Ålänningen Janne Holmén är doktorand i historia vid Uppsala Universitet. Han har också skrivit in sig i idrottshistorien genom att vara den yngste löparen någonsin som vunnit EM-guld i maraton.
Egentligen är det självklart att han valt att bli maratonlöpare. För ingen annan idrottsgren har samma historiska genklang.
Den professionelle löparen Feidippides – förmodligen världens första – utsågs till att springa de 42 kilometrarna till Aten för att berätta om athenarnas seger över perserna i slaget vid Marathon år 490 fKr. När han kom fram uttalad han orden ”Chairete nikomen” (”var hälsade, vi har segrat”) och föll sedan död ner.
Feidippides löpning blev förebilden för det moderna maratonloppet och Janne Holmén är en av många som håller traditionen vid liv. Han var blott 24 år när han bärgade EM-guldet i München i augusti och hade bara sprungit ett enda maratonlopp tidigare. Tiden blev då 2.16. 20. På EM klockades han för 2.12.14 – en putsning av personbästatiden med drygt fyra minuter – efter att varit i ledningen under nästan hela loppet. Segermarginalen blev en minut!
”I mitt livs form”
– Jag var i mitt livs form och kände att något stort var på gång, berättar Janne Holmén. Jag har dock en bit kvar till världsrekordet på 2.05.39 men har ju framtiden för mig.
Han började tävla redan i 12-års åldern men hårdsatsningen mot Olympens höjder inleddes när han var17 år. Den första stora framgången kom 1994, då Janne vann en juniorlandskamp mellan Finland och Baltikum. Distansen var 1 500 meter och tiden goda 4 minuter och tre sekunder, trots minimal träning.
Janne Holmén har gott påbrå.
– Mamma Nina blev Europamästare på 3 000 meter löpning 1974 och pappa Rune vann finska mästerskapen på 5 000 meter 1971, berättar han.
Så de fysiska förutsättningarna för löpning ligger i generna och intresset är betingat av miljön.
Doktorand har frihet
Den dagliga träningsransonen är cirka två timmar, fördelad på ett intervallpass och ett distanspass:
– Träningen börjar och slutar vid dörren, så tiden är väl använd. En doktorand har stor frihet, när det gäller uppläggningen av studierna, inte minst när det gäller historia. Jag kan därför varva träningen med doktorandutbildningen på Historikum i Uppsala, utan att det ena inkräktar på det andra. En god fysisk kondition höjer dessutom den intellektuella prestationsförmågan. Elitidrott kräver också självdisciplin och målmedvetenhet. Det är goda egenskaper även för en doktorand.
Varför valde du fakirdistansen maraton?
– Jag är en utpräglad långdistanslöpare. Mitt ”pers” på 5 000 meter är 13.35 och 28.23 på den dubbla distansen. Ju längre jag springer, desto bättre presterar jag, jämfört med den yppersta eliten på respektive sträcka. Så därför blev det maraton. Men år 2003 ska jag satsa på banlöpning för att förbättra snabbheten inför OS-maran 2004, där jag hoppas på en framskjuten placering.
Inte de gamla grekerna
Janne Holmén har alltid varit intresserad av historia, som också var huvudämnet i hans magisterexamen.
Din forskning handlar förstås om de gamla grekerna?
– Nej, inte alls! Den handlar om hur man skildrat Sovjetunionen och USA i historieböckerna i Sverige, Norge och Finland under det kalla kriget och hur utrikespolitiken i respektive land påverkat skildringen. Sverige var neutralt, Norge ingick i Nato och Finland löst associerat med Sovjetunionen, vilket satt sina avtryck i historieböckerna.
– Jag har kommit halvvägs med min avhandling och har fått bra stöd av mina handledare på Historikum, professor Jan Lindegren och universitetslektor Christer Öhman. Forskningen visar bland annat att de svenska läroböckerna blev Sovjetkritiska runt 1950, medan finska skolböcker beskrev den mäktiga grannen i öst med försynt diplomati; läroboksförfattarna ägnade stor möda åt formuleringarna för att inte misshaga de sovjetiska ledarna. I de norska läroböckerna påverkade Natointrädet knappast alls historiebeskrivningen.
Sanningen friseras
Holmén jämför även 30- och 90-talen för att få en bild av hur man beskrev tiden före och efter det kalla kriget i respektive land.
– Syftet med avhandlingen, som blir klar 2005, är bland annat att visa att ”sanningen” friseras utifrån den utrikespolitiska situationen, berättar han.
– Det är därför viktigt att vara kritisk när man läser olika publikationer, som skildrar skeenden med politiska förtecken.
Vilken historisk person beundrar du mest?
– Jag har ingen idol. Det är processerna som styr historiens utveckling; personerna är bara katalysatorer.
Janne Holmén sponsras bland annat av sportskotillverkaren Puma samt Posten på Åland och fler sponsorer knackar på dörren efter EM-guldet.
– Jag har nyligen också fått en dokto-randtjänst och om det går det bra på de internationella maratontävlingarna kan jag dessutom tjäna en slant på löpningen, hoppas han.
Fortsatt satsning
Vad ska du göra efter din doktorsexamen?
– Då blir det fortsatt hårdsatsning på maraton och forskning däremellan. Efter avslutad idrottskarriär kanske jag blir lärare på universitetet eller börjar forska på heltid. Vi får väl se hur framtiden gestaltar sig men jag trivs bra i den akademiska världen.
Janne Holmén anser att det är viktigt att korsbefrukta humaniora och naturvetenskap. De naturvetenskapliga studierna uppövar det logiska tänkandet och han har tagit poäng i bland annat matematik och astronomi.
CLAES-GÖRAN HANBERG
