Ett nytt, för hela lärosätet gemensamt, UtvecklingsCentrum för
universitetspedagogik och en ny pedagogisk introduktionsutbildning för universitetslärare ska inrättas vid Stockholms Universitet. Det föreslår den universitetspedagogiska utredning som nyligen överlämnade sin rapport till rektor Gustaf Lindencrona.
Utredningen, som tillsattes förra hösten, har letts av professorn i pedagogik Birgitta Qvarsell. Universitetslektor Rolf Lind, från företagsekonomiska institutionen har varit utredningens sekreterare.
– Vikten av universitetspedagogisk utveckling och förnyelse betonas starkt idag, bland annat i propositionen ”Den öppna högskolan”, konstaterar Birgitta Qvarsell.
– Det finns en stark utbildningstro i den statliga retoriken. Men det finns risk att en alltför stark fokusering på pedagogik leder till en överdriven pedagogisering. Jag gillar inte uttryck som att studenten ska sättas i centrum eller läraren i centrum. Det är kunskapsbildningen, verksamheten som måste vara i centrum.
Uppgiftsträngsel
– Universitetslärare i dag har drabbats av uppgiftsträngsel. Förutom forskning, undervisning, och samverkan handlar det om värdegrundsfrågor; etik, jämställdhet med mera, att möta nya grupper av studenter med mycket olika bakgrund och dessutom ska man nu utveckla sig pedagogiskt. Om vi vill öppna högskolan måste vi också problematisera examinationen och se över lärarnas situation och mångfald av arbetsuppgifter, menar Birgitta Qvarsell.
Uppdraget för utredningen var dock mer begränsat. Men tanken att det är kunskapsbildningen som är det centrala i den pedagogiska utvecklingen genomsyrar både text och förslag.
– Det handlar inte om färdigformulerade utbildningsstrategier. Villkoren för lärande och kunskapsbildning måste vara i centrum, och de är ofta ämnesspecifika, konstaterar Rolf Lind.
Pedagogisk utveckling handlar inte om pedagogiska tricks. Inte heller är det enbart en fråga om den enskilde lärarens undervisningstekniska skicklighet. Det handlar om hur utbildningar organiseras och genomförs, om kursutveckling och om att främja ämnesrelaterade utvecklingsprocesser inom enskilda institutioner, skriver man bland annat i utredningen.
Akademisk uppgift
Det pedagogiska utvecklingsarbetet som hittills bedrivits på Stockholms Universitet, beskrivs som alltför splittrat och anonymt. Utredarna betonar också att den universitetspeda-gogiska utvecklingen hör hemma i den akademiska sfären av verksamheten som en stöduppgift. Det är inte en administrativ fråga. Verksamheten bör därför ha en nära anknytning till fakulteterna.
Förslaget innebär att en Universitetspeda-gogisk nämnd som är sammansatt av företrädare för fakulteterna inrättas. Denna nämnd får det övergripande ledningsansvaret för det universitetsgemensamma stödet till pedagogisk utvecklingsverksamhet.
UtvecklingsCentrum bildas
Dessutom inrättas en ny fakultetsgemensam organisation kallad UtvecklingsCentrum för universitetspedagogik.
Centrumet förses i förslaget med två huvuduppgifter; att organisera och genomföra utbildningar för universitetslärare, både nya och etablerade, samt att främja och stödja pedagogisk utveckling och förnyelse inom universitetet. Man ska arbeta offensivt och inte enbart arbeta med dem som upplever sig ha problem och söker stöd.
UtvecklingsCentrum tänks också arbeta med idéförmedling och förmedla kunskap om aktuell forskning på området samt följa debatten i universitetspedagogiska frågor på andra lärosäten och internationellt.
Utredningen lägger också ett förslag till utformning av en grundutbildning för akademiska lärare på universitetet.
Förslaget innebär att man först går en universitetspedagogisk introduktionsutbildning på två veckor. Kursen ska ge en bred orientering om kunskapsbildning och lärande i en akademisk kontext. Här ska bland annat ingå presentations. och kommunikationsteknik, informations och kommunikationsteknik, genus och mångfaldsfrågor samt etik i lärarrollen.
Minst två kurser
En tre veckors kurs i kunskapsbildning, lärande och pedagogisk teori utgör utbildningsserien teoretiska kärna.
Därefter följer ett antal kortare valfria kurser i ämnen som forskarhandledning, akademiskt ledarskap, kursdesign och lärande samt examination, mm. Minst två kurser måste väljas. Slutligen görs ett ämnesrelaterat handlett specialprojekt.
Utredningens arbete och slutsatser, ska nu ut på remiss. Enligt tidsplanen ska den nya organisationen införas redan vid årsskiftet så att de nya introduktionsutbildningarna ska kunna genomföras höstterminen 2003. I samband med att utredningen överlämnades arrangerade ett Öppet Forum där intresserade lärare och andra hade möjlighet att ta del av förslagen och komma med synpunkter. Och diskussionen kommer att fortsätta i olika former under hösten.
Förförståelsen avgör
Bland de första reaktionerna på Öppet Forum fanns flera talare som framhöll att den viktigaste förutsättningen för god pedagogik är mötet mellan studenter och lärare och att kvaliteten i detta möte förutsätter att varje lärare inte har allt för många studenter i synnerhet som studenterna idag har så skiftande bakgrunder.
Karin Helander, docent vid Teaterveten-skapliga institutionen, jämförde undervisningssituationen med en teaterföreställning.
– En teaterföreställning är ett innehåll som uttrycks i en genomtänkt dynamisk form och riktar sig till den publik som finns i salongen.
Hur publiken uppfattar föreställningen beror mycket på deras förförståelse. På samma sätt är det med studenter, det är deras förförståelse som avgör och där finns ett problem när högskolan öppnas och studentgrupperna blir allt mer heterogena, förklarade hon.
GUNILLA WINSNES
