Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Nummer 18-02

18 december, 2002
Universitetsläraren

Mindre klasser i skolorna. Det kanske kan vara ett sätt att få fler svenska ungdomar att söka sig till lärarutbildningarna. Klasstorleken är i varje fall ett av särdragen i Finland, som till skillnad från Sverige har många sökande till sina lärarhögskolor.

Finland ligger bra till när det gäller sökandet till lärarutbildningarna även i en europeisk jämförelse. Till 700–900 platser på utbildningen till klasslärare (= lärare i åk 1-6) brukar man ha 5 400–5 900 sökande. Ma-No-området är något av ett problem även i Finland, men i övrigt är bilden ljus.
Det är den som bekant knappast i Sverige, där kvoten sökande/platser ser annorlunda ut. Hösten 2000 sökte cirka 7 660 studenter till cirka 4 780 platser. Bristen på sökande gjorde året efter att nästan hälften av alla lärarutbild-ningens studenter kom in utan konkurrens: ett godkänt medelbetyg och godkänt i några särskilda behörighetsämnen var det enda som krävdes.

Lägre medelbetyg
Studenternas medelbetyg har också sjunkit. Medelbetyget för den sist antagna lärarstuden-ten var 15,8 hösten 1997, men bara 14,0 hösten 2001, enligt Aftonbladets Ungt val-avdelning.
Klasstorleken kan vara en förklaring till skillnaden mellan Sverige och Finland, menar undervisningsrådet Armi Mikkola.
– Skolklasserna är mindre i Finland. Medeltalet i grundskolan är 14 elever per lärare. Skolorna på landet har en lugnare stämning än i huvudstadsregionen, men å andra sidan investerar stora städer mer i sina skolor än små kommuner.
Armi Mikkola tror också att det finns historiska förklaringar till det stora intresset för läraryrket i Finland. Landet blev självständigt först 1917, och utbildning sågs då som ett viktigt redskap för att stärka den unga nationen. Även för individen var utbildning ett sätt att komma framåt ur fattiga omständigheter.
Lärare har också haft hög status – Finlands tidigare president Ahtisaari var till exempel folkskollärare.

Finländsk utbildningstro
– Det har sagts att finländarna har en stark utbildningstro. Det blir intressant att se om denna utbildningstro kommer att leva kvar också hos kommande generationer, säger Armi Mikkola.
Den finländska lärarutbildningen är i vissa fall längre än den svenska. Klasslärarna tar en magisterexamen på 160 poäng, medan ämneslärarna på högstadiet och gymnasiet tar först en magisterexamen på 160–180 poäng och sedan en pedagogisk påbyggnad på 35 poäng.
Den långa utbildningen och den starka akademiska anknytningen bidrar till intresset för lärarstudier, tror pedagogikprofessorn Michael Uljens i Helsingfors. Klasslärarutbildningen fördes över till universiteten redan 1974, några år innan detta skedde för de svenska lärarhög-skolorna. Dessutom, och kanske viktigare, fick den finländska lärarutbildningen redan från början egna professorer och en egen forskarutbildning.

Förtroendekris
– I Sverige har det funnits en förtroendekris mellan lärarhögskolorna och de pedagogiska institutionerna, säger Michael Uljens.
– Den forskning som produceras inom ämnet pedagogik har inte mycket bäring på skolans värld, har lärarutbildningens folk menat.
– Så var det inte i Finland. Där har lärarutbildarna redan från början haft en större självständighet och en möjlighet att utveckla sina egna forskningsområden.
En annan sak som spelar in kan vara lärarnas auktoritet, som enligt Michael Uljens ännu är i stort sett obestridd. Även om det kan vara stimmigt och stökigt på sina håll, så är det läraren som bestämmer, och man diskuterar även att återinföra lärarnas rätt att handgripligen visa ut störande elever.
I internationella undersökningar kommer den finländska skolan lågt ner när det gäller elevernas trivsel, men högt när det gäller läskunnande. Finland hamnade på första plats i den uppmärksammade PISA-studien (Programme for International Student Assessment) av 15-åringar-nas läskunskaper i OECD-länderna. Sverige kom här på nionde plats, dock före både Island, Norge och Danmark.

Väljer andra yrken
Alla lärarstuderande i Finland går nu inte vidare in i skolans värld. Tidigare var det nio av tio av de nyutexaminerade lärarna som verkligen blev lärare; nu är det snarare sju eller åtta av tio.
Detta är dock inte, eller inte bara, för att man drar sig för att ägna sitt yrkesliv åt skolan. Det beror också på att de före detta lärarstudenterna har gott om andra och mer välavlönade alternativ. De kan söka och få jobb inom media eller som utbildningsplanerare, personalutvecklare med mera inom organisationer och förvaltningar. Den finländska ”utbildningstron” omfattar också lärarutbildningarna och deras studenter, som ju fått sina utbildningsplatser i ganska hård betygskonkurrens.
Visst finns det moln vid horisonten även i Finland. Somliga lärare hoppar av och går över till andra arbeten, andra slutar av åldersskäl. Den finländska lärarkåren har en hög genomsnittsålder, och
14 000 lärare beräknas gå i pension under detta årtionde. Men hittills har det gått bra att locka blivande efterträdare.
– För ett år sedan inledde vi en utökning av lärarutbildningen. I första skedet gäller det 3 000 nya utbildningsplatser, säger undervisningsrådet Armi Mikkola.
– Och än så länge har det funnits många sökande, och inte ett enda program har behövt ställas in på grund av brist på studenter.

INGELA BJÖRCK

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023