Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Nummer 14-02

Börsraset slår hårt mot svenska forskare. Anslagen från de svenska forskningsstiftelserna minskar med en miljard kronor per år på grund av börsens nedgång. Den bedömningen gör Staffan Nordmark, vd i Stiftelsen för strategisk forskning. - Många universitet och högskolor har också fonder, så sammanlagt rör det sig om betydligt större belopp. Det är svårt att överblicka konsekvenserna, säger han.

14 december, 2002
Universitetsläraren

Att forskningen blivit beroende av utvecklingen på börsen har sin upprinnelse i löntagarfonderna.
Åren 1993 och 1994 förde den dåvarande borgerliga regeringen över stora delar av de nedlagda löntagarfonderna till nybildade forskningsstiftelser och till Riksbankens jubileumsfond. Till stor del kom stiftelsernas pengar att placeras i aktier som växte starkt i värde under hela 1990-talet. En del stiftelser lyckades fördubbla sitt kapital trots att de betalade ut stora summor till olika forskningsprojekt.

En annan bild
Men i och med de senaste årens börsnedgång har bilden blivit en annan.
Stiftelsernas kapital minskar och det gör också anslagen till forskarna vid universitet och högskolor.
Så har börsraset slagit hårt mot Stiftelsen för strategisk forskning som stöder naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning. Stiftelsens kapital var som mest 13 miljarder kronor år 2000 men det har nu minskat till strax under nio miljarder.
Redan beviljade anslag gör tillsammans med nya anslag att stiftelsen betalar ut 900 miljoner per år. Nya anslag som beviljas har minskat från 1 miljard kronor 1999 till 600 miljoner i år för att år 2003 landa på 450 miljoner.
– De minskade anslagen är ett väldigt bekymmer i forskarsamhället. Konkurrensen om anslag blir hårdare. Många söker frenetiskt efter alternativ finansiering, även internationellt. För dem som inte får forskningsmedel blir det problematiskt och man får räkna med en viss utslagning, säger Staffan Normark.

Försiktig med pengar
Läget för Riksbankens jubileumsfond är liknande som för de andra stiftelserna. Jubileumsfonden grundades 1962 för att ge stöd till humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och fick 1993 en del av löntagarfondspengarna.
Men till skillnad från de stiftelser som bildats enbart med medel ur löntagarfonderna så ska jubileumsfonden leva ett evigt liv och måste därför vara mer försiktig med hur mycket pengar som fonden betalar ut.
Riksbankens jubileumsfond har också drabbats av börsnedgången men kan ligga kvar på en relativt hög nivå i utbetalningarna genom att fonden periodi-serade intäkterna under de gyllene börsåren.

Kapitalet minskar
Som mest betalade jubileumsfonden i anslag ut 500 miljoner kronor år 2000. I år har fonden beviljat 208 miljoner i nya anslag och man betalar ut 350 miljoner.
�� Vi klarar av att ligga kvar på den nivån ett par år till, säger Mats Rolén, forskningsdirektör vid Riksbankens jubileumsfond.
Stiftelsen för Miljöstrategisk Forskning, Mistra, har också fått se sitt kapital minska.
Som mest var Mistras kapital uppe i 4,8 miljarder kronor år 2000. Det hade sjunkit till 4,2 miljarder vid årsskiftet 2001–2002. Men sedan dess har stiftelsen tappat 700 miljoner kronor inklusive 150 miljoner utbetalat i bidrag och har nu ett kapital på under 3,5 miljarder.
– Det tär på kapitalet just nu, konstaterar Mistras kanslichef Eva Thörnelöf.
För att inte pengarna ska ta slut har styrelsen beslutat att successivt dra ned de årliga utbetalningarna från 250 miljoner kronor i år till 200 miljoner år 2005. I praktiken minskar antalet stora forskningsprogram som Mistra stöder från 20 till 14.
– Men vi har inte vidtagit några panikåtgärder, vi tänker inte avbryta några forskningsprogram. Eftersom vi har 1,3 miljarder i räntebärande papper är utbetalningarna säkrade till år 2007, säger Eva Thörnelöf.

Årlig injektion
Penningströmmen från forskningsstiftelserna är alltså inte lika strid längre och även om forskarna arbetar hårt för att hitta andra anslagskällor anser Staffan Normark i Stiftelsen för strategisk forskning att det krävs mer pengar.
– Det skulle behövas en årlig injektion från staten till forskningen på minst en miljard, kanske två. Och det egentligen oavsett stiftelsernas nedgång, säger han.

POSTDOKSTIPENDIERNA SLOPAS PÅ GRUND AV BÖRSNEDGÅNGEN

Forskningsstiftelsen Stint har beslutat att ta bort postdokstipendierna för arbete utomlands, utom de i kulturvetenskap.
– Tidpunkten för beslutet utlöstes av att vi nu måste tänka efter var pengarna ger mest effekt, säger Stints vd Roger Svensson.
Som andra forskningsstiftelser har Stint, Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, drabbats hårt av börsnedgången.
Första januari i år hade stiftelsen ett kapital på 1 miljard 280 miljoner kronor, den sista augusti hade det sjunkit till 920 miljoner.

Oundvikligt
Utbetalningarna under perioden var 85 miljoner, resten av kapitalnedgången beror på börsraset.
– Den svenska börsen har minskat med 35 procent i år och de utländska är inte mycket bättre så det är oundvikligt att det slår, säger Roger Svensson.
På två års sikt har Stint tvingats minska sin beslutsbudget med stora belopp. Från 150 miljoner kronor år 2001, över 130 miljoner 2002, till 100 miljoner 2003.

Tre skäl
Det är i ljuset av den krassa ekonomiska verkligheten man ska se Stints beslut att upphöra med stipendierna till svenska postdoktorer som vill arbeta vid en utländsk institution. Att det just blir postdokstipendierna som försvinner har enligt Roger Svensson tre skäl.
1. Det är ett dyrt sätt att internationalisera. Varje stipendiat kostar en halv till en miljon kronor.
2. Det finns hygglig tillgång till andra fondmedel och för attraktiva kandidater kan värdinstitution tänka sig att betala.
3. Stints ståndpunkt är att Vetenskapsrådet borde ta hand om postdokpro-grammet. (Stint tog över det från de dåvarande forskningsråden i samband med den statliga budgetsaneringen 1997.)
Kvar av Stints postdokprogram blir stipendierna till forskare inom kulturvetenskap.
– För inom kulturvetenskap finns det ingen annan större stipendiegivare, säger Roger Svensson.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023