Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Nummer 15-02

15 december, 2002
Universitetsläraren

– Vi slipper det gudsnådeliga att det är prefekten, dekanus eller rektor ensam som bestämmer. Som aktiebolag sneglar vi på det fackliga arbetet i företag och där är det samverkan som gäller på alla nivåer, säger Bengt Stebler om hur det är att jobba fackligt på en stiftelsehögskola.
– Annars är det inte så stora skillnader, inte till det sämre åtminstone.

Som ung och naiv trodde jag att staten var en beskyddare av det fackliga arbetet men det lärde jag mig snart att så är det inte, säger Bengt Stebler.
Han är före detta SULF-ordförande på Chalmers tekniska högskola i Göteborg, ordförande i SACO-rådet på Chalmers och ledamot i SULF:s förbundsstyrelse.
Nu är han SACO-ordförande på heltid, annars är han biträdande professor i fysik och teknisk fysik och sysslar med flytande kristaller, den teknik man använder i platta bildskärmar.

God öppenhet
Han lovordar det förtroendefyllda samarbete som finns mellan skolans ledning och de fackliga organisationerna på Chalmers. Det är inte bara formella förhandlingar utan ordförandena för de tre övergripande fackliga organisationerna äter informella middagar med rektor ungefär tre gånger per år.
– Visst skär det sig ibland men öppenheten är god, säger han.
Mats Rosendahl är sedan februari SULF-ordförande på Chalmers, och också han lovordar den så kallade Chalmersandan.
– Här finns en dialog och en god vilja att komma till någon form av koncensus. De problem som uppstår löser man på något sätt, säger han.
Mats Rosendahl är tekniklektor vid Sjöfartshögskolan Chalmers Lindholmen.
Han menar att det är stora likheter mellan SULF:s engagemang vid Chalmers och Göteborgs universitet.
– Vi försöker hitta utökade samverkansformer mellan SULF-CTH och SULF-GU.
Det bör gynna lärare vid såväl stiftelsehögskolor som statliga universitet, säger han.
Stiftelsehögskolors drift finansieras i stort sett på samma sätt som statliga.
Skillnaden är att stiftelsehögskolorna har ett eget kapital och inte behöver söka anslag för investeringar.
– Det är en stor fördel, vill man bygga en ny byggnad kan man göra det utan att det behöver dras i långbänk av centrala myndigheter, säger Bengt Stebler.

Liten skillnad
Annars är det för Chalmers del liten skillnad på att vara en stiftelsehögskola och en statlig. Som stiftelsehögskola har Chalmers en stor frihet att göra som den själv vill. Men den här möjligheten utnyttjas sparsamt. Orsaken är enligt Bengt Stebler politiska hänsyn.
Stiftelsehögskolorna Chalmers och Jönköping grundades 1994 av den dåvarande borgerliga regeringen med pengar ur de nedlagda löntagarfonderna. Det sågs inte med blida ögon av den socialdemokratiska oppositionen.
För att inte i onödan väcka ont blod, så ser Chalmers enligt Bengt Stebler till att ligga mycket nära myndighetshögskolorna.
– Man följer kanslers regler fastän man inte behöver det. Men varför ändra på regler som fungerar bra till det sämre? säger han.
En annan orsak till att det fungerar likartat på Chalmers och på en statlig högskola är att när Chalmers skulle gå över till att bli stiftelsehögskola behövde man ha personalen med sig. Inför omröstningen bland personalen lovade man att den inte skulle få några försäm-ringar.
Så gäller till exempel lärarundantaget också på Chalmers. Fast där har SULF tagit initiativet till en arbetsgrupp för att tillsammans med Chalmers ledning försöka modifiera reglerna.

Väl framme
Chalmers har på senare tid varit i hetluften i jämställdhetsdebatten. Här ligger SULF väl framme med nästan hälften kvinnor i styrelsen.
– Vi försöker bevaka vad som händer ur ett genusperspektiv, säger Mats Rosendahl.
Andra frågor uppe på SULF:s dagordning är villkoren för de yngsta och de äldsta medarbetarna.
– Vi tittar på hur doktoranderna kan få tjänster och i andra änden hur man ska lösa pensionsavgångar och delpensioner, säger Mats Rosendahl.
Att det stod en politisk strid kring bildandet av stiftelsehögskolorna har lämnat ett konkret minne efter sig, ett årligt hål i budgeten på 38 miljoner.
– Efter att ha blivit stiftelsehögskola lovades vi, i upprepade propositioner, årligen 38 miljoner för just det här huset som vi sitter i nu, MC2. Men efter regeringsskiftet försvann de miljonerna, säger Bengt Stebler.
Han betraktar det som en ren hämnd för att Chalmers blev stiftelsehögskola mot socialdemokraternas vilja.
– Det var ett slag under bältet. Det påverkar det fackliga arbetet att vi har ett underskott på 38 miljoner per år. Jag har svårt att komma ifrån att när folk sägs upp ser jag en direkt koppling till det sveket.
Uppsägningar tungt
38 miljoner motsvarar 50 tjänster. Och trots att Chalmers som helhet går bra, med framgångsrik forskning och grundutbildning så går delar av verksamheten med underskott, inte alls bara beroende på de 38 miljonerna.
– Det är inget specifikt för stiftelsehögskolor utan för högskolor med hög extern finansiering. Forskningsanslagen är öronmärkta och kan inte flyttas över från en forskningsgrupp till en annan. Om en grupp inte får anslag måste man säga upp folk, säger Bengt Stebler.
Han tycker att det tyngsta i det fackliga arbetet är att förhandla om de uppsägningar som är baksidan på framgångsrik forskning.
Så här fungerar det: Högskolan satsar starkt på ett forskningsområde som är hett. Där har man en strålande forskare i 30-årsåldern som får stora forskningsanslag och god lön.
– Men så går det 20 år, då kan jag ta gift på att ämnet inte är lika inne, säger Bengt Stebler. Forskaren är då 50– 55 år, får inga nya anslag och har ingen erfarenhet av att undervisa på grundnivå så där vill de inte ha honom.
– Det är en personlig tragedi och institutionen tappar en fantastisk kompetens när forskaren sägs upp.

Forska på sparlåga
Bengt Stebler anser att varje högskola skulle ha möjlighet att låta de här forskarna fortsätta att forska på sparlåga fram till pensionen.
– Men då krävs flexibelt användbara fakultetsmedel som inte försvinner till infrastrukturen. Några sådana var det länge sedan vi såg till. Här krävs av politikerna en rejäl ekonomisk återställare, avslutar Bengt Stebler.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023