Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Nummer 16-02

16 december, 2002
Universitetsläraren

På kort tid har antalet professorer ökat med mer än tusen anställda, som en följd av befordringsreformen. Men de befordrade professorerna har inte fått samma ställning som andra professorer. De tjänar mindre och har små möjligheter att bedriva forskning.
Det visar en rapport från Högskoleverket. Utvecklingen är inte oväntad, konstaterar Björn Birath, ombudsman på SULF.
– Vi sade redan från början att reformen måste finansieras och faktum är att regeringen även föreslog ett blygsamt tillskott på 50 miljoner kronor för att bekosta reformen. Men riksdagen beslöt tyvärr att använda detta ekonomiska tillskott för annan verksamhet. Dessutom passade regeringen på att försämra pris- och löneomräkningen inför 1999. Resultatet blev att anslagen urholkades med ca 300 miljoner kr. I stället för att underlätta sjösättningen av befordringssystemet valde regering och riksdag att utsätta högskolan för nya sparbeting. En sällsynt dålig timing!

En tredjedel befordrade
Befordringsreformen trädde i kraft år 1999 och innebar att lektorer med tillräckliga meriter kunde bli beford-rade till professorer inom ramen för sin anställning. (Reformen innebar även att adjunkter kunde bli be-fordrade till lektorer på motsvarande sätt).
Idag är en tredjedel av landets 3 600 professorer befordrade. Tanken var att de befordrade skulle få samma villkor som de som rekryterats till professorstjänster.

Stor skillnad
Men Högskoleverkets uppföljning av reformen visar att det inte blev så, utan att det är stor skillnad mellan de två professorskategorierna, både när det gäller anställningsförhållanden och löner.
Reformen skulle också medföra ökad forskningsanknytning i grundutbild-ningen. Men även där har reformen misslyckats, eftersom de befordrade professorerna har begränsade resurser för egen forskning, enligt rapporten.
Högskoleverkets chef, Sigbrit Franke framhåller att målet är att professorskategorierna ska vara likvärdiga, men att det inte kan nås utan ökade resurser.
Björn Birath hänvisar till propositionen (1996/97:141, sidan 24). Han citerar vad som sades om det nya befordringssystemet:
”Förändringarna kommer att innebära förbättrade villkor för högskolans viktigaste resurs, lärarna, och är därmed ägnade att höja verksamhetens kvalitet. Det stora antal högt meriterande lektorer som verkat i högskolan under en längre tid utan reella möjligheter till befordran kommer att ges en välmotiverad stimulans.”

Inte förbättrade villkor
Och han fortsätter citera: ”Universitet och högskolor kommer också i ökad utsträckning att kunna rekrytera och behålla yngre begåvningar som i dag inte kan se något klart samband mellan goda insatser i utbildning och forskning och karriär. Genom att en karriärväg skapas får högskolan bättre förutsättningar att uppmuntra och ta till vara alla lärares kompetens och kreativitet.”
Han kommenterar dagsläget:
– Högskoleverkets rapport visar att högskolor och universitet i mycket begränsad utsträckning har förbättrat villkoren och därigenom gett de befordrade den välmotiverade stimulans som propositionen talar om.
Han tillägger att många ifrågasatte det nya befordringssystemet.
– Men det är hög tid att politikerna underl�ttar förverkligandet av reformen och att högskolorna visar en betydligt bättre vilja att leva upp till intentionerna i propositionen. Kort sagt måste politikerna öka anslagen och kräva att högskolorna använder pengarna för att förbättra villkoren för de befordrade.

EVA RÅDAHL

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023