Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Nummer 18-02

18 december, 2002
Universitetsläraren

A-kassan kan ge en bedräglig trygghet .
– Du har betalat din avgift i många år och när du behöver hjälp så får du inte det, säger Håkan Karlsso), 39, doktor i arkeologi.
– Våra regler ger oss inget utrymme att tycka synd om folk. Det kan kännas hårt, säger Anders Edward, kassaföreståndare för Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa, AEA, sedan tre år.

AEA har 450 000 medlemmar från 27 SACO-förbund. Cirka 10 procent av medlemmarna driver någon form av företag. Det är för dem det kan bli problem. Det fick Håkan Karlsson känna på.
– Reglerna är stenhårda, säger han.
Just nu forskar Håkan Karlsson i Cambridge, England. Vistelsen bekostas av ett stipendium. Efter doktorsexamen har Håkan Karlsson inte haft någon fast tjänst på universitet utan arbetat i olika projekt i Lund och Göteborg.
Vid sidan om arbetet driver han ett litet företag, ett bokförlag. Storleken i verksamheten beskrivs bäst med hans egna ord.
– Det är ett hobbyprojekt.
I huvudsak är det arkeologisk litteratur han säljer genom det egna bokförlaget. Förtjänsten är minimal, endast några hundralappar i veckan före skatt.
Det är inte heller avsikten att det ska vara något stort och tidsödande. Håkan Karlsson ser sig inte som företagare utan som arbetstagare.
Håkan Karlsson gick med i facket redan som studerande på grundnivå. Då gick han med i DIK-förbundet. Idag är han dubbelansluten och också medlem i SULF.
Många akademiker är i dag tvungna att vara mångsysslare. Många startar företag, en del redan som studerande. Alla känner inte till vilka konsekvenser det kan få.

Som en chock
För något år sedan blev Håkan Karlsson utan jobb. Då vände han sig till a-kassan. Han fick hem papper att fylla i vilket han också ärligt gjorde. Han redovisade att han i sitt senaste arbete arbetat deltid, 75 procent, och att han hade handelsbolaget tillsammans med sin fru och ägnat det 12–15 timmar i veckan, i huvudsak på kvällstid, det senaste året.
Han redovisade också att inkomsten från handelsbolaget var några hundra kronor i veckan före skatt.
– Det kom som en chock att jag ansågs vara företagare.
Håkan Karlsson kunde inte reglerna och hamnade i knipa. Han fick ingen a-kassa.
Vad är då AEA?
– Jag upplevde den som ett kontrollorgan, som en förlängd arm till skattemyndigheten, säger Håkan Karlsson.
– Vi är ett privaträttsligt organ som ägnar oss åt myndighetsutövning, säger Anders Edward, chef för AEA, och jämför AEA med Bilprovningen som har en liknande ställning.
– Vi styrs av lagar som stiftats av riksdagen. Kontrollen av oss är strikt och vi har statliga representanter i vår styrelse.
– Sköter vi inte verksamheten efter reglerna går det illa.
Anders Edward tycker själv att reglerna är hårda och komplicerade. Han förstår även att de kan uppfattas som företagsfientliga.
– Vi talar ofta om det och har också försökt att på egen hand tänka ut regler som är rättvisa men inte så hårda som idag.

Tillåten bisyssla
Håkan Karlsson hade oturen att arbeta deltid och ägna sig några timmar för mycket åt sitt handelsbolag per vecka. Hade han angett tio timmar hade det kanske godkänts.
Helst ska man dock driva firman parallellt med heltidsarbete och under lång tid. Då kan arbetet med firman anses vara en tillåten bisyssla. Det är dock absolut förbjudet att vid arbetslöshet utöka firmans verksamhet för den som får a-kassa. Då finns åter risken att klassas som företagare och inte som arbetstagare och så blir man utan a-kassa.
En möjlighet är också att vid arbetslöshet sluta med firman och ha den vilande. Då kan man få pengar från AEA.
– Men då får man inte alls ägna sig åt firman, säger Anders Edward.
SACO ordförande Anna Ekström är styrelseordförande i AEA. Hon säger:
– Reglerna är otroligt komplicerade. Problemet är att vi både vill uppmuntra folk att starta företag, för det behövs, men inte snedvrida konkurrensen. Det finns starka skäl både för hårda regler och för en uppmjukning. Men ingen vet hur uppmjukningen skulle se ut.

Väntar på besked
Problemet är gammalt och känt men politikerna har inte gjort något åt det oavsett om det varit socialdemokratiska eller borgerliga regeringar. Näringsdepartementet under Björn Rosengren tillsatte faktisk en utredning.
– De har intervjuat mig flera gånger, säger Anders Edward.
Men sen har inget hänt.
– Vi väntar på besked, säger Anna Ekström.
– AEA måste bli bättre anpassad till verkligheten, säger Håkan Karlsson.

JAN THORSSON

VEM ÄR FÖRETAGARE OCH VEM ÄR ARBETSLÖS?

Lagen om arbetslöshetsersättning ligger till grund även för bedöm- ningen av vem som är företagare och när en företagare har rätt till ersättning.
Först prövar AEA om den sökande är arbetstagare eller företagare. Av 34§ i lagen sägs att den är företagare som:
• direkt eller indirekt äger, eller är delägare i näringsverksamhet och
• är personligt verksam i rörelsen och
• har väsentligt inflytande över rörelsen
Samtliga kriterier ska föreligga för att man ska klassas som företagare.
I förarbetarna till lagen definieras vem som har väsentligt inflytande. Det har till exempel VD, majoritetsägare, ensam firmatecknare, eller samtidigt firmatecknare och styrelsemedlem.
Om man klargjort att sökande är företagare går man vidare.
Reglerna för företagares rätt till ersättning kan delas in i två grupper.
1. regler för den som huvudsakligen varit företagare.
2. regler för den som kombinerat företagande och anställning.
Den som tillhör den första gruppen anses vara arbetslös om företagandet helt har upphört. Då kan man alltså få ersättning. Det primära är att verksamheten helt har upphört och att detta till exempel inte är säsongsbetonat. Om det är ett tillfälligt stopp i verksamheten och detta inte är säsongsbetonat kan ersättning utgå vid ett tillfälle.
Den som både varit anställd och haft eget företag kan anses som arbetslös och få ersättning trots att företagandet fortsätter om verksamheten är en bisyssla. Bisyssla är det om du haft verksamheten i minst sex månader och om inkomsten från den inte överstiger 1 920 kronor i veckan. Företagandet kan då fortsätta i samma omfattning som tidigare trots ersättningen.
Ditt företagande kan också klassas som ”begränsat företagande”. Du har då skött företagandet i minst sex månader och dessutom haft ett deltidsarbete på minst 17 timmar i veckan. Arbetet i företaget får inte överstiga 10 timmar per vecka och inkomsten från företaget får inte överstiga 2 040 kronor per vecka.
Om du finns med i ett företag enbart av formella skäl eller om företaget är vilande räknas du inte som företagare.
JAN THORSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023