Börsraset som på sikt kommer att kosta forskningspengar, overheadkostnader som får externa finansiärer att backa ut – och därtill ett oroväckande stort bortfall av studenter…
Universitetsläraren pejlade situationen på Mitthögskolan, Gotlands Högskola, Högskolan i Jönköping och Blekinge Tekniska Högskola. Pejlingen visar att högskolevärlden har osäkra inkomster, till och med så osäkra att en rektor beskriver läget som ”gungfly”.
Hittills har vi inte förlorat forskningspengar genom börsraset, säger Mitt- högskolans rektor Gunnar Svedberg.
– Det beror mer på att KK-stiftelsen har en sällsynt bra mäklare. Men forskningens beroende av börsen är långt ifrån bra
Han känner en större oro över att det stora behovet av externa finansiärer går ut över den långsiktighet som bör prägla god forskning.
Vid mindre och medelstora högskolor är bilden komplicerad när det gäller finansieringen. Gunnar Svedberg använder begreppet ”gungfly” om situationen.
– Kravet på med/motfinansiering har drivits upp till det orimliga. Jag skulle vilja kalla det ett medfinansieringsraseri som gör det komplicerat att till och med skriva ansökningar.
Overheadkostnader är ett annat kännbart problem men av mer pedagogisk karaktär. Det händer att externa finansiärer drar sig ur på grund av dessa.
– Vi rektorer får ägna en förhållandevis stor del av vår tid till att argumentera för att alla måste vara med och betala för lokaler, bibliotek etc. Påslaget 30 procent, täcker ändå inte kostnaderna, säger han.
Han möts ofta av att finansiärer säger ”Det ska väl ändå staten betala”.
År 2001 omsatte Mitthögskolan 208 miljoner på forskning:
94 miljoner (45 procent) statsanslag medan resten kom från forskningsråd, statliga myndigheter, landsting och kommuner, samt EU och från övriga som KK-stiftelsen, SCA med flera.
Även då det gäller studenter verkar man vara på ett gungfly.
Mitthögskolan har under de senaste åren misslyckats med att fylla sin kvot av studentplatser: förra året minus 900 platser, i våras
1 100 och nu ytterligare 725 vilket motsvarar cirka 35 miljoner kronor i minskade anslag.
Berörs av börsraset
Nils Blomqvist är föreståndare för Centrum för Östersjöstudier som integrerades med Gotlands Högskola när denna bildades 1998, Sveriges minsta högskola med 833 helårsstudenter.
Här har den externfinansierade forskningen varit stor fram till nu; 4 miljoner internt, cirka 10 miljoner externt.
Nu närmar det sig fitfy/fifty, säger Nils Blomqvist med hänvisning till att högskolan väntas få 7 miljoner i statligt anslag.
– Förmodligen berörs vi av börsraset genom ett och annat avslag. Kakan har blivit mindre.
Ju mindre högskola, desto större jakt på finansiärer över hela linjen.
Han ingår i en forskargrupp som håller på att slutföra ett mång-årigt tvärvetenskapligt nätverksprojekt som berör länderna runt Östersjön, och befarar att denna typ av långsiktig forskning går en allt svårare framtid till mötes. Projektet under åren 1996–2002 har omfattat 20 forskare, och finansierats genom 14 miljoner kronor från Riksbankens Jubileumsfond, 2 miljoner från andra finansiärer.
Kännbart problem
Som en trägen sökare efter externa finansiärer upplever han overhead-kostnader som ett kännbart problem.
– Ja det är besvärligt. Det är svårt att få acceptans för dem hos enskilda fonder som exempelvis Bergvallsstiftelsen, Gotlandsfonden. Vi var uppe i 35 procents påslag ett tag när vi hade riktigt dåliga finanser år 2000, så högt är det inte i dag. Men det går åt mycket tid till att formulera och motivera det rättmätiga i påslaget.
När högskolan startade 1998 i sin nuvarande form byggde man på prognosen att antalet studenter skulle vara tre gånger större år 2002.
Den prognosen slog fel. Högskolan på Gotland står och stampar på samma ställe som vid starten.
Gick ur i tid
– Vi har en egen stiftelse, som fram till i våras låg på börsen, säger rektor Clas Wahlbin, Högskolan i Jönköping.
– Vi gick ur i någorlunda rätt tid.
Han fortsätter:
– Jag kan i dagsläget inte säga hur börsraset kommer att påverka oss på sikt. Vi har inte ännu förlorat något, stiftelserna har realiserade vinster. Våra forsk-ningspengar kommer i hög grad från KK-stiftelsen, en del från Jubileumsfonden, periodvis har vi fått mycket pengar av Wallenbergsstiftelsen.
Claes Wahlbin säger att högskolan har omkring 30 miljoner i forskningsanslag. Det innebär att 64,7 procent är extern-finansierad forskning, (riksgenomsnittet är 53,2 procent). Han tillägger att högskolan inte är ensam om så stor andel externfinansiering och konstaterar att till exempel högskolorna i Mälardalen och Borås har en andel externt finansierad forskning på 63 procent, Chalmers 73 procent.
– Det är klart att det blir hårdare kamp om den här utvecklingen fortsätter, men forskningen har alltid varit beroende av externa finansiärer, det är inget nytt i det. Det nya är däremot att börsutvecklingen är kraftigt neråtgående. Vi har levt i en tid där det gått över förväntan, det bör man inte glömma bort.
Han sammanfattar:
– Konkurrensen är hård, men detta kan leda till att högskolorna profilerar sig bättre. Det är faktiskt ett måste, att veta vad man vill, och profilera sig utifrån det.
Påverkar anslagen
– Börsraset kommer förmodligen att påverka storleken på anslagen, säger dekanus Lars Lindberg, Blekinge Tekniska Högskola.
Forskningsverksamheten omfattades i fjol av 83 miljoner kronor, hälften externt finansierad.
Påverkas ni av den neråtgående trenden inom IT-sektorn?
– Ja det gör vi, IT är ju vår nisch. Det märks inte minst på det sviktande intresset från studenterna. Vi har nyligen haft interna diskussioner om hur vi ska möta utvecklingen, antingen genom att bredda utbudet eller försöka behålla fokuseringen och hitta nya målgrupper. Det pekar mot det sistnämnda med rekrytering av i huvudsak utländska studenter genom att ge bland annat magisterprogram på engelska. Vi vill ha in fler studenter.
Minska budgeten
Är overheadkostnader ett problem som skrämmer bort finansiärer?
– Det beror på hur man ser det. Vi försöker anpassa oss på olika sätt när finansiärer reagerar, att minska budgeten i det projekt som berörs är ett sätt. Vi har inte förlorat någon av det skälet.
Att studenternas intresse för högskolans IT-nisch minskat är inte ett enkelt problem att genomskåda via sifferanalys, hävdar chefen för studerandeavdel-ningen, Tomas Johansson.
Enligt ett sätt att räkna (förstahandsval) har högskolan ett studentbortfall på 25 procent sedan år 2000. Enligt ett annat sätt (med efteranmälningar) har man inte minskat alls.
LENA WIKSTRÖM
