landets viktigaste organ för diskussionen om högskolan. Och det är väldigt viktigt. Därför fortsätter vi också att utveckla tidningen under de kommande åren.
Finns en glädje
Christoph Bargholtz avslutade med några personliga reflektioner kring kongressande i allmänhet och SULF-kongresser i synnerhet.
– Är det egentligen roligt att vara på kongress, att göra det som vi nu har gjort? Jag måste säga att mitt intryck är att alla tycker det är väldigt roligt. Här finns en glädje i att argumentera och respekt för gjorda argument. Alla diskussioner som jag deltagit i har präglats av stor omsorg även när vi i sak varit djup oeniga. Tack så mycket alla ni som bidragit till att det fungerat så väl under de nu avslutade kongressdagarna.
KONKRET ÅTGÄRDSPLAN OM ARBETSMILJÖN I MARS
Arbetsmiljöfrågorna är ett av våra viktigaste arbetsområden. Och vi räknar med att i mars månad nästa år behandla en konkret åtgärdsplan för hur vi centralt från förbundet och lokalt ska komma till rätta med problemen.
Det sade SULFs kanslidirektör Göran Blomqvist i sin föredragning inför kongressen.
– Vi vet genom stora undersökningar av SCB och andra att 1990-talets besparingar innebar enorma påfrestningar för medlemmarna. Sjukskrivningarna har fördubblats sedan 1997, enligt SCB upplever 70 procent av universitetslärarna att de har alldeles för mycket att göra. Några ytterligare kartläggningar behövs knappast. Nu är det upp till SULFs styrelse att bestämma hur vi ska arbeta vidare med de viktiga arbetsmiljöfrågorna.
Sex punkter
Den kommande åtgärdsplanen bygger på sex olika utgångspunkter. Det är bland annat viktigt att kritiskt ifrågasätta om regeringens expansionsplaner för grundutbildningen är realistiska. Att analysera konsekvenserna, resurserna måste svara mot målen.
Arbetstidsavtalens konsekvenser måste göras tydliga, rättvisa och förutsägbara. Individens ställning måste stärkas.
Stärka medvetenheten
För det tredje är det viktigt att lärarnas medvetenhet om uppdragets omfattning stärks. Det gäller att hitta mera generella vägar att begränsa överutnyttjandet.
Arbetsmiljön handlar också om hur arbetsledningen fungerar. SCB:s arbetsmiljöundersökning visar på stora skillnader, som gör att vi måste vara beredda till självprövning. Hur fungerar arbetsmiljöarbetet lokalt ute på fältet? Det vet vi inte så mycket om. Vilket stöd behövs för att driva frågorna, vad gör arbetsledningen och så vidare?
I mars diskuterar förbundsstyrelsen en åtgärdsplan för hur det framtida arbetet med att förbättra universitetslärarnas arbetsmiljö konkret ska bedrivas.
GÖRAN STEN
