Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Nummer 14-02

14 december, 2002
Universitetsläraren

Nöjen är nödvändiga för hälsan, för lustfyllda aktiviteter ger vila. Planera in dem i almanackan tillsammans med andra åtaganden.

Källor till kraft och återhämtning är individuella. Alla vet vad vila är, men begreppet används oreflekterat. Margareta Asp har i sin doktorsavhandling studerat vad vila innebär för människor i skilda yrken och åldrar. Hon utgår från en helhetssyn, att kropp och själ samverkar.
Vila är inte bara sängläge och fysisk inaktivitet utan kan också vara sysselsättningar med harmoni. Något man vill, kan och njuter av att göra. Det innebär olika saker för olika personer.
– Var och en måste söka sig till de miljöer som ger kroppsligt och mentalt välbefinnande, säger Margareta Asp, institutionen för vård- och folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola. Det kan vara både kravlösa evenemang som kan upplevas med hela kroppen och lustfyllda utmaningar.

Bara om man trivs
Vila finns i att erfara stämningar, estetisk skönhet och trevnad. Det ges både i naturen och genom kulturen. Att gå på konsert eller att vara i skogen är avkopplande. Men bara om man trivs med det. Därför är det nödvändigt att lyssna inåt efter sina egna önskningar.
Att dröja är också vila. Det är inte stillastående, utan att slå av på takten. Den som ligger stilla på soffan avskärmar sig från andra intryck, men kanske reflekterar över sådant som hänt tidigare. När ryggläget inte längre känns avstressande är det dags att resa på sig och göra något annat.
Vila finns i mellanmänskliga aktiviteter. Det är rekreation att vara med andra, att umgås eller att skapa något tillsammans. Men det är enbart under förutsättning att samvaron innebär att vara bejakad utan bedömning från de andra. Att få vara som man är, accepterad och trygg. Självförtroendet är en del i vilan. Därför är det svårare att nå avslappning för personer som inte upplever sig accepterade och älskade. Men det fungerar också tvärtom – självförtroendet sjunker för den som är trött och stressad.

Förlorat förmågan
Många har förlorat förmågan till vila och går på högvarv hela tiden. De behöver lära sig koppla av och planera för vilan lika väl som arbetet. Det är möjligt att utveckla färdigheten att ta det lugnt och rättfärdiga njutningen. Traditionellt förknippas det med lättja, med att inte vara nyttig. Men vilan är både nyttig och nödvändig.
– Man kan se det ur ett folkhälsoperspektiv. Vårt samhälle har förändrats och nya behov växer fram. Nu har stress blivit en folksjukdom och möjligheter till vila måste ingå i de hälsofrämjande strategierna.
Stress, utbrändhet och upplevelser av ohälsa och smärta har vanligtvis studerats via stressteori. Då nämns ofta en brist på avslappning och återhämtning.
– Till det offentliga samtalet om ohälsa behöver tillföras diskussioner i termer av vila och inte enbart stress, säger Margareta Asp.
Tillvaron innebär tillstånd av vila och icke-vila och måste vara en pendling mellan dessa. Ansträngning kan vi aldrig undvika, men alla vill också ha lite svårigheter att övervinna. Det ligger i den mänskliga strävan efter att få mening i livet.
Människor upplever vila som frihet från bekymmer och tvång. Det som skiljer den från icke-vilan är känslan av harmoni.
– Man gör sådant som man både kan och vill, säger Margareta Asp.

Fokusera på annat
För den som har problem som inte kan lösas, som en allvarlig sjukdom, är vila att fokusera på annat som är mer glädjefyllt.
Batterierna laddas både genom att fylla på med positiva intryck och genom lustfyllda utmaningar. Att springa maraton kan tangera gränsen till icke-vila. Men att klara en sådan utmaning fyller på med glädje och livskraft.
Vilan ger ökad självkännedom eftersom den är ett sätt att stanna upp och reflektera. Även problemlösning kan ske då, när uppmärksamheten är riktad åt annat håll. I tillstånd av ro kommer kreativa tankar.
Pauser behövs i arbetet och det måste finnas utrymme i arbetsorganisationen för dem. Till och med när arbetet är ett intresse behövs avbrott för att göra annat. En förutsättning för att orka länge är att inte enbart fokusera på arbetsuppgiften utan också rikta medvetandet inåt. Känna efter: är jag trött? Varför har jag en olustkänsla, vad betyder den? Kroppen behöver också sin dygnsvila och den kan inte skjutas upp.

Längta ut och jogga
Ofta innebär det en kraftsamling att göra något i kontrast till det vanliga. Den som sitter stilla på kontoret kan längta ut och jogga. Vi människor måste själva hitta rytmen mellan påfrestning och rekreation och sätta gränserna.
– Det är inte säkert att kortare arbetstid ger mer vila. Det beror på vad fritiden innehåller.
Icke-vila är att uppleva krav från sig själv och andra som inte kan uppfyllas. Att vilja men inte kunna, för förväntningarna är allför stora.

Uppfylla önskemål
Dåliga arbetsorganisationer kan skapa icke-vila. När kraven är otydliga, orimliga eller rent av motstridiga är det inte möjligt att motsvara dem.
– Det skapar disharmoni, för det är inte möjligt att både vilja och kunna utföra det som förväntas, säger Margareta Asp.
Icke-vila är också att kunna men inte vilja. Som att gå till ett arbete man inte trivs med. Semester kan också vara motsatsen till återhämtning. Den som bara uppfyller andras önskemål och deltar i aktiviteter man inte trivs med, kopplar inte av.

Råd för att vila:

• Ta reda på vad som är vila för dig. Ingen annan kan veta om det är hängmattan eller bergsbestigning.

• Planera i kalendern för vila. Prioritera, tillåt och ge utrymme för den. Det ska inte bli av i mån av tid, utan regelbundet och långsiktigt.

• Lyssna inåt och sätt gränser för egna och andras krav.

• Träna på att tillåta dig att vila och njuta av det.

ANNIKA GRANSTEDT

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023