Nummer 16-02

Det är inte lätt för unga danska forskare att arbeta som forskare i Sverige. Det är inte lönsamt. Lönen är mycket bättre hemma i Danmark.
– Det är lättare för oss som är äldre och har en lång karriär bakom oss. Vi kan acceptera en lägre lön för att vinna annat.
Det konstaterar Torben Andersen och Mette Owner-Petersen, två pendlande danska forskare på astronomiska institutionen vid Lunds universitet.
Hur går det egentligen med integrationen mellan Sverige och Danmark i Öresundsregionen? Är det till exempel några danska forskare och lärare som arbetar på universitet i Lund?
Jodå, några är de? Men hur många? Ingen vet.
– Det får vi inte ha register över, säger Lunds universitets personalchef Staffan Svensson.
Av samma skäl vet inte heller Saco-föreningen på universitetet hur många danska medlemmar man har.

Gigantiskt projekt
Universitetsläraren har i alla fall träffat två danska forskare som arbetar i Lund. De är professor Torben Andersen, 56, och universitetslektor Mette Owner-Petersen, 60.
Båda är i grunden civilingenjörer och arbetar sedan länge med att konstruera astronomiska instrument. Torben Andersen har i många år bland annat arbetat med teleskop i Danmark, Schweiz och Tyskland och är professor i optomeka-nik. Mette Owner-Petersen, som är specialist på optik, har 30 år bakom sig som lektor på Danmarks Tekniska Universitetet norr om Köpenhamn.
De har båda rekryterats till astronomiska institutionen i Lund och arbetar i projektet Euro 50, ett gigantiskt samarbetsprojekt mellan fem länder inom EU för att bygga ett markbaserat optiskt teleskop som ska stå klart 2012.
Fem forskargrupper är sysselsatta med projektet som kostar 700 miljoner euro. I Mettes och Torbens grupp i Lund arbetar förutom de två, en holländare, en ryss, två svenskar, en amerikan och en tysk. Projekts mål är att leta liv på andra himlakroppar.

Färjan över
Arbetet i sig var naturligtvis lockande men det fanns också andra skäl till att de två dagligen började pendla över Sundet. Torben för fem år sedan och Mette för tre år sedan, alltså innan Öresundsbron öppnades.
Torben Andersen hade arbetat i Tyskland innan han började pendla till Lund från bostaden i Helsingör. Han tar alltså färjan över Sundet och tar sen tåget till Lund.
Torben är gammal Sverigevän med hus i Småland dit han åker så ofta han kan. Han kan till och med tänka sig att flytta till Sverige.
Det kan däremot inte Mette som bor i Köpenhamn och har för många familjeband där.

Bra forskningsmiljö
Även hon körde tidigare över Helsingör-Helsingborg men sedan bron kom har pendlingstiden fram och åter förkortats med hälften och tar idag två timmar.
Mette lämnade sin tjänst i Köpenhamn efter 30 år och det ångrar hon inte.
– Dansk forskning inom fysik nedrustas och det påverkar stämningen, säger hon.
Båda två tycker att forskningsmiljön i Lund är mycket bra. I Sverige respekterar man forskarna.
Det finns också andra påtagliga skillnader i den akademiska miljön, anser de två.
I Sverige tar man bättre hand om doktoranderna till exempel. Handledningen av dem är bättre och systemet med doktorandtjänster fungerar bra. Det är svårare i Danmark att bli doktorand, tjänsterna är färre och systemet leder till att doktoranderna är äldre.

Svårt för yngre
Men lönerna i Danmark är som sagt högre. Grundlönen för forskare är 30 000 kronor i månaden i dagens penningvärde. Å andra sidan är det dyrare att leva i Danmark, bostäderna är dyrare och det är till exempel mycket dyrare att köpa bil. Den sociala tryggheten är högre i Sverige och trygghet kostar, konstaterar de två. Allt sammantaget anser de två att de relativt låga svenska lönerna gör det svårt för yngre danska forskare att arbeta i Sverige.
– Det är lättare för oss som har arbetat länge och byggt upp en tillvaro, säger Mette.
Att pendla över Sundet är inte opro-blematiskt. Orsaken är att skattesystemen i länderna är olika. Trots optimistiska uttalanden från ansvariga politiker på båda sidor om en snar lösning på problemen har inget hänt och det hämmar utan tvekan integrationen över Sundet. Så sent som i september möttes finansminister Bosse Ringholm och skatteminister Svend Erik Hovmand i Köpenhamn för samtal men en överenskommelse om nya skatteregler dröjer. De ska ju dessutom godkännas av de två parlamenten.

Sink-skatt lindrar
På svensk sida anser man att det är den svenska statsmakten som är trögast. Lunds universitets rektor Boel Flodgren har varit mycket kritisk och bland annat ansett att man på svensk sida visat lite intresse att riva barriärerna.
Torben och Mette har dock för närvarande en skattelindring genom att betala så kallad sink-skatt vilket innebär 25 procent i skatt.
Utan sink-skatten hade det överhuvud taget inte kommit några danska forskare över till den svenska sidan, tror Mette och Torben.
Bilkostnaden är också dryga och reglerna för avdrag allt annat än tydliga.
– Är man riktigt intelligent så bor man i Sverige och arbetar i Danmark, sammanfattar Torben den ekonomiska analysen.
Det finns en del intressanta sociala skillnader också mellan länderna. Arbetstiden per vecka är längre i Sverige men också semestern. I Danmark kan akademiker om de vill sluta med pension vid 60 . Pensionen är låg men möjligheten finns.

Kulturella skillnader
Det finns naturligtvis kulturella skillnader också. Torbens intryck är att de har lättare att förstå svenska än vad de svenska kollegorna har att förstå danska. De upplever också att svenskarna är mer intresserade av Danmark än vad danskarna är av Sverige.
– Danskarna tycks ha glömt den gemensamma historien och till exempel lämnat förlusten av Skåne och andra för detta danska områden bakom sig, säger Mette som läst en del om vår tidigare gemensamma, ofta krigiska historia.
Mentaliteten hos folken är också olika. Danskarna är mer ”anarkistiska”, tycker de två. Däremot håller de inte med de danskar som tycker att Sverige präglas av en förbudsmentalitet. Så är det inte alls, tycker de.
Torben pekar på en lite lustig, men dock intressant skillnad som ofta påverkar arbetet. Danska pärmar har en annan konstruktion än svenska. Hålslagningen är olika vilket innebär att man inte enkelt kan flytta papper från en dansk pärm till en svensk eller tvärtom.
Båda två är med i facket. Torben Andersen har valt att gå med i SULF och är med i svensk a-kassa. Mette är kvar i sin gamla, danska fackförening men har svensk a-kassa.
Torben Andersen och Mette Owner-Petersen arbetar gärna i Sverige. Det känns faktiskt exotiskt varje dag.
– Vi känner oss som pionjärer, säger de. Och de kommer att fortsätta att pendla mellan länderna tills det är dags att sluta arbeta.

JAN THORSSON


Kategorier: Arkiv