SULF och SFS har för första gången tillsammans träffat utbildningsutskottet för att understryka behovet av ökade resurser till högskolan. Det handlar om miljarder, betonade de och gav åskådliga exempel.
Utbildningsutskottets ledamöter lyssnade uppmärksamt och ställde sedan många frågor vid mötet den 7 november i riksdagen.
SFS började med att berätta om studenten Luis, som läser ett samhällsvetenskapligt program med internationell inriktning. Han har 200 studiekamrater, vilka alla samlas två gånger i veckan på föreläsningar som pågår i en timme.
Utöver detta hålls ett seminarium på en timme i veckan, där 40 studenter deltar. Läraren låter ofta seminariet dra över en halvtimme för att hinna med diskussioner och kommentarer.
En och en halv minut
Ibland är seminarierna examinerande med olika uppgifter. Med andra ord ska 40 studenter examineras på en timme. Om läraren är helt tyst innebär det att varje student får en och en halv minut på sig att redovisa en uppgift, som ger en eller tre akademiska poäng.
I verkligenheten råder ingen rättvisa när det gäller att fördela tiden och i stället ersätts seminarieexaminationerna med en salstenta. Därmed utarmas examina-tionsformerna till enbart salstentor.
Vid uppvaktningen sammanfattade studenterna:
– Vi studenter kan konstatera att ut-bildningskvaliteten idag ofta är alarmerande låg med allt större undervisningsgrupper, allt färre undervisningstimmar, samt ensidig och bristfällig pedagogik och examination.
SFS berättade också om doktoranden Karin, forskarstuderande med utbildningsbidrag, vilket ger henne 13 500 kronor i månaden före skatt. Bidraget är varken pensionsgrundande eller sjukpenninggrundande och ger ingen rätt till a-kassa.
Karin undervisar och handleder på en B-kurs. Hon vill göra ett bra jobb, men skulle behöva mer tid för både undervisning och handledning. Därför jobbar hon över, vilket går ut över både hennes avhandlingsarbete och hennes familj.
Erbjudas anställning
Hennes handledare är stressad och på institutionen finns outtalade förväntningar om att ”ställa upp”. Hon känner att kollegorna blir sura när hon inte hinner delta i möten och seminarier på kvällstid eftersom hon har familj.
Vid uppvaktningen framhöll SFS och SULF:
– Det behövs mer resurser till forskarutbildningen, så att alla doktorander redan vid antagningen kan erbjudas en anställning.
SULF presenterade även arbetsmiljöundersökningen, som SCB gjort på uppdrag av den så kallade UH-gruppen, och underströk att arbetsmiljön måste förbättras för att trygga rekryteringen av lärare i framtiden.
Dräglig arbetsmiljö
Aktuella beräkningar visar att mer än en tredjedel av högskolans professorer och lektorer kommer att gå i pension om tio år, samtidigt som allt fler studerar på högskolan.
– Vi anser det därför vara ytterst angeläget att arbetet som högskolelärare framstår som en tilltalande karriär för dagens grund- och forskarstuderande och att doktoranderna ges en dräglig arbetsmiljö och trygghetsnivå.
SFS och SULF betonade också att antalet studenter ökat kraftigt under 90-talet. Samtidigt som studenterna blivit 83 procent fler har antalet lärare bara blivit 17 procent fler. Det har medfört att universitetslärarna arbetar mycket obetald övertid och ofta tvingas åsidosätta sin egen forskning och kompetensutveckling.
Vid uppvaktningen redovisades även SULF:s beräkningar, att det fattas tre miljarder kronor i grundutbildningen för att återställa resurserna till samma nivåer som i början av 1990-talet. Det handlar därutöver om resurser i miljardklassen för att slå vakt om forskningsanknyt-ningen i grundutbildningen vid samtliga lärosäten. SULF föreslår en så kallad lärarpeng per helårsstudent som skulle garantera att alla studenter får en likvärdig utbildning.
Vidare anser SULF och SFS att man bör ändra principerna för uppräkning av anslagen, som ska kompensera löne-ökningarna för lärare och forskare. Ändringen måste göras omedelbart för att hindra urholkningen av resurserna till både utbildning och forskning.
Slutligen utgår förbundet och studenterna från att lärosätena får full täckning för kostnaderna för den statliga tjänste-pensionen.
Men både SFS och SULF är medvetna om att någon omedelbar förändring av resurserna inte kan genomföras. Därför bör utskottet förslå riksdagen att begära att regeringen snarast måste återkomma med en plan till riksdagen hur de ovan beskrivna förstärkningarna och ändrade principerna ska kunna åstadkommas.
EVA RÅDAHL
