En ny studie riktar svidande kritik mot Sveriges förmåga att ta vara på forskningsresultat och främja innovationer. Mängder av systemfel gör att svensk forskning inte resulterar i framgångsrika företag.
Ett nytt innovationssystem är därför av nöden. Det är avgörande för våra förutsättningar att stärka tillväxten och välfärden, hävdar en innovationspolitisk expertgrupp i en ny skrift publicerad av Vinnova (Verket för innovationssystem).
Expertgruppen utgår från den så kallade svenska paradoxen: Trots att Sverige tillhör de länder som investerar mest i forskning och utbildning så kommer det inte fram speciellt många framgångsrika företag som bygger på forskning.
Rapporten är en tung inlaga. Den har tagits fram inom ramen för en omfattande process ledd direkt av utbildnings- och näringsminist-rarna, en process som involverar de högsta ledningarna i alla tunga maktcentra i Sverige; departement, näringsliv, fackföreningsrörelse, universitetsvärlden och berörda myndigheter.
Stark kritik
I expertgruppens studie riktas stark kritik mot Sveriges sätt att hantera innovationsfrågorna. Gruppen går igenom sektor för sektor och kartlägger hinder för innovationer och tillväxt. Tillsammans ger det bilden av ett samhälle som har stora problem att ta fram den nya teknologi som krävs för att upprätthålla en hög tillväxttakt.
– Att bygga varaktiga företag är en väldigt tung väg i Sverige. Ofta stannar det vid att forskaren tar fram sina resultat till den nivån att ett amerikanskt företag ser det som möjligt att exploatera idén. Resultatet är möjligen en rik forskare men det skapar inget välstånd i Sverige, säger Magnus Henrekson, professor vid Handelshögskolan i Stockholm och en av de tre i den innovationspolitiska expertgruppen.
Fyller inte kostymen
Högskolor och universitet spelar en central roll för Sveriges näringslivs förmåga att ta fram innovationer och skapa nya tillväxtföretag. Men högskolevärlden fyller inte ut den kostymen.
– Universiteten är i hög grad regelstyrda myndigheter och det finns svaga drivkrafter hos dem att hjälpa forskare kommersialisera sina forskningsresultat, säger Magnus Henrekson.
Det kan till och med ligga i universitetens intresse att inte uppmuntra kontakter mellan näringsliv och forskare eftersom de då riskerar att förlora attraktiv personal. På grund av stelbenta lönesystem och små möjligheter till individuella överenskommelser kan de inte matcha näringslivets villkor. Systemet motverkar också i övrigt universitetsforskarens möjligheter att engagera sig i företag och innovationer; till exempel gör reglementet för tjänstledighet det svårt att ta ledigt för att driva ett företag och företagande är i allmänhet inte meriterande i den akademiska karriären.
I det här sammanhanget diskuterar expertgruppen lärarundantaget där forskaren ensam äger rätten att exploatera sina uppfinningar. Expertgruppen konstaterar att lärarundantaget, tillsammans med att systemet missgynnar forskarnas kommersiella engagemang, gör att kommersiella möjligheter sällan utnyttjas.
Behåll lärarundantaget
Men expertgruppen menar att det är ett misstag att dra slutsatsen att lärarundantaget bör avskaffas och att ge universiteten äganderätten till forskningsresultaten. Med tanke på universitetens stelbenthet skulle utrymmet då bli ändå mindre för kommersiella initiativ.
Expertgruppen förordar istället att lärarundantaget behålls i kombination med andra åtgärder för att stödja forskarens kommersialisering av sina resultat.
En frivillig vinstdelning mellan universitet och forskare vid förtjänster av innovationer tror expertgruppen är en framkomlig väg. Universiteten behöver också bygga upp en infrastruktur för att stödja forskarna med patentering, juridiska tjänster och kommersiella nätverk.
– Det är nödvändigt att forskaren är personligt engagerad i framväxten av ett forskningsbaserat företag men hon eller han ska inte behöva syssla med till exempel förhandlingar med facket, säger Magnus Henrekson.
För att få fart på högskolevärlden menar expertgruppen att universiteten behöver pressas på genom att statsbidragens storlek kopplas starkare till hur framgångsrika universiteten är, till exempel i antal publiceringar i vetenskapliga tidskrifter och kommersialisering av forskning.
Ny innovationspolitik
Expertgruppen hävdar att det är nödvändigt med en helt ny innovationspolitik som skapar förändringar på en rad samhällsområden. För att understryka vikten av frågan och förhindra att särintressen blockerar varandra så vill expertgruppen att innovationspolitiken styrs från högsta nivå. Frågan bör hanteras av en brett sammansatt forsknings- och innovationsdelegation under statsministerns ledning.
– Den måste ha en systemsyn, det räcker inte med några holdingbolag vid universiteten, säger Magnus Henrekson.
PER-OLOF ELIASSON
Fotnot: Skriften ”Betydelsen av Innovationssystem. Utmaningar för samhället och för politiken” finns på hemsidan www.vinnova.se. Författare är docent Thomas Andersson, chef för IKED (International Organisation for Knowledge and Enterprise Develop-ment), Ola Asplund, utredningschef vid Metall och Magnus Henrekson.
