– Att ställa frågan ”vad är arbetets mening” är som att fråga hur långt ett snöre är eller vilket schackdrag som är bäst.
Den något oväntade kommentaren fällde Lennart Koskinen, domprost i Stockholm, när han höll ett anförande om ”arbetets mening” vid en konferens om arbetsmarknaden i början av november.
Det finns inget enkelt svar på frågan om arbetets mening, men däremot flera delar som är viktiga för ett resonemang om det goda arbetet, förklarade han.
Lennart Koskinen, som för övrigt arbetat som universitetslärare vid Uppsala universitet i tio år, från 1970 till 1980, då han disputerade, berättade att han för många år sedan kommit att reflektera över frågan om arbetets mening mot bakgrund av en särskild händelse.
– Facket vid ett stort företag med fruktansvärda arbetsförhållanden hade bett mig, som var präst, att tala med ägaren. Det gjorde jag. Mannen var stor som ett betongblock och lika känslig.
– Han vände sig mot mig och sa ”Står det inte i bibeln ´i ditt anletes svett ska du tjäna ditt bröd´?”.
Blev utslängd
Lennart Koskinen blev utslängd från mötet. Tankfull gick han hem och undrade om man kunde försvara dåliga arbetsplatser med citat från bibeln?
Det ena gav det andra och han fann att det i bibeln finns både beskrivningar av hur en situation är, men också hur den skulle kunna vara. Ett exempel är att det står att kvinnan ”tige i församlingen”, men också hur det skulle kunna vara, nämligen ”Nu är ingen längre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna, alla är ni ett i Kristus Jesus”, det vill säga hur det skulle kunna vara.
– Det finns visioner i bibeln, sade han.
Enligt Lennart Koskinen måste man först definiera vad som är arbete. Med förbehåll om att han förenklade, sammanfattade han ändå vad som sägs i bibeln om arbete.
Det första handlar om att förvalta – vingården, kulturen, människovärden och så vidare.
– I varje arbete ingår att förvalta och ta hand om, om inte annat så ett förtroende.
Det andra gäller att tjäna, men inte pengar i första hand.
– Tjäna samhället och medmänniskorna.
Han tillade att ordet ”minister” på latin betyder ”tjänare”. Att vara administratör betyder att stå till tjänst, sade han, medan byråkrati däremot är något negativt.
– Om vi glömmer bort vem vi tjänar blir vi genast byråkrater.
Att se framåt
Det räcker att reflektera över sitt arbete på det här sättet, underströk han, då är man på god väg. Men att ställa frågan om ”arbetets mening” är som att fråga hur långt ett snöre är eller vilket schackdrag som är bäst, ansåg han.
Det finns nämligen flera delar som är viktiga när man talar om det goda arbetet, fortsatte han.
– Nyskapandet. Att se framåt, vart vi är på väg och då menar jag inte i det korta perspektivet till nästa kvartalslapport.
Han sammanfattade:
– Om ett arbete inte är förvaltande, tjänande och nyskapande ska det läggas ned.
Han tyckte särskilt illa om uttrycket ”sysselsättning”, som ger fel signaler om vad ett arbete är.
– Men arbete är inte nödvändigtvis lönearbete, underströk han och berättade att han gjort ett försök till definition för att täcka in alla viktiga aspekter av det goda arbetet i vid mening.
Hans definition lyder:
”Arbete är en systematisk produktiv aktivitet, som direkt eller indirekt tillfredsställer fundamentala mänskliga och/eller samhälleliga behov”.
Lennart Koskinen har skrivit flera böcker om etik och livsåskådning. Han har också anlitats flitigt av näringslivet och olika fackliga organisationer för att tala om etik och människovärde.
Framför allt på 1990-talet började sådana frågor uppmärksammas i allt högre grad. Många ville till exempel satsa i etiska fonder.
Men på 1990-talet blev också många människor friställda och både näringsliv och fackliga organisationer sökte hjälp hos kyrkan.
Oro för ekonomin
Lennart Koskinen berättade om ett stort projekt i början av 1990-talet, där de nyligen friställda svarade på frågor om rädslor och funderingar kring framtiden.
– Praktiskt taget alla oroade sig för sin ekonomi.
Ett halvår senare gjordes uppföljande intervjuer.
– Få oroade sig för sin ekonomi, även om många hade fått dra åt svångremmen.
I stället framhöll så gott som alla att de saknade gemenskapen på arbetet, arbetskamrater-na. De kände sig utanför och detta hade skett snabbt efter att de slutat, trots att många kvarvarande arbetskamrater sagt tröstande ord om att ses. Men så hade det inte blivit.
Till detta kom reflektioner kring arbetslöshet och hur viktigt det är i olika sociala sammanhang att kunna svara på frågan vad man har för arbete. Många arbetslösa kände sig utpekade och han berättade om en byråchef, som i det längsta låtsades gå till sitt arbete, medan det var lättare för en snickare att i sociala sammanhang svara på frågor om arbete, eftersom en snickare alltid är en snickare.
– Jag har ingen lösning på problemet, men det finns anledning att vidga synen, sade han och tillade att man måste hitta en menig i sin tillvaro, ett nytt sammanhang eller en ny gemenskap.
Vara behövd
– Vad är det som skapar hälsa? fortsatte Lennart Koskinen.
– Om vi vet vad som skapar hälsa kan vi tillgodose de behoven.
Han noterade att Sverige är ett land med världsrekord i föreningar, vilket borde vara en bra utgångspunkt för att tillfredsställa behovet av gemenskap. Kyrkan har en viktig uppgift i sammanhanget, ansåg han.
– Behovet att ingå ett sammanhang är vikigt, känslan av att vara behövd.
Men att vara utan anställning är inte detsamma som att inte vara behövd, betonade han.
Vidare måste en människa bli sedd för att må bra. Det vill säga bli sedd på ett positivt sätt, eftersom andras omdömen kan ha stor betydelse. Han citerade professor Rita Liljeström, som sagt att ”andras bild av mig blir så småningom min bild av mig”.
Slutligen måste en människa få möjligheter att utvecklas.
– Vi har alla ett behov av att få växa.
Han sammanfattade delarna i det goda livet och det goda arbetet: mening, sammanhang, att vara behövd och bli sedd.
Men dagens samhälle har många brister och Lennart Koskinen inledde sitt anförande med att konstatera hur samhället blir allt hårdare. Han avslutade det med protestera mot att allt fler människor plågas av ensamhet och isolering.
– Vi lever i ett ”felfärdsland” i stället för ett ”välfärdsland”.
Han påminde åhörarna om att många protesterar mot fixeringen vid materiella ting.
– Ändå beskriver vi välfärd i ekonomiska termer.
Han ville hellre se ett samhället som består av människor som har något att ”leva av”, människor att ”leva med” och mål att ”leva för”, med innebörd att både livet och arbetet spelar roll.
EVA RÅDAHL
