Nummer 19-02

– Utbildning och forskning är två av de viktigaste framtidsfrågorna för Sverige.
Det sade utbildningsminister Thomas Östros i sitt anförande vid SULF-kongressen.
– En viktig signal från den nya regeringen är att vi måste fortsätta att stärka helhetssynen inom utbildningspolitiken. Det gäller inte minst samordningen mellan grundskola, gymnasium och högskola. När vi förändrar ska samma anda råda över hela utbildningsområdet.

Thomas Östros lyfte också fram utbildningen som jämställdhetsskapande.
– I januari startar vi den allmänna förskolan för alla 5-åringar sen för alla 4- åringar. Det är ett viktig steg att vi bjuder in alla 4–5 åringar till allmän, gratis förskola. Det handlar om 40 000 barn som idag står utanför men som nu får del av den stimulans och det stöd som förskolan innebär. Det är en stor och viktig reform, dit hör också satsningen på för-skolans personalgrupper.

Satsning på mer personal
Satsningen på mer personal inom grund- och gymnasieskolan är också viktig för att stötta inte minst de 10 procent av eleverna som idag lämnar grundskolan utan gymnasiekompetens. På 10 år har andelen gymnasister som skaffar sig högskolekompetens fördubblats. Det är bra men mycket återstår, ansåg han. Målet är att hälften av varje årskull ska ha chansen att gå vidare till högskolestudier innan de fyllt 25 år. Trots utbyggnaden har köerna varit långa, där har Sverige halkat efter en rad andra länder.
– Från 1980-talet när 20 procent av gymnasisterna gick vidare ökade andelen under 1990-talet till kanske 40 procent. Målet 50 procent är naturligtvis en utmaning och en påfrestning. Och utbyggnaden har kostat stora pengar även om också högskolan drabbades av förra decenniets besparingar. Men även då var högskolan i blickfånget som en oerhört viktig del i den framtida samhällsutvecklingen.
Thomas Östros underströk också vikten av samarbete mellan högskolan och det övriga utbildningsväsendet.
– Jag har sett flera framgångsrika exempel på samarbete mellan högskolan och gymnasiet. Ska vi nå våra målsättningar kan vi inte heller ha några vattentäta skott mellan de två. Det handlar om att riva barriärer, locka nya grupper till högskolan, med policyutbildningar, med basår, det finns många bra verktyg. Ett annat sånt är nätuniversitet, med distansundervisning i olika kombinationer.

Ingen lätt fråga
– 1990-talets förändringar och besparingskrav satte en väldig press på högskolans personal. Och vi ser även här hur det resulterat i ökade sjukskrivningar och tvivel på möjligheten att kunna jobba ett helt yrkesliv. Därför är det en stor och utmanande frågeställning hur arbetsmiljön ska stärkas, hur vi ska skapa den stimulans och det stöd som behövs. Det är ingen lätt fråga och den kräver ett omfattande samarbete med de fackliga organisationerna och andra. Det handlar inte om flera konsulter utan om hur man utvecklar högskolorna till de goda chefer och arbetsgivare, som det moderna arbetslivet kräver. Det handlar om att tillsammans stärka ledarskapet och personalens kompetens, självklart inom forskningen men också pedagogiskt. Inte minst gäller det adjunkterna som bär upp så mycket av högskolans verksamhet.

Generationsskifte
Högskolan står som resten av samhället inför ett omfattande generationsskifte. Där ger den fördubblade examinationen inom forskarutbildningen ändå en bra rekryteringspotential för framtidens universitetslärare. Men det är viktigt att frågan om lärarrekryteringen diskuteras ute på högskolorna. Det är också viktigt att de lärare som snart går i pension kommer med i diskussionen, menade Thomas Östros.
Inför den forskningsproposition, som regeringen ska lägga fram vid mitten av den nya mandatperioden, betonade Thomas Östros vikten av en fri forskning.
– Forskningens frihet och ställning är fundamental för framtiden.1990-talets krav på effektivare styrning har förändrats. Idag diskuterar man utifrån ”ska forskarsamhället kunna bidra till välståndsutvecklingen måste vi värna om den fria forskningen, även om vi inte vet vad den sysslar med.
Efter anförandet fick kongressdeltagarna också chansen till en kort frågestund med utbildningsministern. Frågor som bland annat handlade om högskolornas ledningsproblem, doktorandutbildningen och en jämförelse mellan riksdagsledamöternas och universitetslärarnas löner.
– 1970 tjänade de lika mycket, men hur ser det ut idag, frågade Magnus Taube från Högskolan i Jönköping.
Något konkret svar på den frågan hade inte Thomas Östros.
Men med dagens månadslön på 42 800 kronor har riksdagsledamoten sannolikt klarat sin löneutveckling betydligt bättre.

GÖRAN STEN


Kategorier: Arkiv