Nummer 19-02

Karolinska Institutet fick nästan full pott när den internationella tävlingen European Academic Software Awards (EASA) avgjordes i Ronneby den 25 november. De två svenska bidrag som placerade sig bland de tio vinnarna kom båda från samma KI-institution.

Visst har IT-bubblan spruckit och studenterna skyr IT-utbildningarna men i Ronneby var framtidstron orubbad. ”IT-bubblan gäller inte akademisk utbildning på nätet” var ett informellt motto för tävlingen som arrangerades tillsammans med konferensen Netlearning 2002.
– Vi är bara i början av en revolution i den högre utbildningen, sade Lars Haikola, ordförande i Rådet för högskoleutbildning och rektor för Blekinge tekniska högskola.
Tilltron på högsta nivå till IT-baserat lärande och kommunikation inom undervisningen markerades av att utbildningsminister Thomas Östros var prisutdelare vid ceremonin i Ron Congress Center i Ronneby.
För honom är e-lärande ett sätt att uppfylla visionen bakom propositionen Den öppna högskolan. Nyckelorden är flexibelt lärande. Högskolan ska bli tillänglig för fler, genom distansundervisning i glesbygden och en mångfald av under-visningsformer som kan attrahera studieovana personer och vara ett redskap för livslångt lärande.
Det är vackra målsättningar men e-lärandet kan inte uppfylla dem ännu.

Samlat grepp saknas
I Sverige finns många goda ansatser inom IT-baserat lärande men det saknas ett samlat grepp anser Göran Petersson från Rådet för högskoleutbildning och Nätuniversitetet. Han var koordinator för både tävlingen och konferensen.
– Varje lärosäte har två till tre väldigt bra projekt. Men det finns inget organ i samhället som tar tillvara på alla satsningar. Rådet för högre utbildning ger pengar till många projekt men sedan stannar projekten av när pengarna tar slut, säger han.
Göran Petersson har sysslat med att utveckla IT-baserat lärande i tio år och bland annat själv varit med om att vinna i en tidigare EASA-tävling. Han menar att det under de tio åren har hänt mycket inom it-baserat lärande.
1. Man har blivit mer oberoende av tekniken. Nu kan man koncentrera sig på pedagogiken.
2. Från att tidigare ha varit ett ensamjobb jobbar man nu i team.
3. Man har gått från att ha programmen på diskett till att använda kommunikation via Internet.
Göran Petersson anser att en rad åtgärder är nödvändiga för att främja utvecklingen av framtidens e-lärande.
1. Vetenskapliga utvärderingar för att få veta vilka it-baserade lärsystem som är bra.
2. Starta en informationsbank som gör det möjligt att hitta program och kurser.
3. Skapa ett system för betalning så att utvecklingen kan finansieras.

Holland mest tilltalande
De datorprogram för akademiskt bruk som visades upp under tävlingsdagarna i Ronneby var allt från olika slags simuleringar till administrativa system för att hjälpa grupper av lärare att bygga en nätbaserad kunskapsbas.
Mest omedelbart tilltalande var det holländska bidraget E-chalk. Centrum i systemet är en jättelik pekskärm som påminner om den gammaldags svarta tavlan. När läraren skriver på tavlan syns det omedelbart på nätet och nätstudenten kan samtidigt höra föreläsningen. Studenter som följer föreläsningen över nätet kan göra det i direktsändning eller välja att se den senare.
De två vinnande svenska bidragen kom båda från samma institution vid Karolinska Institutet, liksom det tredje bidraget från KI som gick till final.
– Vi har jobbet med e-learning i 15 års tid, framförallt visualisering och simulering. Just nu har vi igång tio till tolv projekt, säger Uno Fors, prefekt vid Institutionen för lärande, informatik, management och etik vid KI.

Återanvändning viktigt
Det projekt han själv var med och vann med, Svalsim, är en simulator för petroleum-geologi. Att projektet handlar om geologi och inte om medicin beror på att initiativet kom utifrån.
– Norska universitetslärare hade sett våra medicinska program och ville testa pedagogiken i sin undervisning, säger Uno Fors.
Han anser att återanvändning av pedagogik och teknik inom e-lärande är viktigt eftersom utvecklingen av programvaror är resurskrävande.
Det andra vinnande bidraget från KI, 3D Embryo, började som ett studentprojekt. 3D Embryo är en interaktiv animation som visualiserar den tidiga utvecklingen av mänskliga embryon.
I finalen på tävlingen fanns också två lokala bidrag från Blekinge tekniska högskola.

Hjälp för kritiskt tänkande
Programmet Athena är ett hjälpmedel för resonemang, argumentation och kritiskt tänkande. Professor Bertil Rolf, vid Institutionen för ekonomi och management vid högskolan i Ronneby, ser programmet som ett försök att kondensera en del av den kunskap som fanns i det gamla universitetet.
– Vi tar det gamla elituniversitetets tysta kunskap och förpackar den så vi kan använda den i massutbildningen, säger han.
Det andra tävlingsbidraget från BTH är ITS distanslaboratorium. Med det programmet kan studenterna utföra verkliga elektriska experiment på avstånd.
Distanslabbet låter studenter göra laborationer när som helst och från vilken uppkopplad dator som helst.
Lektor Ingvar Gustavsson som står bakom distanslabbet ser det också som ett sätt att hålla kostnaderna nere.
– Det är en kompensation för de kostnadsreduceringar som redan skett, säger han.
Men möjligheten att rationalisera och eventuellt ersätta lärare med hjälp av
IT är inte något som betonas från ansvarigt håll.
– E-lärande innebär inte besparingar, det får tvärtom kosta en del, säger Thomas Östros.

Inga besparingar
Inte heller Lars Haikola tror på några besparingar på kort sikt.
– Rationaliseringar? Nej inte ännu, säger han.
Visionerna är mer offensiva är så. Göran Petersson är övertygad om att inom fem till tio år kommer IT-baserat lärande att vara vardag i akademin. Han påminner om hur snabbt e-posten blivit ett hjälpmedel som alla använder.
– Man kommer inte att prata om det som e-lärande utan det blir en naturlig del av lärandet. Tillgången kommer att bli lika självklar som overheadapparaten, det kommer att finnas överallt, säger han.

PER-OLOF ELIASSON


Kategorier: Arkiv