Universitetens holdingbolag måste bli mer professionella. De ska skötas som kommersiella bolag och inte som förtäckta statliga myndigheter.
Det säger Agneta Bladh, statssekreterare vid utbildningsdepartementet.
Elva statliga universitet och högskolor har sedan 1994 haft holdingbolag för att i första hand underlätta kommersialisering av forskningsresultat.
Starten för bolagen gick långsamt och aktiviteten har på många håll varit låg. 1998 hade sju av bolagen en nettoomsättning under en miljon kronor.
– Jag tycker att holdingbolagen har en del att tillföra. Sverige och de andra europeiska staterna har mindre utväxling av forskning till företagen än exempelvis USA. Holdingbolagen löser inte hela det problemet men är en del av lösningen, säger statssekreterare Agneta Bladh.
Holdingbolagen har alltså haft en trög start, forskningsföretag startas väl så ofta utan inblandning av holdingbolagen. Agneta Bladh anser därför att holdingbolagen måste bli mer professionella och kommersiella.
– Universiteten och högskolorna måste ta ett ansvar och se till att bolagen blir skötta som bolag och inte som förtäckta statliga myndigheter och se till att tillsätta personer i bolagen som vet hur man bedriver kommersiell verksamhet, säger hon.
Inga pekpinnar från regeringen
Hur verksamheten ska skötas är bolagsstyrelsernas och universitetens direkta ansvar och inget som regeringen ska komma med pekpinnar om anser Agneta Bladh. Men hon pekar på ett par möjligheter.
– Erfarenhetsutbyte och att lära av varandra. Möjligheten finns också att direkt samarbeta mellan holdingbolag på olika universitet, säger hon.
Frågan om ekonomiska resurser är brännande.
När bolagen startade fick de av staten mellan fyra och tio miljoner kronor, sammanlagt 64 miljoner. Tre nya universitet och högskolor fick i fjol fem miljoner kronor vardera för att starta nya holdingbolag.
Lärosätena får inte ge av sina anslag till holdingbolagen och delägare får bara tas in i dotterbolag. Återstår då lån och bidrag utifrån för att öka kapitalet i moderbolaget. Större delen av holdingbolagens kapitaltillskott kommer från teknikbrostiftelserna.
Framtiden osäker
Tanken var att holdingbolagen själva skulle dra in pengar främst genom att sälja framgångsrika såddföretag som startats som dotterbolag. Enligt RRV:s rapport Från forskning till tillväxt – statligt stöd till samverkan mellan högskola och näringsliv (RRV 2001:11) har det varit ”mycket få försäljningar av dotterbolag hittills” varför ”framtiden för flera av bolagen framstår som något osäker”.
– Vi ser att många holdingbolag har det väldig bekymmersamt ekonomiskt, säger Agneta Bladh.
Och om företagen har svårt att överleva så minskar möjligheterna att göra offensiva satsningar.
Satsa rejält
– Holdingbolagen arbetar med väldigt små resurser. Ska det bli något med dem bör regeringen satsa ganska rejält på dem, säger docent Ulf Sandström, forskningsledare på Sister, Institutet för studier av utbildning och forskning. Per Eriksson, generaldirektör för Vinnova håller med.
– De har för lite pengar, det finns inga finansiella muskler i systemet, säger han.
Vinnova har föreslagit att 250 miljoner kronor årligen avsätts till finansiering av unga forskningsföretag.
– Tittar man då på holdingbolagen som har några få miljoner är det inte professionellt att tro att man kan jobba på det sättet, säger han.
Agneta Bladh säger inte emot.
– Jag kan hålla med om att det behövs pengar. Vi hade hoppats att teknikbrostiftelserna skulle kunna gå in med mer kapital. Men i och med börsraset har de också stora svårigheter, säger hon.
Något recept för hur holdingbolagen den närmaste tiden ska få mera pengar har inte Agneta Bladh och regeringen.
Men hur jobbar då ett framgångsrikt holdingbolag?
– Tänk affärsmässigt. Man måste jobba för att tjäna sina egna pengar, inte bara leva på bidragsmedel, säger Folke Meijer, vd för Karolinska Institutet Holding AB.
Många goda krafter
Han radar upp en rad förutsättningar för framgång.
– En framgångsförklaring är att vi på Karolinska Institutet har en ledning som är intresserad och som driver frågan. Dessutom är KI och KI:s ledning bra på att fatta snabba beslut.
Han menar att många goda krafter måste samarbeta.
– På KI har både forskare, ledning och central administration stött projektet.
En annan förutsättning är att universitetet måste ha en tillräckligt omfattande volym på forskningen och att holding-bolaget koncentrerar sig på vad det ska göra först, alltså prioriterar.
Rätt person för att driva kommersiella frågor vid akademin behöver inte komma från näringslivet. Folke Meijer har en bakgrund som informationschef och näringslivsdirektör vid KI.
– Det är en stor fördel att jag jobbat på KI i 25 år. Jag känner människorna och jag känner verksamheten, säger han.
Som att starta en jumbojet
RRV:s undersökning visar också att det inte är någon skillnad i framgång mellan bolag som har näringslivsmajo-ritet i styrelsen och de som har akademisk majoritet.
Också Folke Meijer kommer in på finansieringsfrågan.
– Det startkapital vi haft har varit för litet, vi har varit underfinansierade från början och det har hämmat utvecklingen. Jag brukar säga att dra igång ett holdingbolag är som att starta en jumbojet. Nu har vi lyft men jag önskar att vi hade mer pengar så vi kunde stiga brantare, säger han.
PER-OLOF ELIASSON
