Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Nummer 14-02

14 december, 2002
Universitetsläraren

Om lärosätena i framtiden får intäkter från sina utbildningsbolag, så kommer staten att minska universitetsanslaget i motsvarande grad, befarar SULF:s ordförande, professor Christoph Bargholtz.
Uppdragsverksamheten kommer därför aldrig att bli någon mjölkkossa och ska heller inte vara det. Det bör vara statens ansvar att erbjuda kostnadsfri högre utbildning.
– Det vore fel om näringsliv och förvaltning skulle kunna få förtur genom att betala för ordinarie utbildning, menar Christoph Bargholtz.
– Företag och myndigheter som vill skicka medarbetare på till exempel en 20-poängskurs i företagsekonomi bör istället låta dem konkurrera om utbild-ningsplatsen.
När det gäller skräddarsydda kurser är situationen en annan.
– Då måste institutionerna få ersättning för såväl undervisningen som den merkostnad det innebär att anpassa kursen, anser Christoph Bargholtz.
– Många institutioner har specialistkompetens i olika ämnen men studentunderlaget är kanske för litet för att det ska vara ekonomiskt försvarbart att arrangera en utbildning. Genom att åta sig uppdragsutbildning kan institutionen behålla lärarkompetensen och det är mycket viktigare än en eventuell bolagsvinst.
Uppdragsutbildningen kan också hjälpa lärosätena att utveckla nya kurser
eller ny undervisningsmetodik, något som även skulle komma den ordinarie grundutbildningen till del.
– De knappa resurser vi har idag hämmar utvecklingen i högsta grad, menar Christoph Bargholtz.
– Om externa intressenter skulle kunna bidra till utvecklingskostnaderna vore det därför mycket välkommet. Sådana samarbetsprojekt kan också bidra till kunskapsöverföring mellan akademi, näringsliv och offentlig verksamhet genom att vi bygger nätverk.
Vad anser du om att lärarna knäcker extra genom att åta sig
uppdragsutbildning?
– Det är bra att lärarna breddar sin erfarenhet men alla bisysslor måste anmälas till arbetsgivaren och godkännas av denne, framhåller Christoph Bargholtz.
– De flesta universitetslärare dignar dock under arbetsbördan och orkar näppeligen knäcka extra.

Värdefull feed back
Eva Tiby är doktor i kriminologi vid Stockholms universitet och undervisar bland annat personal från Kommittén för Brottsförebyggande Arbete (KPA) samt polisen och Rättsmedicinalverket. Det handlar både om baskurser för till exempel polisaspiranter och skräddarsydd utbildning för yrkesverksamma, med universitetet som huvudman. På vissa kurser blandas uppdragsstudenter med vanliga studenter, vilket driver upp debattem-peraturen.
– Vuxenstudenternas praktiska erfarenheter ger oss värdefull feed back, samtidigt som vi kan bidra till deras kompe-tensutveckling, säger Eva Tiby.
– Uppdragsutbildningen är omfattande men vi är många som hjälps åt. Dokto-randerna är mycket intresserade av att utbilda uppdragsstudenter och institutionen har fått pris, både för sina pedagogiska insatser och sin forskning. Uppdragsutbildningen bidrar också till att finansiera doktorandutbildningen. Det finns dock en viss risk för att fokus flyttas från forskning till fortbildning. Det är därför viktigt att hitta balanspunkten mellan dessa verksamheter.

Riskkapital behövs
Sveriges Universitets och Högskoleförbund (SUHF) har haft uppdragsutbildningen under luppen.
– Det är svårt för högskolorna att kunna frigöra lärar- och lokalresurser för uppdragsutbildning, konstaterar Lars
Eriksson, utredare på SUHF.
– Vi behöver därför någon som ställer upp med riskkapital för verksamheten. Lärosätena bör också lägga fast en tydlig policy för uppdragsutbildningen.
Högskoleförbundet ger inga generella rekommendationer när det gäller valet av associationsform.
– Det beror bland annat på marknadssituationen, menar Lars Eriksson.
– I storstadsregioner med många näringslivskunder kan ett aktiebolag vara att föredra, medan en regional högskola, med ett fåtal offentliga kunder, kanske väljer att bedriva utbildningen på annat sätt.

CLAES-GÖRAN HANBERG

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023