Det finns tre forskningsstudier som analyserar sambandet mellan lärosäte och inkomster. Samtliga finner statistiskt säkerställda skillnader mellan studenter från olika lärosäten.
Den studie som har genomförts av SACO utnyttjar samma teknik som forskningsstudierna och liknande registerdata men för andra årskullar av studenter. Data har tagits fram av Statistiska Centralbyrån genom samkörningar av flera olika register. Precis som tidigare studier visar resultaten att det finns signifikanta skillnader mellan studenter från olika lärosäten. Resultaten visar också att merparten av skillnaderna beror av individernas val av arbetsmarknad, det vill säga den regionala lönespridningen speglas i lärosäteseffekterna.
TILL SKILLNAD MOT TIDIGARE studier undersöker SACO-studien även den geografiska rörligheten samt risken att drabbas av arbetslöshet. Resultaten visar att erfarenheterna av arbetslöshet varierar signifikant mellan lärosäten. De visar också att merparten av studenterna söker sig till en högskola nära uppväxtorten samt väljer att bo kvar efter fullföljd utbildning. En högskola tycks således ha stor betydelse för det lokala utbudet av högutbildad arbetskraft.
Detta är viktigt i synnerhet om efterfrågan på högutbildad arbetskraft är hög i regionen. Är efterfrågan låg finns det en risk att somliga studenter väljer korta arbeten, varvade med perioder av arbetslöshet i väntan på ett tillräckligt kvalificerat arbete. De kan också tvingas ta ett arbete som inte direkt kräver en högre utbildning, vilket innebär att de inte kan upprätthålla och förnya sin specifika kunskap. Det kan i sin tur försämra deras möjligheter att konkurrera med nästa kull av studenter med liknande utbildning. Somliga arbetsgivare väljer sannolikt hellre en nybakad student framför en något äldre utan relevant arbetslivserfarenhet.
Det stora antalet nedladdningar av rapporten visar att det finns ett stort intresse för studier som undersöker hur det går för studenterna efter utbildningen.
Högskoleverket genomför än så länge inte den här typen av analyser. Högskoleverket studerar främst genomförandet av utbildningen och inte utfallet. Resultaten ger information om verksamheten vid landets högskolor, men de är naturligtvis inte jämförbara med de studier som mäter inkomsteffekterna av lärosäten. I allmänhet är det ovanligt att studier som utnyttjar olika datakällor och analyserar olika frågeställningar kommer fram till samma resultat.
SACO-STUDIEN SÄNDER FLERA viktiga budskap. Ett budskap är att människor vill studera och verka i den region som de har vuxit upp i. En fråga som ställs men inte besvaras är om den begränsade rörligheten beror av individernas fria val eller är betingad av utbildningen, efterfrågan på arbetsmarknaden eller begränsningar i ekonomin som helhet. Det vill säga, är det familjen och vännerna, utbildningens innehåll och inriktning eller höga monetära flyttkostnader som ligger bakom besluten?
Ett annat budskap är att det förhållandevis enkelt går att ta fram värdefull och intressant information om utfallet av utbildningen vid olika lärosäten. Kartläggningar av den här typen är viktiga för såväl kommande studenter som samhället i sin helhet. Även de flesta lärosätena bör vara intresserade av uppföljningarna eftersom de får värdefull information om utfallet av sin egen verksamhet. Skillnader i resultat är en naturlig del av ett diversifierat högskolesystem som skall sporra till utveckling av verksamheten.
ANNA EKSTRÖM
SACO-ORDFÖRANDE
HÅKAN REGNÉR
UTBILDNINGS- OCH FORSKNINGSPOLITIK, SACO
