Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ledare nummer 14-02

14 december, 2002
Universitetsläraren

I takt med växande integration av högre utbildning och forskning i Europa ökar uppmärksamheten på de arbetsförhållanden som råder för lärare och forskare i de olika staterna. Åtskilliga medlemmar kommer någon gång under karriären att pröva på att arbeta en period i ett annat land. SULF har som framgått tidigare tecknat avtal med motsvarande fackföreningar i våra nordiska grannländer och i Storbritannien. Avtalen gör det möjligt att som gästlärare få en omfattande facklig service i det andra landet.
Arbetet med att knyta närmare kontakter mellan fackföreningar för universitetslärare även i andra europeiska stater kommer att fortsätta. Som framgår av en artikel i denna tidning har SULF under september haft besök av kollegerna i tyska GEW (Gewerkschaft Erziehung und Wissenschaft), fackföreningen för utbildning och forskning, som bland annat rekryterar universitetslärare.
Bland andra SULF och GEW har redan samarbetat kring att samla och lättillgängligt presentera information om löner och arbetsvillkor i olika länder. Förhoppningsvis kommer vi de närmaste åren att kunna presentera en databas med aktuella informationer. På motsvarande sätt är SULF för övrigt i färd med att för medlemmarna tillgängliggöra data om löneförhål-landena vid amerikanska lärosäten.
De tyska kollegerna ville i samband med sitt besök bland annat diskutera våra erfarenheter av olika kollektivavtal, men också forskarutbildningen och forskarkarriären.

SÄRSKILT DEN SISTA PUNKTEN är mycket diskuterad i Tyskland. Vid universiteten finns enligt en uppgift mer än tre gånger så många icke-professorer som professorer. Även om det numera finns en utbredd insikt om nödvändigheten att förbättra den akademiska karriären, råder ingen enighet om vad som bör göras. I denna fråga kan man rent av tala om en maktkamp mellan olika intressen och synsätt. Tyskarna förväntar sig stora svårigheter att klara nyrekryteringen av akademiska lärare och andra forskare.
De svårigheter som tyska universitet står inför ska ingalunda förtigas. Samtidigt måste man i beundran medge att såväl stat som delstater verkligen visar omsorg om den högre utbildningen och de som arbetar inom den. Det är ingen tvekan om att Tyskland som arbetsmarknad också för svenska akademiker framöver är väldigt intressant.
I Tyskland råder det enighet om att man måste slå vakt om och respektera professorernas rättsliga ställning, deras tanke- och yttrandefrihet. Och självfallet erhåller en professor de resurser som behövs för att i frihet kunna välja och genomföra forskningsuppgifterna. Tyskland har som bekant ett annat historiskt arv än Sverige, och man är medveten om att frihet och demokrati inte kan tas för givna utan ständigt måste försvaras. Här i Sverige belyser flera händelser under detta år beklagligtvis att politisk korrekthet och foglighet på sina håll har upphöjts till nya akademiska dygder.
Naturligtvis måste också det tyska löneläget nämnas, eftersom det är mycket attraktivt med svenska mått. Slutlönen för alla tyska professorer är, oberoende av fakultet, ca
6 000 EURO. Lön utgår under 13 månader! Med diverse lönetillägg ger detta en månadslön på mer än 60 000 svenska kronor. Köpkraften är dessutom högre än i Sverige.
Den europeiska arbetsmarknad som är på väg att öppna sig innehåller således mycket tilltalande inslag för svenska akademiker. Värt att minnas är också att professorslönerna i Tyskland i europeisk jämförelse bara ligger ett stycke ovan genomsnittet; i Irland ligger slutlönerna för professorer över 100 000 EURO om året!
I Sverige värderas forskning och undervisning väsentligt lägre. Den informationschef som har anställts vid Sahlgrenska akademien i Göteborg, liksom fundraisern i Lund tjänar med löner på 70 000 respektive 65 000 dubbelt så mycket som åtskilliga professorer. Inte ens inom akademin värderas den högsta vetenskapliga kunskapen till mer än hälften av visst administrativt arbete. Detta är ju befängt! Är detta innebörden av kunskapssamhället! Om man på ledande håll inte tror på att vetenskaplig och pedagogisk kompetens bör uppmuntras och belönas, ja varför inte då satsa på inkompetens?
Vi har sagt det tidigare: SULF:s medlemmar ska utan pekpinnar från facket naturligtvis bestämma vilka insatser de vill göra. Men mot bakgrund av den låga värdering av akademiskt arbete vid svenska universitet som vi ser, finns det enligt vår mening ingen anledning att ställa upp på mer än sådana insatser som är rena skyldigheter.
Den arbetsmiljöundersökning som för närvarande är under färdigställande visar bland annat att universitetslärare arbetar mer än 20 procent gratis övertid för att hinna med sina åligganden. Detta är givetvis ohållbart och ett hot mot hälsan. SULF råder alla medlemmar att säga nej till detta obetalda övertidsarbete!

GÖRAN BLOMQVIST
Förbundsdirektör i SULF

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023