Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt 14-02

14 december, 2002
Universitetsläraren

Mellan 4 000 och 5 000 studerar i dag medie- och kommunikationsvetenskap och det finns ca 80 aktiva doktorander. Ämnet växer liksom bristen på disputerade lärare. Antalet professorer i ämnet är 15 och docenter 20. Trots detta finansieras endast 20 doktorander av fakultetsanslag och de post-doktorala anställningarna är försvinnande få.
Som grundutbildningsämne är medie- och kommunikationsvetenskap relativt nytt. Medieforskningen är dock av äldre datum, och har i Sverige bedrivits inom olika discipliner framför allt sedan 1960-talet. Forskarutbildningen i medie- och kommunikationsvetenskap har också den funnits sedan 1990-talet och ges i dag vid sju lärosäten.

SAMTIDIGT SOM STUDENTERNA ökat inom ämnet i takt med det stigande intresset för mediernas verkningar i kultur och samhälle, har delar av medieforskningen kommit att överflyttas från institutioner med delvis offentlig insyn (som till exempel Sveriges Radios publik- och programforskningsavdelning), och med en utåtriktad publiceringsverksamhet, till en alltmer från allmänheten avskärmad tillvaro bakom de kommersiella medieföretagens väggar. Medieanalyser kan sägas ha ökat i omfattning, parallellt med ett växande antal olika medieföretag inom bland annat de avreglerade etermediemarkna-derna och inom de framväxande kommunika-tionssektorerna i IT-branschen. Men dessa har fått en alltmer administrativ prägel i det att de syftar till att ta fram underlag för marknadsmässiga beslut inom medieindustrierna eller att ligga till grund för politiska beslut inom statsapparaten. Den akademiska grundforskningen, som inte syftar till att tjäna specifika ekonomiska eller politiska intressen, blir därmed alltmer marginaliserad.
Att de allmänna anslagen till forskning urholkats samtidigt som lärarnas och forskarnas undervisningsåtaganden ökat betydligt de senaste decennierna torde få ifrågasätta, och för ämnet medie- och kommunikationsvetenskap finns det tydligt belagt i Högskoleverkets utvärdering. I denna konstateras att det råder brist på disputerade lärare inom området.
Om antalet doktorandanställningar är, sett i relation till antalet studenter på grundnivå, förhållandevis litet, gäller detta i än högre grad för postdoktorala anställningar. Det är således ont om kontinuerligt säkrade forskningsresurser. Högkvalitativ utbildning på vetenskaplig grund kan endast bedrivas av dem som också är aktiva forskare. Sett i ett längre perspektiv är situationen därför alarmerande, och man kan, om inte resursförhållandena ändras, se fram emot en successiv nedslitning av lärarkåren och en därpå följande urholkning av utbildningskvaliteten.

AV DE FORSKARASSISTENTTJÄNSTER som Vetenskapsrådet fördelade medel till i våras blev medie- och kommunikationsvetenskap lottlöst trots ett påfallande stort antal disputationer inom ämnet under senare år. Det är ämnen med stark traditionell representation som får välbehövliga extraresurser samtidigt som ett framväxande grundutbildningsämne riskerar att utarmas på nödvändiga vetenskapliga meriteringstjänster.
Ett allt ökande antal studenter söker sig således till medie- och kommunikationsvetenskap samtidigt som den vetenskapliga medieforsk-ningen har allt svårare att få tillgång till resurser (och här är medieforskningen i Sverige dessutom mer eftersatt än i våra nordiska grannländer). Insatser för att avhjälpa detta bör, enligt vår mening, vara av två slag – dels kortsiktiga punktinsatser för att öka antalet disputerade, docenter och professorer, dels långsiktiga satsningar på fakultetsfinansierade doktorand- och postdoktorala anställningar. Vi efterlyser dessutom en starkare representation i anslagsgivande forskningsråd, för att inte tappas bort mellan olika fakultetsinriktade beredningsgrupper.

GÖRAN BOLIN, DOCENT I MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAP,
SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA.
PETER DAHLGREN, PROFESSOR I MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAP, LUNDS UNIVERSITET.
MADELEINE KLEBERG, DOCENT I MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAP,
STOCKHOLMS UNIVERSITET.
INGA-BRITT LINDBLAD, DOCENT I MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAP, UMEÅ UNIVERSITET
ULLA MOBERG, UNIVERSITETSLEKTOR I MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAP,
ÖREBRO UNIVERSITET.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023