Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Nummer 14-02

14 december, 2002
Universitetsläraren

Professorerna David King och Hans Wigzell är vetenskapliga rådgivare åt var sin regering. Deras roller skiljer sig dock väsentligt.

David King, chefsrådgivare åt den brittiska regeringen och professor i fysikalisk kemi, arbetar nära Tony Blair och hans kabinett och har ett stort inflytande över både nationell och internationell forskningspolitik i Storbritannien. Han har också till sitt förfogande en stab kvalificerade medarbetare i the Office of Science and Technology.
– Det är en av de tre mest utsatta posterna i Storbritannien. De andra två är premiärministern och förbundskaptenen i fotboll, skämtade King när han besökte Stockholm för att utnämnas till hedersdoktor i samband med KTHs 175-årsjubileum.
Hans Wigzell, rektor för Karolinska institutet och professor i immunologi, värnar enligt svensk tradition om sitt oberoende och har tackat nej till erbjudande om rum i kanslihuset. Hans rådgivning är informell.

Ändrat attityd
Ändå tycker han sig ha märkt att somliga kolleger ändrat attityd till honom efter utnämningen 1999. En del tror att han nu lätt ska kunna fixa saker och ting (”enligt Palermomodell”, sa Wigzell), en del tror att utnämningen är partipolitisk.
KTH och Sister passade på att ordna en paneldebatt, ledd av professor Sverker Sörlin, kring dessa två modeller för regeringsrådgivning sedan David King först berättat om sina vittfamnande arbetsuppgifter. De omfattar allt mellan stamcellsforskning, genetik, klimatförändringar – som kan lägga tio procent av Storbritanniens bostäder under vatten – och energi.
Att politiker behöver vetenskapliga råd var alla ense om. Frågan var hur råden skulle delas ut.
– Beslutsfattandet i samhället är allt mer beroende av vetenskap på alla möjliga områden, sa Sörlin, chef för Sister (Swedish Institute for Studies in Education and Research) och räknade upp en mängd sådana; militära sociala, ekonomiska, miljö, hälsa. Det går inte att komma förbi vetenskapen.
– Men om experter får mer att säga till om, vad händer då med de vanliga medborgarna? frågade han.
Sörlin påpekade att en del av de uppgifter som brittiska Office of Science and Technology handhar, sköts i Sverige av oberoende institutioner med viss distans till utbildningsdepartementet.
Han hoppades att panelen skulle kunna reda ut för- och nackdelar med svenskt oberoende kontra den brittiska modellen med interna rådgivare och analytiker.

En halv minister
Panelen förhöll sig rätt skeptisk till den engelska modellen. Förre utbildningsministern Per Unckel tyckte att David King lät som en halv minister.
– Ett steg till och han är en två tredjedels minister, sa han och uttryckte också sitt ogillande över den amerikanska modellen där den vetenskapliga rådgivaren sitter med i regeringen.
Det gäller att akta sig så att man inte kvävs i politikernas omfamning, menade han. Vetenskapsmän och politiker bör respektera varandra, men inte dra in varandra i respektive områden.
Katarina Engberg, ansvarig för strategisk planering i försvarsdepartementet, tyckte att det som saknades i Sverige var ”bryggor” mellan vetenskap och politik, människor som kunde tolka vetenskapliga rön för politikerna och som även hade kunskap om politikens villkor.
Någon sådan utbildning finns inte i Sverige, sin egen hade hon skaffat sig på Harvard.
Professor King sade sig arbeta med full vetenskaplig frihet trots närheten till regeringen, ibland till massmediernas stora glädje. När mul- och klövsjukan hade brutit ut stod den ansvarige ministern framför tv-kamerorna och försökte lugna britterna med att allt var under kontroll, medan David King samma dag sa sanningen, nämligen att epidemin var totalt utom kontroll.

Organiserade attack
Sedan ett team experter under ledning av David King organiserat motattack mot mul- och klövsjukan kunde både han och ministern några veckor senare samstämmigt meddela att epidemin nu var under kontroll.
– Jag är medveten om att mitt inflytande över regeringens forskningspolitik är beroende av att mitt förhållande till Tony Blair är så gott, konstaterade han.

Inte mogna
Charlotta Friborg, ledarskribent på Dagens Nyheter, var imponerad över den integritet professor King kunde bibehålla hos Tony Blair. Hon betvivlade att svenska regeringen skulle ge i uppdrag att utreda exempelvis kärnkraftsfrågan åt en oberoende rådgivare.
– Vi är inte tillräckligt mogna att acceptera olika åsikter i detta land, sekunderade Per Unckel.
Men åsikterna om det vetenskapliga oberoendet är inte helt problemfria i England heller.
Även om David King själv anser sig ha full frihet, är medborgarna misstänksamma. Det visar opinionsundersökningar om tilltron till olika yrkeskategorier, som King själv redovisade.
Vetenskapsmän inom universiteten litar 48 procent av britterna på. Vetenskapsmän inom ideella stiftelser tror 45 procent på. Men bara 20 procent av britterna litar på vetenskapsmän i regeringens tjänst.

KERSTIN KÅLL

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023