Forskning och grundutbildning undantas från de allmänna besparingarna på 0,7 procent i budgeten för 2003. I gengäld minskas utbyggnaden av högskolan med utgifter som motsvarar mer än 1 procent av grundutbildningsanslaget. Det innebär en långsammare utbyggnad av högskolan än vad som tidigare utlovats.
Enligt SULF är det i detta läge rätt att se till att kvaliteten inte ytterligare försämras istället för att satsa på kvantitet. Men regeringens åtgärder är långtifrån tillräckliga. Enligt förbundets beräkningar krävs cirka tre miljarder kronor till grundutbildningen för att motsvara förhållandena år 1995. När det gäller forskningen handlar det om 750 miljoner kronor.
I budgeten framhåller utbildnings- och forskningsminister Thomas Östros att universitet och högskolor får ytterligare 102 miljoner kronor inom områdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi.
Satsning på design
Det är dock samma resurser som utbildningsministern aviserade för mer än ett år sedan. Då var summan 200 miljoner, men hälften anslogs i år, konstaterar Ann Fritzell, ombudsman på SULF.
Nytt i budgeten är bland annat satsningar på designutbildningar. Från årsskiftet får huvuddelen av Beckmans skola i Stockholm status som högskoleutbildning och ett tillskott på 8 miljoner om året. Enligt andra beräkningar skulle det krävas 14 miljoner för att ge hela skolan högskolestatus.
Vidare får Chalmers och Umeå universitet möjlighet att under nästa år utveckla en magisterutbildning med inriktning mot industriell design.
Vårdutbildningarna ska fortsätta byggas ut. Regeringen satsar 194 miljoner på att höja de så kallade prislapparna i vårdutbildningarna, det vill säga ersättningarna för antalet studenter omräknade till helårsstudenter, samt studieprestationer omräknade till helårsprestationer.
– Förra året sänktes prislapparna, men de har alltså höjts avsevärt och är nu
högre än för naturvetarna med flera, säger Ann Fritzell.
Ökat stöd till forskningsråd
Anslagen till forskning och forskarutbildning höjs med 211 miljoner. Utbildningsdepartementet skriver:
– Det är dels en förstärkning av forsk-ningsanslagen till samtliga universitet och högskolor, dels en satsning på de forskarskolor som inrättades 2001.
– Satsningen på forskarskolor är den största samlade satsningen på forskarutbildning som gjorts i Sverige. Den ska bidra till att uppnå regeringens ambition att fördubbla examinationen i forskarutbildningen inom tio år.
Forskningsråden får ökat stöd. Mest får Vetenskapsrådet, 252 miljoner, därnäst VINNOVA, 100 miljoner.
FORMAS, forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, får 10 miljoner för marin miljöforskning.
Högskolan byggs ut, men alltså i något lägre takt än vad som nämnts tidigare, för att ”utbildningens och forskningens kvalitet värnas”. Det innebär att högskolan byggs ut med 2 900 platser under nästa år.
STUDENTERNA ÄR BESTÖRTA
Dagens högskola går till stora delar på knäna. Under 90-talet ökade antalet studenter med 83 procent samtidigt som antalet lärare endast ökade med 17 procent.
Det framhåller Erik Bromander, vice ordförande i SFS i en kommentar till budgeten. Studenterna är bestörta efter läsningen av budgeten.
I en sammanfattning skriver de:
– Trots att SFS redan tidigare förstått att regeringen inte haft optimala förutsättningar för att presentera en mer visionär budget har SFS läsning av Budgetpropositionen för 2003 präglats av en alltmer tilltagande känsla av bestörtning.
Den beror på verklighetsbeskrivningen.
– Genomgående beskriver regeringen sedan länge beslutade reformer och löften som nya satsningar. Samtidigt står det helt klart att regeringen i själva verket gör besparingar på universitets- och högskoleområdet genom att bromsa upp den tidigare planerade utbyggnaden av högskolan och att undanhålla dessa medel utbildningsområdet.
Tar itu
SFS kräver att regeringen tar itu med problemet med kommande pensionsavgångar och att den satsar rejält på forskarutbildningen, samt även på bland annat jämställdhet och studentbostäder.
Studenterna har läst propositionen ”Den öppna högskolan” och noterar:
– Visserligen presenterar regeringen i budgeten visionerna på samma sätt som tidigare, men SFS söker förgäves efter nya medel och satsningar för ett förverkligande av dessa.
”DET RÅDER OBALANS”
Det råder en obalans mellan regeringens mål och förväntningar och de resurser som ställs till förfogande.
Så kommenterar SUHF, Sveriges universitets och högskoleförbund, regeringens budget för 2003 på tal om sparkrav inom högskolan. Men regeringen får ändå godkänt när det gäller att bromsa utbyggnaden.
– Det ställs stora förväntningar på högskolan att lösa olika samhällsfrågor och fungera som tillväxtmotor i landet. För att klara dessa förväntningar är kvaliteten i högskolans grundutbildning och forskning av avgörande betydelse. Det är trots allt glädjande att regeringen, i stället för generella besparingar, valt att frysa en fortsatt utbyggnad av högskolan, säger Högskoleförbundets ordförande, Christina Ullenius i ett uttalande om budgeten.
Förbundet framhåller att högskolan under en rad av år givits allt fler åtaganden utan medföljande resurser och att förhållandena blivit allt kärvare. Exempelvis har SCB undersökt lärarnas situation och funnit ökad stress, sömnsvårig-heter och ökad otrivsel, medan Högskoleverket varnat för hot mot kvaliteten.
– Vår förhoppning är att riksdagen i sin behandling av regeringens budgetförslag tar till sig den samlade bild som finns av den allvarliga situationen i högskolan från en rad olika myndigheter och organisationer.
Enligt SUHF behövs 6 miljarder kronor årligen för att säkerställa kvaliteten i den högre utbildningen och forskningen.
EAV RÅDAHL