Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Nummer 18-02

18 december, 2002
Universitetsläraren

Förra året startades forskningscentrumet WHOLE av Högskolan i Kristianstad och forskningsparken Krinova i Kristianstad med stöd av 10 miljoner kronor från KK-stiftelsen. Ambitionerna är höga.
– Vi ska bli bäst, säger professor Sten-Olof Brenner som är vetenskapligt ansvarig för WHOLE.

Whole står för work, health, organisation and learning. Idén är att bedriva internationellt framstående forskning om förändringsprocesser i näringslivet för att öka dess effektivitet och konkurrenskraft.
Forskningen bedrivs i nära samarbete med näringslivet. Förebilden i arbetet är ett liknande forskningscentrum knutet till University of Nottingham, ett av Englands mest framstående universitet.
För att bli bäst behövs, enligt Sten-Olof Brenner, som är professor i psykologi, talang och engagemang. Men det räcker inte. Tid är en annan faktor liksom en forskningsmiljö som ger en kritisk massa av tillräckligt många och dugliga forskare. Det är högskolans uppgift och Kristianstads högskola behöver utvecklas.

Snabbast växande
Ett led i denna utveckling är utan tvekan forskningsparken Krinova som etablerades för tre år sedan där pansarregementet P6 tidigare låg. Där ligger nu också högskolan.
Huvudägare i Krinova AB som driver forskningsparken är kommunen. VD heter Tommy Åhlander.
Forskningsparken är en av de snabbast växande i landet sedan starten för tre år sedan. Nu finns drygt 30-talet företag etablerade. Cirka 250 personer arbetar i lokalerna och av dem är cirka 10 forskare från högskolan. Flera hög-skoleinstitutioner har också etablerats i byggnaderna.
Många studenter har under studietiden startat företag. Förra året bildades en stiftelse för att stimulera entreprenörskapet bland studenterna. Under tre år satsas 2,5 miljoner kronor i stiftelsen som fått namnet Futurum Creative Centre.
– Avsikten är att öka kontakterna och bygga relationer mellan studenterna och det regionala näringslivet, berättar Tommy Åhlander.

Två inriktningar
Två tidigare studenter från högskolan driver redan ett framgångsrikt företag på Krinova. Företaget heter Naturvårdsingenjörerna AB och är ett konsultföretag inom vatten- och miljövård.
Vatten- och miljövård är en inriktning som finns i högskolans utbildningar. En annan är så kallad human resource.
Dessa två inriktningar blir nu också plattformar för Krinova. Den ena plattformen inriktas på miljö, teknik och management, den andra på human resource invest.
– Det viktiga för oss är att få ett högt kunskapsinnehåll i plattformarna, säger Tommy Åhlander.
Men de ska självklart också locka forskare att skapa nya företag, det är ju det som är meningen med Krinova. Och att få företagen i regionen och forskarna att samarbeta i olika projekt.
– Vi ska bidra till en dynamisk och kreativ miljö. Högskolan och vi ska stimulera varandra. Om tio år ska det ha resulterat i ett antal nya företag, några finns då på den internationella marknaden. Högskolan ska då också ha nått internationell konkurrenskraft. Det är ju därför staten varje år satsar 300 miljoner kronor i högskolan, säger Tommy Åhlander.

Arbetslivets psykologi
Tillbaka till WHOLE där vi träffar Clemens Weikert, universitetslektor i psykologi med en bakgrund från Lunds universitet liksom professor Sten-Olof Brenner.
Clemens Weikert är föreståndare för forskningscent-rumet, alltså administrativ chef. Liksom Brenner är han också i sin forskning inriktad mot arbetslivets psykologi. Forskningen är ofta individorienterad.
– Men vi jobbar nära företagen, säger Clemens Wei-kert.
Efter bara ett år finns fem forskare, fyra doktorander och en forskningssekreterare på forskningscentrumet, som är en självständig enhet som arbetar direkt under högskolans rektor. Eftersom högskolan i Kristianstad inte kan examinera doktorander samarbetar man med universitetet i Lund.
KTH och Arbetslivsinsti-tutet är andra samarbetspartners. Och så naturligtvis Universitetet i Nottingham som är förebilden och inspi-ratören.
Med Nottingham finns inte bara ett intensivt utbyte av idéer utan också med dok-torander och forskare. STINT, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, finansierar ett fyra-årigt samverkansprogram mellan Whole och University of Nottinghams motsvarighet I-WHO.
University of Nottingham rankas bland de fem främsta universiteten i England, endast slaget av Cambridge, Oxford och University of London.

Fyra huvudspår
Forskningen på WHOLE har framför allt fyra huvudspår. De är ledarskap, team-klimat, att hantera förändringar och hälsa och välbefinnande. Tyngdpunkten ligger framför allt på förändringsprocesser i näringslivet. I dessa tider, när sjukskriv-ningstalen skjuter i höjden, är forskarna också nyfikna på att hitta företag med låga sjuk-skrivningstal dit folk går med glädje och arbetar.
– Sådana finns, säger Clemens Weikert.
Forskningen bedrivs i nära samarbete med lokala och regionala företag och inriktas mot hur man bäst stöder och utvecklar innovativa miljöer som ger livskraftig industriell verksamhet. De första forsk-ningsrapporterna publiceras till våren.
Doktoranderna på forskningscentrumet har studiebakgrund från Högskolan i Kristianstad. De har också arbetslivserfarenhet.
– Det ser vi nästan som nödvändigt, säger Clemens Weikert.
I-WHO i Nottingham är världsledande i att skapa teorier om ”det goda arbetet”. Sten-Olof Brenners vision är att forskningscentrumet ska bli ledande på att skapa metoder som praktiskt kan användas i arbetslivet för att nå det ”goda arbetet”.
Sten-Olof Brenner tycker att det har varit ett lyft att etablera WHOLE i forskningsparken Krinova. Det har gett ett nära samarbete med företagare och näringslivet.
– Man upptäcker att vi har mycket gemensamt. Vi, liksom företagen, måste skapa något livskraftigt för att finnas kvar, säger han.

JAN THORSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023